"Centralbanken pumpar in pengar i marknaden.." Vem får dess pengar?

Nu får vi höra att japanska centralbanken "pumpar in 1000 000 000 000 kr" eller något sådant i marknaden för att stabilisera.
Vem får alla dessa pengar? Banker som sedan ska ge nödlån åt företag eller vad? Är det frågan om speciellt billiga krediter när man gör såhär? Om dessa krediter är billigare, hur avgörs vem som ska få dom?

Tror det är pengar som flyter in på börsen, dvs man stöd köper aktier på börsen t ex.

Nu lär det inte vara någon som "får" krediten. Exakt hur BoJ gjort har jag inte kollat upp men gissningsvis handlar det om att man lånar ut till förmånlig ränta.

Det brukar gå till så att Centralbanken auktionerar ut ett lån och den som vill betala högst ränta får det. Landade det på högre ränta än vad Centralbanken var nöjd med auktionerar dom ut ett lån till. Osv tills räntan hamnade tillräckligt lågt.

Det betyder att staten skapar nya pengar (d.v.s. skriver in en högre siffra i den där cellen i Det Heliga Statliga Excel-arket som är det enda som fiatpengarna består av) och via det planekonomiska banksystemet sprider ut dem till priviligerade banker. Sen är det upp till bankerna att hålla på pengarna, eller låna ut dem. När de lånas ut så kommer de främst husköpare till del och det driver upp huspriser. Varteftersom huspriserna bubbelskenar så ökar gamla husägare sina lån och spenderar det på konsumtion, så att det kommer resebyråer och restauranger och inredningsfirmor m.fl. till del. Till sist sipprar pengarna ner till butiksbiträden på Lidl. Men en då har den ökade mängden pengar redan urholkat sin köpkraft...

det gar in i rantemarknaden via repor. Dvs banker kan fa lana pengar av centralbanken om dom ger centralbanken en japansk statsobligation som sakerhet. Dom pengarna kommer till anvanding av banker sjalva eller for bankernas klienter.


Om en bank ar har tillgangar men inte reda pengar och maste mota tex ett cash collateral call ( Om man handlar derrivat maste man ge pengar/statsobligationer som sakerhet om derrivaten forlorar i varde) sa kan dom byta sina tillgangar mot cash via BoJ.

Eller om ett foretag maste lana pengar for att betala tex energi rakningar som plotsligt blivit mycket dyrare sa har banker nog med pengar att lana ut till dom.

BoJ kommer inte ga in pa akiemarknaden och gora detta, utan det ror sig som sagt om ingrepp i rantemarknaden.


Tex om ett

Har du en källa på det?

När centralbanken "pumpar" in pengar i marknaden genomförs s.k. öppna marknadsoperationer, vilket innebär att man köper räntebärande skuldbrev av aktörer på den finansiella marknaden, exempelvis banker. På så sätt tillförs det mer likviditet till samhället. En effekt av detta är också att räntan tenderar att falla, åtminstone teoretiskt sett.

Ha ha (tur man inte bor i Japan..), skulle inte förvåna mig om du kom närmast sanningen.

Båda förekommer. Samt att en centrlbank använder valutareserven för att reglera (RB gör så t ex när reporna blir för små).
Men som jag skrev så vet jag inte hur BoJ gjorde i det här fallet. Någon formulering jag såg antydde både utlåning och köp.

Att köpa obligationer accepteras när omfattningen är liten, men det blir missnöje när den blir stor (som FEDs köp av MBS och treasuries).

De är väl obligationer osv, eller dirigera flödet till bankerna samt att rädda konkursbenägna företag.

Tror icke det är mer komplicerat, eller söker du något specifikt?

Nu har jag inte koll på hur det japanska pengasystemet fungerar i detalj, men i USA kan det se ut så här när centralbanken pumpar in pengar i ekonomin:

1. Federal Reserve Bank (USA:s centralbank) köper obligationer på den öppna marknaden. Detta innebär att de köper obligationer av vemsomhelst digitalt. De gör det precis på samma sätt som när du köper aktier. I detta exempel kan vi säga att de handlar med en gammal tant.

2. Tanten får in 10 000 dollar på nätet, men har blivit av med sin obligation.

3. Tanten lägger in sina 10 000 dollar hos sin bank (som givetvis är en vanlig kommersiell bank).

4. Banken förvaltar nu 10 000 mer av enheten "monetär bas” och kan som en följd av detta låna ut upp till 100 000 ytterligare dollar. Det som hindrar banken från att låna ut mer pengar är reservkrav.

5. Nu finns det 100 000 fler ”pengar” i ekonomin. Det rör sig i teorin bara om 10 000 mer faktiska pengar och 90 000 mer fordringar, men i praktiken har 100 000 mer dollar skapats.

Summering: USA:s centralbank som juridisk person har blivit en obligation rikare genom att de skrivit in en siffra på en dator och byt ut den siffran mot tidigare nämnd obligation. De 100 000 nya dollarna sprids ut i ekonomin genom att de spenderas av den gamla tanten och de som har lånat dem. Detta bidrar självklart till prisinflation.

Är jag opedagogisk? Pröva denna länken i så fall:
http://www.khanacademy.org/video/ban...%20and%20Money

Nja, inte riktigt så.
1. Nisse har en obligation. och säljer denna till FED för 10 KUSD. (Nisse har uppgett ett konto hos Banken för likvid).

2. FED överför 10 KUSD i abstrakta tillgångar till Banken. Bankens reserver hos FED har nu ökat.

3. Banken kan nu öka på Nisses konto hos Banken med 10 KUSD. (Banken har nu lånat 10 KUSD av Nisse och lånat ut dessa till FED).

4. Banken gör inte någon ytterligare utlåning pga detta. I USA har bankerna betydande excess reserves hos FED. Så ytterligare gör varken till eller från.

En bra video som förklarar

http://www.youtube.com/watch?v=PTUY16CkS-k