2011-03-15, 01:25
#1
”Snart kommer det väl komma en app som gör att killar inte ens behöver gå ut på krogen, utan bara sticker in den i telefonen så slipper dom ens jobba för det.”
Ett citat från en bloggare på Aftonbladet, under fliken Vendela.
Vendela ska föreställa en revolutionerande (!) sida där självständiga, starka kvinnor som står på sina egna ben och inte behöver män –djur– vid deras sida, ventilerar sina tankar kring samhället.
Jag kanske är förblindad av all den ”feminism” som pågår i Sverige just nu, men när jag läste det här väcktes bara avsky och trötthet. Till vilken punkt på skalan av ”extremt” måste man gå för att få någon att läsa eller bara notera att du finns?
Jag satt och funderade lite på vad feminism innebär, det resulterade i att jag var tvungen att skriva av mig här. Jag har en god vän vars storasyster som faktiskt KAN definera vad feminism egentligen står för. Jag säger FAKTISKT därför att det är oerhört sällan jag kan på allvar sitta och diskutera en vettig lösning på dessa svåra frågor med någon som kallar sig feminist. Tacka Gudrun Schyman för det.
Denna syster jobbar på ett s.k. women shelter där hon tar hand om utsatta kvinnor både innanför väggarna i hemmet och utanför. Att diskutera hennes värderingar kände jag var sunt, hon har en hälsosam syn på vad det egentligen är. Lika för alla. Det är ju faktiskt där det hela tog sin början, att alla människor är värda lika mycket, och eftersom kvinnor har neglegerats i samhället sedan historiens begynnelse är det hög tid att göra något åt det, givetvis.
För att komma tillbaka till citatet som gjorde mig så frustrerad att jag var tvungen att skriva några rader, så är det absurt. Krönikan som skrevs av författarinan Malin Wollin, handlade om hennes kamp mot den virtuella världen, och att världen tar stormsteg mot en globalisering tack vare den stora vida webben. Den krönikan var förövrigt också svårförstådd och grundad på ingenting, men det hör inte hemma här. Det som det handlar om är citatet, och hur hon bara slänger ur sig det, det sista hon gör i krönikan. Helt planlöst.
Sedan FI grundades har, jag kan dock bara gissa detta, sveriges feministiska kämpar längtat efter en riktig ledare som verkligen kan göra en förändring, en större förändring än att bränna pengar eller kalla män för djur. En människa som inte behöver slänga ur sig banala och absurda meningar för att få uppmärksamhet, en människa som kan ta en seriös argumentation.
Utan det kommer vi fortfarande stå kvar på ruta ett och harva igenom hur dåligt det är med kvotering. Det är ju inte för inte begreppet ”eggalism” har dykt upp.Feminism (dock inte i fullo, utan av denna hop inkompetenta kvinnor som kallar sig feminister to make a statement) har blivit ett uttryck synonymt med relativt korkade kvinnor som bara är arga för att deras man lämnade dem.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Och ja, jag är man.
Ett citat från en bloggare på Aftonbladet, under fliken Vendela.
Vendela ska föreställa en revolutionerande (!) sida där självständiga, starka kvinnor som står på sina egna ben och inte behöver män –djur– vid deras sida, ventilerar sina tankar kring samhället.
Jag kanske är förblindad av all den ”feminism” som pågår i Sverige just nu, men när jag läste det här väcktes bara avsky och trötthet. Till vilken punkt på skalan av ”extremt” måste man gå för att få någon att läsa eller bara notera att du finns?
Jag satt och funderade lite på vad feminism innebär, det resulterade i att jag var tvungen att skriva av mig här. Jag har en god vän vars storasyster som faktiskt KAN definera vad feminism egentligen står för. Jag säger FAKTISKT därför att det är oerhört sällan jag kan på allvar sitta och diskutera en vettig lösning på dessa svåra frågor med någon som kallar sig feminist. Tacka Gudrun Schyman för det.
Denna syster jobbar på ett s.k. women shelter där hon tar hand om utsatta kvinnor både innanför väggarna i hemmet och utanför. Att diskutera hennes värderingar kände jag var sunt, hon har en hälsosam syn på vad det egentligen är. Lika för alla. Det är ju faktiskt där det hela tog sin början, att alla människor är värda lika mycket, och eftersom kvinnor har neglegerats i samhället sedan historiens begynnelse är det hög tid att göra något åt det, givetvis.
För att komma tillbaka till citatet som gjorde mig så frustrerad att jag var tvungen att skriva några rader, så är det absurt. Krönikan som skrevs av författarinan Malin Wollin, handlade om hennes kamp mot den virtuella världen, och att världen tar stormsteg mot en globalisering tack vare den stora vida webben. Den krönikan var förövrigt också svårförstådd och grundad på ingenting, men det hör inte hemma här. Det som det handlar om är citatet, och hur hon bara slänger ur sig det, det sista hon gör i krönikan. Helt planlöst.
Sedan FI grundades har, jag kan dock bara gissa detta, sveriges feministiska kämpar längtat efter en riktig ledare som verkligen kan göra en förändring, en större förändring än att bränna pengar eller kalla män för djur. En människa som inte behöver slänga ur sig banala och absurda meningar för att få uppmärksamhet, en människa som kan ta en seriös argumentation.
Utan det kommer vi fortfarande stå kvar på ruta ett och harva igenom hur dåligt det är med kvotering. Det är ju inte för inte begreppet ”eggalism” har dykt upp.Feminism (dock inte i fullo, utan av denna hop inkompetenta kvinnor som kallar sig feminister to make a statement) har blivit ett uttryck synonymt med relativt korkade kvinnor som bara är arga för att deras man lämnade dem.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Och ja, jag är man.
