Citat:
Ursprungligen postat av
Ipsi
Vilka mesar tror du att pojkar har blivit egentligen?
Bryr sig om en utskällning för att de tittar fel?? Säga emot gjorde de redan när magistern gav dem stryk för det.
Den normala fördelningen bland pojkar är från kant till kant. De som gapar och skriker högst och de som aldrig säger något är ofta pojkar. De mest aktiva och de minst aktiva är ofta pojkar. Gruppen i mitten, som är närmast flickor är de som man försöker få mer lika flickorna med diverse tekniker.
De vanligaste är att man försöker ingjuta skam i pojkarna. Dvs känslomässiga pikar avsedda att spela på mäns osäkerhet och stänga av debatten. Och samtidigt väcka sympati för kvinnor och att demonisera män som ställer svåra frågor.
Katalogen är lång. Vill du ha lite exempel?
Under vad som skulle kunna kallas kod röd finns följande ad hominems:
Man kallar pojken för omotiverat hetlevrad.
• "Du är bitter!"
• "Du måste komma över ditt kvinnohat."
• "Du är så negativ!"
Men ilska är en legitim känsla inför orättvisa. Passivt accepterande av ondska är inte en dygd.
Under kod gul finns anklagelsen för feghet.
"En oberättigad rädsla för interaktion med kvinnor".
• "Du måste komma över din rädsla".
• "Stå upp och ta en chans som en riktig man!"
• "Du är rädd för en stark kvinna!"
Det är viktigt att komma ihåg att det finns en skillnad på mod och dumhet. En vettig risk som är rimlig att ta är den kalkylerade. En risk där man vägt för och nackdelar mot varandra och beslutar utifrån det. Här är ett vanligt skäl till att kvinnor misslyckas ibland med kostnads-nyttoanalysen.
Kod blå - Du är en "crybaby" / överkänslig
"Han anklagas för att vara hysterisk eller överdriva mäns problem". Exempel:
• "Sluta gnälla!"
• "Släpp det!"
• "Ta det som en man!"
• "Ni har det inte lika dåligt som oss kvinnor!"
• "Du är bara rädd för att förlora dina manliga privilegier".
• "Ditt ömtåliga manliga ego ..."
• "Wow! Försök skärpa dig, mansbarn! "
De som kör den här har förlorat empatin för att även män är människor. De är fullständigt likgiltiga inför pojkars mänskliga känslor.
Oftast är det lönlöst att bemöta de här människorna om man inte kan göra det på tu man hand, så de hinner tänka efter medan de utvecklar sin egen humanitet. Får man fortfarande negativitet tillbaks kan det vara läge att fråga varför man skulle bry sig om deras problem, när de alldeles uppenbart inte bryr sig om mina?
Kod grön - Peter Pan-attacken
Man kallar pojken för motvillig att bli vuxen.
• "Väx upp!"
• "Du är så omogen!"
• "Bor du hos din mamma?"
• "Jag är inte intresserad av pojkar. Jag är intresserad av riktiga män."
• "Män smiter från sitt gudgivna ansvar att gifta sig och skaffa barn."
Man bör komma ihåg att ingens sexuella historik, civilstånd, föräldraskap osv är pålitliga indikatorer för om någon är mogen eller ansvarstagande. Annars hade vi väl inte haft aborter, skilsmässor, tonårssex eller tjänstemannabrott?
Kod orange - Förhöjd rädsla-attacken
Man kallar pojken för hotfull för att få honom att censurera sig själv. Behöver knappast exempel.
Man bör komma ihåg att bara tyranner och bigotter behöver vara rädda för att få sanningen kastad i sitt ansikte. Man kan också fråga sig med vilken rätt kvinnor vill ha ledarskapet om de är så rädda för en mans yttrandefrihet. I Sverige funderar man i ekokamrarna just nu på hur man ska kunna lagstifta mot "hot och hat" på nätet.
Kod lila - Surt som citronen-attacken
Målet attackeras för bortförklaringar genom att kalla det för att han skyller sina problem på kvinnor. "Du är bara bitter för att du inte får ligga". En omständighets-ad hominem.
Och det enda man kan fråga sig här är, hur man kommer fram till den sanningen. Och vad händer om man säger ja, är citroner inte sura kanske?
Kod brun - Brunskjortsattacken
Man kallar den andre för intolerant, extremist, högerideolog, alt-right och annat man plockat upp som adjektiv med negativa konnotationer.
Man måste komma ihåg att sanningen inte bestäms av hur många som tror på det. Om idéer inte anses mainstream eller inte är irrelevant. En korrekt slutsats är inte heller uppnådd genom att leta mitt i konsensus eller "mitt emellan" som vi ofta brukar förenkla allting.
Sen har vi virilitet, övergeneralisering, kvinnohat, själviskhet, ytlighet, oattraktivitet, defaitism, dold affektion eller den rosa piskan osv. Med flera...
Känner du igen några av dem?
Från typ "dagligen"?