Läs avancerad klassisk retorik. Då behöver man i princip inte stå för nånting, om man inte vill. Man kan övertyga om vad som helst, precis vad som helst. Handlar bara om att vara helt dissocierad från argumentationen, inte lägga heder eller rättrådighet i diskussionen alls, inte ta åt sig alls eller använda känslorna alls, att lägga orden i exakt rätt ordning, att 'låta förstås' utan att hävda, att använda motpartens ordval mot honom, att alltid ha alternativa tolkningar öppna att gå tillbaka ut genom (och lägga skulden på motparten).
Bygger i princip på att man avancerar framåt med så subtila moves att motparten får oerhört svårt att sätta ord på vad man gör (om han ens märker), eller att man liksom lurar denne att börja använda sitt "ahaa, jag ser dig nog, mig lurar du inte"-tänkande, och lämnar den 'egentliga' argumentationen obevakad så man kan sparka in en öppen dörr. O.J. Simpsons försvarsadvokat Johnny Cochran fick juryn att fria O.J. trots fällande DNA-bevisning på det sättet.
Handlar om att få den andra att tänka och resonera som man själv vill, att förutsäga vad han kommer att tro/misstänka/tänka innan han själv gör det. Som en toreador får en tjur att göra vad han vill. Det gör att han kommer tycka det är hans egna tankar han tänker. På det sättet kan man be nån att dra åt helvete, på ett sånt sätt att han tycker sig vara smart som kom på idén själv.
Man måste alltid komma ihåg att åsikter kommer mest ifrån känslor. Åsikter är oftast inte uttänkta tankebanor, utan istället tankar som odlats/samlats för att motivera ett känslomässigt mönster. Rasism t.ex. är i grunden en känsla; och all verbalitet, bevis, belägg osv tillkommer efteråt, för att motivera sin egen grundkänsla. Man kan alltså inte "få någon att förstå" genom bara argumentation och ord.
Att motbevisa, tysta eller idiotförklara är alltså inte att övertyga och förändra, inte alls. Du kan inte få någon att tycka du har rätt genom att slå denne på käften. Får du själv en käftsmäll så du ramlar i golvet, kvicknar du då till och inser att han har rätt? Inte en chans - snarare tvärtom. En motparts argumentation, är alltså ... likt dennes immunförsvar, orden som vita blodceller, som angriper en tilltänkt invadör. Besegrar man immunförsvaret, så har man bara slagit ut det översta lagret, och snart bildas ett nytt immunförsvar som går i samma riktning som det föregående, på grund av att grundkänslan finns där i botten och ger processen näring.
Du har säkert upplevt det själv nån gång, när du stått helt handfallen och har i princip ingenting att sätta emot, men ändå vet du djupt innerst inne, du känner, att den andre har fel och är en idiot - även om du inte får fram det i ord. Det är bara en tidsfråga innan du funderat ut ett försvar mot processen du utsattes för. Därför är argumentation överlag inte ett verktyg för att förändra människor med, utan ett verktyg för att förändra/kontrollera/manipulera enskilda situationer med, att käfta med. Lägg alltså ingen 'ryggrad' eller 'personlig heder' i det, för då blir du chanslös mot den som inte begränsas av ryggrad och personlig heder.
__________________
Senast redigerad av OpusOne 2011-03-12 kl. 15:08.