2013-02-11, 20:03
#25
Citat:
Ursprungligen postat av Storm.Hatt
Galilei resonerade utifrån antagandet att det som kunde påverka fallrörelsen är kroppens tyngd. Newton, som säkert hade läst vad Galilei skrivit men såg längre (eftersom han stod på dennes axlar), införde ett annat synsätt: fallrörelsen bestäms av kroppens tröghet samt kraften på kroppen orsakad av gravitationen.
Om gravitationskrafterna på två kroppar (som befinner sig på nästan samma plats) är lika (dvs lika tunga kroppar) så blir deras fallrörelser lika om de har samma tröghet.
Kan man resonera sig fram till att de lika tunga kropparna har samma tröghet?
Två lika tunga järnklot (också i övrigt lika) kan antas ha samma tröghet. Men har ett järnklot samma tröghet som ett lika tungt blyklot?
Newton postulerade att det är så men bevisade det inte utifrån andra grundsatser.
I ett tidigare inlägg redovisade jag i pedagogiskt syfte ett tankeexperiment som dock inte förstods. Jag gör ett nytt försök:
Betrakta en proton och en neutron som befinner sig i rymden där gravitationen är obetydlig. Genom att anbringa krafter av lika storlek på dem så kan vi genom att mäta accelerationen konstatera att de har ungefär samma tröghet (samma tröga massa). Hur kommer de bete sig när vi placerar dem i ett gravitationsfält? Kommer de att få samma acceleration? Låt oss först se hur de beter sig i ett annat kraftfält – ett elektriskt. Protonen kommer att accelereras men neutronen kommer inte att påverkas. De beter sig olika trots att de har samma tröga massa. Kan vi vara förvissade om att de kommer att få samma acceleration i ett gravitationsfält trots att vi såg att de betedde sig olika i ett annat kraftfält? Finns det ett grundläggande samband mellan tröghet och gravitation? Man kan konstatera att det är så – men kan man resonera sig fram till det? Newton kunde inte.
Om gravitationskrafterna på två kroppar (som befinner sig på nästan samma plats) är lika (dvs lika tunga kroppar) så blir deras fallrörelser lika om de har samma tröghet.
Kan man resonera sig fram till att de lika tunga kropparna har samma tröghet?
Två lika tunga järnklot (också i övrigt lika) kan antas ha samma tröghet. Men har ett järnklot samma tröghet som ett lika tungt blyklot?
Newton postulerade att det är så men bevisade det inte utifrån andra grundsatser.
I ett tidigare inlägg redovisade jag i pedagogiskt syfte ett tankeexperiment som dock inte förstods. Jag gör ett nytt försök:
Betrakta en proton och en neutron som befinner sig i rymden där gravitationen är obetydlig. Genom att anbringa krafter av lika storlek på dem så kan vi genom att mäta accelerationen konstatera att de har ungefär samma tröghet (samma tröga massa). Hur kommer de bete sig när vi placerar dem i ett gravitationsfält? Kommer de att få samma acceleration? Låt oss först se hur de beter sig i ett annat kraftfält – ett elektriskt. Protonen kommer att accelereras men neutronen kommer inte att påverkas. De beter sig olika trots att de har samma tröga massa. Kan vi vara förvissade om att de kommer att få samma acceleration i ett gravitationsfält trots att vi såg att de betedde sig olika i ett annat kraftfält? Finns det ett grundläggande samband mellan tröghet och gravitation? Man kan konstatera att det är så – men kan man resonera sig fram till det? Newton kunde inte.
Intressant fråga! Det är som du säger långt ifrån uppenbart att tung massa och trög massa är samma sak. Svaret om vi kan resonera oss fram till det beror nog lite grann på, och några grundantaganden behövs ju alltid så frågan blir vad som är mest fundamentalt. Man kan nämligen visa att i en fältteori med ett spinn-2 fält, så är det enda konsistenta sättet att koppla spinn-2-fältet till resten av fälten är på så sätt att det blir en graviton, och man får en gravitationsteori där just "trög=tung" är uppfyllt. Så om man antar att det i naturen existerar ett spinn-2 fält, så följer den slutsatsen. Varför ska det finnas ett spinn-2 fält? Ingen aning, men om det inte är förbjudet så kanske det borde finnas.
Inom ramarna för strängteorin är gravitationen något som strikt behövs. I strängteorin har olika vibrationer av strängen olika spinn, och bland dessa finns nödvändigtvis ett spinn-2 tillstånd, och man får alltså att gravitation dyker upp som en naturlig del av teorin. Det visar sig också att spinn-2-strängen är masslös, vilket såklart är bra då gravitationen verkar ha oändlig räckvid och alltså förmedlas av ett masslöst fält.