Citat:
Ursprungligen postat av Herostratos
Man måste i så fall sätta det i historisk kontext, hur såg den politiska och ekonomiska situationen ut på 70-talet jämfört med nutid?
Palme var ju en överklasssocialist och trodde på internationell solidaritet, vilket för honom innebar att röka cigarr med Castro och röka vattenpipa med Arafat. Samtidigt så var han tvungen att hantera en stark och högljudd vänster hemma i Sverige. Palmes s.k. solidaritetsåtaganden sågs säkert som ett sätt att neutralisera denna vänster av en del av hans mer högerorienterade och pragmatiska sossekollegor. Av det jag läst om Palme och den här tiden så verkar det för mig som om han själv verkligen trodde på det han gjorde men att det också fanns en rädsla bland många sossar för vad en radikaliserad arbetarrörelse kunnat ställa till med. Erlander kallade ju t.ex kommunisterna för "lössen i den röda fanan".
Vår ekonomi såg också annorlunda ut på den där tiden, skickliga industriarbetare från Finland, Jugoslavien och Italien kunde sysselsättas snabbt i en tillverkningindustri där perfekta språkkunskaper ej var nödvändiga. Dagens tjänstesamhälle ser annorlunda ut. Yrkesinvandrarna som kom var inte analfabeter, och kom alltsomoftast från samhällen som var hyfsat lika vårt. Även den första vågen chilenare som kom efter kuppen i Chile 1973 var ofta universtetsutbildade och Sverige hade på 50 och 60-talen tagit emot antikommunister från Ungern och judar från Polen utan några större negativa erfarenheter.
Vad det gäller Palmes ekonomiska politik och utbyggnad av välfärden med bidrag utan motkrav så anser jag att det var en katastrof, men denna fortsattes under borgarna. Fälldin & co lånade t.ex. ut massor med pengar till den undergångsdömda varvsindustrin. Så där snackar vi konsensus och bör inte skylla Palme och sossarna för allt. Det största enskilda misstaget gällande invandring var nog mångkulturbeslutet 1975.
När det gäller bristerna i invandringspolitiken borde dessa blivit uppenbara redan i början på 1980-talet. T.ex. så skedde omfattande smuggling av låtsasflyktingar från Chile och vi hade ju en del problem med brottslighet i invandrargrupper, den s.k. juggemaffian, finska bankrånare, skomakarligan och annat som borde manat till en viss eftertanke. Men ingen offentlig debatt uppstod och inga motåtgärder togs, vare sig under de socialdemokratiska eller borgerliga regeringarna. Tvärtom så var debattklimatet på 80-talet sådant att ingen som helst kritik mot invandringspolitiken fick yttras, det fanns inga problem, och om de fanns så var de orsakade av de etniska svenskarnas rasism. Och så skulle det förmodligen fortsatt att vara om inte Internet kommit. Att vi i Sverige har ett invandringskritiskt parti sprunget ur vit makt rörelsen medans de i Danmark och Norge har sitt ursprung ur s.k. populistiska partier tror jag helt enkelt beror på att ingen etablerad politiker vågade ta i problemen med tång för att man var rädda för att utmålas som rasister(sossarna införde dock det s.k luciabeslutet som senare revs upp av borgarna). För den som ville minska invandring fanns bara SD. Ny Demokrati försökte men var alltför mycket ett pajasparti för att kunna lyckas. Om de hade varit bättre organiserade så kanske det hade gått annorlunda och vi hade kunnat stämma i bäcken.
Vem bär ansvaret? På Palmes tid kunde en svensk politiker fortfarande kosta på sig att vara lite naiv. Palme & co trodde väl att flyktingarna som kom senare skulle återvända när socialismen slutligen gick segrande över världen. Religioner och andra kulturella skillnader skulle ersättas av en socialistisk världskultur. Idag har vi haft 36 år av mångkultur och det blir allt svårare att blunda för alla problem, ändå väljer Reinfeldt att fortsätta på den inslagna vägen. Frågan är vad som driver Reinfeldt? Kan det vara den förändrade demografin? Vi har idag en grupp invandringskritiker som växer, men om den dominerande sociala trenden i på 70-talet var extremvänstern, så är den dominerande sociala trenden i Sverige idag den växande gruppen utomeuropeiska invandrare. Reinfeldt kanske bara är pragmatisk och försöker ragga denna grupps röster? Ryms dessa och gammelmoderaterna i samma parti?
Vi kan som väljare tack vare medieutbudet själva mycket lättare bilda oss en uppfattning idag än på 70-talet då nyhetsflödet var mycket mer reglerat. Reinfeldt har inte stuckit under stol med vad har tycker i invandringsfrågan innan valen. Jag drar mig för att kalla Reinfeldt för en förrädare även om jag avskyr honom innerligt men han har fått mig att se t.o.m. Palme i ett mildare ljus och då är jag ändå f.d. moderatväljare.
Intressant sammanfattning.
Hur det än är, så vet vi bättre idag med facit på hand än vad man visste för 30 år sedan. Speciellt har vi fått lära oss vad som händer om man ger islam svängrum att utnyttja våran naiva gästvänlighet.
Med denna nya dyrköpta kunskap borde vi styra utvecklingen i en annan riktning. Men Imamen Reinfeldt sätter makten och prestigen före Sveriges bästa. Det är just detta kombinerat med en rekordexpansiv pro-islampolitik som gör Imamen så extrem.