2004-09-10, 07:34
#1
GP 2004-09-08 22:13
BRYSSEL: Irland, det ekonomiskt mest framgångsrika landet i Europa, fick förra året störst bidrag från EU:s stora fonder. Sverige var ett av de länder som bidrog mest till den gemensamma EU-budgeten. :mad:
Siffrorna presenterades av EU:s avgående budgetkommissionär Michaele Schreyer här i Bryssel. De visade lite överraskande att Irland, den keltiska tigern som gått från outvecklat bondesamhälle till modernt it-land på mindre än två decennier, fortfarande är i topp när det gäller EU-bidrag.
I fjol tog Irland emot 391 euro per invånare - pengar som i första hand kom från strukturfonder som ska hjälpa till att utveckla regioner i Europa som hamnat på efterkälken. Men irländarnas stora EU-subsidier har att göra med hur dåligt det har stått till i landet för inte så länge sedan och är på väg att fasas ut. Irlands snabba utveckling gör att man kommer att flytta över från gruppen nettobidragstagare till nettobidragsgivare under nästa sjuåriga budgetperiod som startar 2007.
Sverige på tredje plats
Det var fyra av EU:s i fjol 15 medlemsstater som fick mer än de gav till den gemensamma kassan. Det handlade, utöver Irland, som vanligt om de tre sydeuropeiska länderna Spanien, Grekland och Portugal.
Alla de övriga, elva stycken, bidrog i olika grad med pengar, allra mest lilla Luxemburg med 125 euro per invånare. Nästan lika mycket kom från Nederländerna (120 euro) och på tredje plats hamnade Sverige där varje medborgare i fjol netto-pytsade in 106 euro till Bryssel.
(med dagens kurs motsvarande 966:- SEK, nästan en tusenlapp pp).
Michaele Schreyer betonade i sammanhållande anda att alla EU-länder, oavsett var de hamnar på listan, har stora fördelar av medlemskapet:
- Också för för nettobidragsgivarna överväger fördelarna: den politiska och ekonomiska nyttan av att tillhöra den inre marknaden, valutaunionen och det europeiska fredsarbetet, sa Schreyer som en övertygad europé och lät ganska annorlunda än vi är vana att höra hennes gröna partivänner i Sverige.
Den här statistiken landar på finansministerborden i Europa bara några dagar innan ett viktigt möte i holländska Scheveningen. Där ska Bosse Ringholm och hans kolleger i veckoslutet bland annat diskutera hur stora EU:s utgifter ska vara under nästa långtidsbudget som ska gälla mellan 2007 och 2013.
Vill begränsa bidrag
Redan i slutet av förra året krävde de länder som traditionellt varit de största nettobidragsgivarna att EU bromsar upp sina ekonomiska bidrag och att budgetens utveckling inte skenar - trots att unionen i maj fick tio, förhållandevis fattiga medlemmar. Denna grupp, The Big Six, (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Österrike) kräver att varje land från år 2007 bidrar med som mest 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), inte 1,27 procent som EU-kommissionen ackompanjerad både från öster och söder, föreslagit.
De sex stora vill helt enkelt att de stora bidrag som i dag fördelas inom EU ska styras om till öst - inte att bidragen bara ska öka, och det är en strid som bara börjat. Det nuvarande holländska EU-ordförandeskapet rör just nu försiktigt i grytan, Luxemburg väntas fortsätta nästa år utan att nå ända fram så det blir sannolikt Finland-Österrike (som vill driva ett gemensamt ordförandeprogram) som slutför budgetförhandlingarna år 2006.
Men budgetkommissionären Michaele Schreyer ville försöka ena unionens länder, oavsett hur mycket de var för sig bidrar ekonomiskt, när hon sa: - "Ett EU-medlemskap i sig är den bäst tänkbara investeringen". :mad:
(avslöjande inställning från en svindyrt avlönad toppbyråkrat, *arrgghhh*)
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&a=180025
...och det lär bli ännu värre, när dom fattiga öststatsländerna skall hållas under armarna. Uttrycket 'Die dumme Schweden' gör sig påmint i sammanhanget. Vad märker man av EU:s positiva inverkan? Lägre priser på alkohol, som regeringen förgäves försökt hålla uppe på svindyr nivå, men tvingats på reträtt. Schengenavtalet gör gränspasseringar inom EU enklare, men vad därutöver? Nä, denna överstatliga hybrid kommer i sinom tid att kollapsa, men det kommer att dröja tills kolossens lerfötter slinter för gott. Tills dess får vi konstatera att pengar rinner ut från 'välfärdens hemvist' Svedala, i samma takt som bensinprisökningarna roffar nettopengar från skattetrötta svenska hushållskassor, till den Fetes och Ringholms glupande behov.
BRYSSEL: Irland, det ekonomiskt mest framgångsrika landet i Europa, fick förra året störst bidrag från EU:s stora fonder. Sverige var ett av de länder som bidrog mest till den gemensamma EU-budgeten. :mad:
Siffrorna presenterades av EU:s avgående budgetkommissionär Michaele Schreyer här i Bryssel. De visade lite överraskande att Irland, den keltiska tigern som gått från outvecklat bondesamhälle till modernt it-land på mindre än två decennier, fortfarande är i topp när det gäller EU-bidrag.
I fjol tog Irland emot 391 euro per invånare - pengar som i första hand kom från strukturfonder som ska hjälpa till att utveckla regioner i Europa som hamnat på efterkälken. Men irländarnas stora EU-subsidier har att göra med hur dåligt det har stått till i landet för inte så länge sedan och är på väg att fasas ut. Irlands snabba utveckling gör att man kommer att flytta över från gruppen nettobidragstagare till nettobidragsgivare under nästa sjuåriga budgetperiod som startar 2007.
Sverige på tredje plats
Det var fyra av EU:s i fjol 15 medlemsstater som fick mer än de gav till den gemensamma kassan. Det handlade, utöver Irland, som vanligt om de tre sydeuropeiska länderna Spanien, Grekland och Portugal.
Alla de övriga, elva stycken, bidrog i olika grad med pengar, allra mest lilla Luxemburg med 125 euro per invånare. Nästan lika mycket kom från Nederländerna (120 euro) och på tredje plats hamnade Sverige där varje medborgare i fjol netto-pytsade in 106 euro till Bryssel.
(med dagens kurs motsvarande 966:- SEK, nästan en tusenlapp pp). Michaele Schreyer betonade i sammanhållande anda att alla EU-länder, oavsett var de hamnar på listan, har stora fördelar av medlemskapet:
- Också för för nettobidragsgivarna överväger fördelarna: den politiska och ekonomiska nyttan av att tillhöra den inre marknaden, valutaunionen och det europeiska fredsarbetet, sa Schreyer som en övertygad europé och lät ganska annorlunda än vi är vana att höra hennes gröna partivänner i Sverige.
Den här statistiken landar på finansministerborden i Europa bara några dagar innan ett viktigt möte i holländska Scheveningen. Där ska Bosse Ringholm och hans kolleger i veckoslutet bland annat diskutera hur stora EU:s utgifter ska vara under nästa långtidsbudget som ska gälla mellan 2007 och 2013.
Vill begränsa bidrag
Redan i slutet av förra året krävde de länder som traditionellt varit de största nettobidragsgivarna att EU bromsar upp sina ekonomiska bidrag och att budgetens utveckling inte skenar - trots att unionen i maj fick tio, förhållandevis fattiga medlemmar. Denna grupp, The Big Six, (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Österrike) kräver att varje land från år 2007 bidrar med som mest 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), inte 1,27 procent som EU-kommissionen ackompanjerad både från öster och söder, föreslagit.
De sex stora vill helt enkelt att de stora bidrag som i dag fördelas inom EU ska styras om till öst - inte att bidragen bara ska öka, och det är en strid som bara börjat. Det nuvarande holländska EU-ordförandeskapet rör just nu försiktigt i grytan, Luxemburg väntas fortsätta nästa år utan att nå ända fram så det blir sannolikt Finland-Österrike (som vill driva ett gemensamt ordförandeprogram) som slutför budgetförhandlingarna år 2006.
Men budgetkommissionären Michaele Schreyer ville försöka ena unionens länder, oavsett hur mycket de var för sig bidrar ekonomiskt, när hon sa: - "Ett EU-medlemskap i sig är den bäst tänkbara investeringen". :mad:
(avslöjande inställning från en svindyrt avlönad toppbyråkrat, *arrgghhh*)
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&a=180025
...och det lär bli ännu värre, när dom fattiga öststatsländerna skall hållas under armarna. Uttrycket 'Die dumme Schweden' gör sig påmint i sammanhanget. Vad märker man av EU:s positiva inverkan? Lägre priser på alkohol, som regeringen förgäves försökt hålla uppe på svindyr nivå, men tvingats på reträtt. Schengenavtalet gör gränspasseringar inom EU enklare, men vad därutöver? Nä, denna överstatliga hybrid kommer i sinom tid att kollapsa, men det kommer att dröja tills kolossens lerfötter slinter för gott. Tills dess får vi konstatera att pengar rinner ut från 'välfärdens hemvist' Svedala, i samma takt som bensinprisökningarna roffar nettopengar från skattetrötta svenska hushållskassor, till den Fetes och Ringholms glupande behov.