Såg man annorlunda på stormaktstiden under 1800-talet?

Som rubriken lyder. Jag läser en del i böcker från 1800-talet om stormaktstiden men har svårt att finna stora skillnader från hur det ser ut i modernare böcker om stormaktstiden. Man kanske är lite ärligare med motiven bakom alla erövringar av landområden och ser lite mer cyniskt på det hela?
Skulle vilja veta hur det ser ut i läroböcker från den tiden men har misslyckats att få tag i några sådana innan min deadline är slut.
All hjälp uppskattas.
Tack

Frågan är väl om man läste historia i den utsträckningen på 1800-talet. I mitten av 1800-talet så var det bara 5% av rekryterna som visste hur svenska flaggan såg ut, som ett exempel.

Självklart inte i samma utsträckning som idag. Men det skrevs ändå en hel del litteratur om ämnet under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kan det vara så att man glorifierade stormaktstiden och motiven bakom den mer än vad man gör idag. Det skrivs mycket om dom religiösa motiven. Var verkligen dom religiösa motiven dom som var mest avgörande?

Man ska nog inte dra några slutsatser om historieskrivningen från den tiden. Den användes mycket som propaganda. Karl XII var vänsteranhängarnas idol till Nationalisterna ville ha honom som sin symbol. Efter vissa stridigheter och propaganda skrivet i historieform så vann nationalisterna. Han kunde alltså lika gärna ha varit ett kommunistemblem idag.

+1 , bra poängen

Intressant. Men bara det att användes som propaganda är en slutsats i sig. Att den inte särskilt pålitlig.
Anser ni att man försökte romantisera stormaktstiden under 1800-talet?

1800-talet var ett mycket omvälvande århundrade. År 1800 var Sverige ett kungligt envälde som styrde ett efterblivet agarsamhälle med tydliga feodala drag som inkluderade Finland och några tyska besittningar. År 1899 var Sverige på god väg till demokrati, kungamakten var starkt begränsad, adelns privilegier var reducerade till rena formalia och industrisamhället dominerade allt mer.

Klart att den historiska synen på stormaktstiden förändrades även under denna tid.

Jag skulle undersöka hur svenska skolan (exakt årskurs kan diskuteras) läroböcker i historia skildrade stormaktstiden (förenklat - från Gustav 2:s inträde i 30-åriga kriget till Karl XIIs död) med tio års mellanrum. Där finns det nog rejäla skillnader jämfört med dagens historieläroböcker.

Projekt Runeberg har massor av gamla böcker. Det tog mig en halv minut att hitta "Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser" från 1899. Sid 199-300 ägnas åt stormaktstiden, och det skiljer sig definitivt från dagens läroböcker.

"Gustaf II Adolf, Sveriges störste konung och en af de yppersta konungar historien känner ...."
"Både folk och konungahus lifvades af endräkt ohc fosterlandskärlek; endast härigenom blef det möjligt för det af femtioåriga krig utmattade Sverige att bestå i den strid det hade att utkämpa mot tre fiender på en gång."

http://runeberg.org/faderhist/0198.html

Det går säkert att hitta utgåvor från tiden före 1899 på Runeberg-siten. Lycka till.

Tack så mycket. Anledningen att jag hinner få tag i några fler böcker är att jag är isolerad ute på landet i en vecka med bara kontanter. Härlig kombination. Lite 1800-tal över det.

No shit. 101 sidor!

Superkuf. Du har inte ett par korta exempel på hur dom läroböckerna skiljer sig åt från varandra innehållsmässigt? Om du kan det utantill?
Tack