Vad är det officiella svaret på den här frågan?

Gör jag? Nej, det gör jag inte. Jag säger bara att där finns en sådan nivå och att man med rationell och pragmatisk skattepolitik samt trial&error kan komma nära den (=tillräckligt nära för att slå andra länder på fingrarna utan att de börjar gnälla om fusk hos WTO) Det går aldrig att hamna exakt rätt med tanke på att landets förutsättningar och hela omvärldens dito förändras konstant med en komplexitet och sambandskonsekvens som inga superdatorer kan beräkna.

Universell som i att det alltid finns en optimal nivå? Ja. Universell som i att ett berg alltid har en topphöjd över havets yta. Universell som i att det finns en enda magisk procentsiffra som gäller allt och alla? Nej, lika lite som att alla berg är lika höga.

Det säger sig självt att skatteintäkterna i Sverige inte hade ökat särskilt mycket eller ens förändrats märkbart om man införde 95% marginalskatt på allt lönearbete som sker utöver max 80 timmar i veckan. Detta då nästan ingen jobbar så mycket i Sverige. Om samma marginalskatt hade stiftats i Sydkorea hade genomsnittlig arbetstid, totalt arbetade timmar och skatteintäkter från arbete krympt med fruktansvärt stora marginaler.

Jag kör en väldigt enkel förklaring som självklart är teoretisk men för enkelhetens skull...

Säg att regeringen sänker din skatt så att du får 100 kr extra i plånboken. Du +100kr. Staten -100kr. Då är min fråga... vad gör du med denna extra hundring? Jag tror du blir så glad över denna extra hundring att du skuttar iväg och köper godis för hela hundringen. Din hundring har nu hamnat i kioskägarens kassaapparat och nu börjar det bli intressant för av denna hundring som kioskägaren säljer godis till dig för är 25% moms dvs... skatt! Av den hundring som staten gett dig så går alltså 25kr tillbaka till staten redan i första ledet. Kioskägaren har en massa kostnader (inköp, butikshyra, försäkringar osv). 10 kr blir det i alla fall över och det är kioskägarens lön. Drygt 3kr försvinner i arbetsgivaravgifter (skatt) och av resterande 7 kr måste kioskägaren betala 2kr i inkomstskatt (skatt igen). Även om inköp, butikshyra, försäkringar etc är kostnader gentemot andra företag och momsrensat så gör dessa andra företag vinster som måste beskattas. Dessa andra företag har anställda och då pratar vi arbetsgivaravgifter och inkomstskatt.

Av de 100kr som staten gav dig i lägre skatt så ser du att staten får tillbaka en stor del så en skattesänkning med 100kr innebär alltså inte att staten förlorar 100kr. Som du förstår så blir det en rundgång. Dina 100kr går till kioskägaren som ger en del till andra företag. Alla företag har anställda som får lön och som sen köper godis av det de får och då är en del moms... igen... osv. Din hundralapp kan generera totalt kanske 500kr ute i samhället om man räknar ihop alla pengar i alla led och hela tiden så strömmar en del av din hundralapp tillbaka till staten. Mer pengar hos folket leder till ökad konsumtion som ju är samma sak som ökad försäljning vilket leder till fler jobb som leder till färre som behöver A-kassa och allt leder till ökade skatteintäkter.

Något att fundera på när du mumsar på din påse godis

Nu är du ju helt ute och cycklar. Du har tydligt aldrig läst vare sig statsvetenskap eller nationalekonomi. Att förutspå någon "optimal skattenivå" går helt inte vetenskapligt att göra.

Att dess existens går att förutspå behöver inte betyda att värdet går att räkna fram. Finns gott om både nationalekonomiska och makroekonomiska teorem som påvisar existenskrav men inte medger något mätsätt. Även om landet X ligger på optimal nivå på sin lafferkurva har land X fortfarande inget sätt att bevisa att det ligger på maxpunkten.

Att en parabolkurva måste ha ett punktmaximum är däremot inte något som går att diskutera, så vad i helvete dillar du om? Det krävs ingen statskunskap eller nationalekonomi för att förstå det, det handlar om simpel jävla matematik. Maxpunkten ligger där derivatan är lika med noll, end of story.

Men det vcar ju precis det jag vände mig emot. Att i efterhand säga att en skattesats var bra eller dålig är ingen konst, jag talade om ekonomiska teorier (isolerade sådana) som talar att det finns en universiell optimal nivå att ha.

Och angående detta med något "objektivt optimalt", det hela baseras ju på vilken verksamhet staten skall ha, så även där har du ju fel. Det blir ju en frågan om ideologiska prioriteringar. KPML(r) har ju knappast samma "optimala" nivå som Frihetsfronten haft.

Det riktiga svaret är att kvaliteten på skola och sjukvård inte förhåller sig i ett linjärt förhållande till hur mycket pengar som staten spenderar på desamma. Det finns i själva verket ett rätt svagt samband mellan höga skatter - höga utgifter för vård och skola - kvalitet i vård och skola.

Ser man sedan till vad som kostar i de offentliga utgifterna, så märker man att det finns rätt mycket man kan sänka utgifterna för, utan att ens behöva röra kostnaderna för vård och skola.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...orns-utgifter/

Visst går det att nå fram till ett värde, vilket jag också har påpekat. Men så nämnde jag också att det skulle kräva enormt mycket datakraft för att ge ett relevant resultat. Det skulle handla om att programmera in hela samhällsgruppers empiriskt undersökta benägenheter, inre och yttre finansiella omständigheter, riskbedömningar osv av ett slag som inte på något sätt är realistiskt.


Jag har inte ens berört någon ideologi. Jag snackar bara om det skatteläge som maximerar total välfärd (inte social välfärd, utan välfärd som i aggregerad rikedom) för landet. Hur olika ideologier värderar processen, inkomstskillnader, styrsättet eller det faktum att metoden utnyttjar sig av pengar överhuvudtaget kan också tillskrivas ett värde, men det är ingenting som har med mitt argument att göra. Men visst, om du tvunget vill inkludera ideologi i det hela är det inte mer än att bara lägga till en variabel i ekvationen, det vill säga viktning av det erhållna totalvärdet med befolkningens aggregerade upplevda, ideologiskt betingade värde uttryckt som en koefficient.

Men då kan du ju inte heller ha några problem med att visa mig, som forskat i politik på universitet, hur man gör en sådan uträkning. Jag ser verkligen fram mot ditt svar.


Men ideologi är ju själva grunden här. Vill man ha all verksamhet statligt eller ingen stat alls kan man ju inte ha samma "optimala" skattemodell.

Kommer ju in en miljöaspekt och exportaspekt på detta.
Inte säkert att pengarna hamnar i Sverige, iofs ingen altruistisk anledning att inte vilja ha det på detta sättet.

Vad har du för källor på att skatterna inte har ett samband med landets välfärd?

Vilka utgifter på det diagrammet skulle du vilja skära bort?

Jag vet inte riktigt hur du tänker nu men... oavsett om vi vill eller inte vill ha det på det här sättet så har vi det på det här sättet idag. Frågan handlar bara om nivån. Eller rättare sagt... vilka nivåer. Olika skattenivåer...