Hyperinflation - Hur då?

Nja, det är ju inte så att det måste skapas ny kredit hela tiden, utan samma åker fram och tillbaka mellan köpare och säljare. De som säljer olja köper annat och betalar med krediten ifråga.

Men det är riktigt så till vida att det finns en kredit i USD som omsätts utanför "ekonomin i USA".

Jag tror att det kan bli lite svettigt att visa att "värdet" på USD på något sätt upprätthålls pga de transaktioner som sker utanför USA.


Vi har varit igenom detta tidigare. Om den som idag använder en kredit i USD, istället kommer att använda t ex Euro i framtiden så löser man krediten i USD och tar ny kredit i Euro.

Strikt monetaristiskt skulle värdet på USD då stiga isf att falla. Emellertid så kommer USD knappast att stiga heller då transaktionerna skett utanför USAs ekonomi.

Den som menar att värdet på USD skulle förändras nämnvärt pga att lån tagna i USD amorteras och att man i stället tar nya lån i Euro får gärna visa/förklara varför det skulle ske.

Värdet upprätthålls väl så till vida att när pengar försvinner från USA minskar inflationstrycket vilket medger att bankerna kan låna ut mer pengar. Eftersom utbudet av pengar därför inte omfattas av alla pengar finns alltid en risk för att pengar kan strömma in utifrån och öka den egentligen penningmängden.

Frågan är som sagt hur mycket pengar det rör sig om. Nu tillåter jag mig att spekulera lite i metodfrågan. Den totala penningmängden borde väl finnas antecknade som tillgångar hos Federal Reserve. Frågan är då om det finns något begrepp som visar på hur stor den egentliga använda penningmängden är i USA? I så fall borde det bara vara att jämföra dessa värden för att se hur stor andel som florerar utanför USA.

Är det någon som vet/kan göra antaganden om en sådant statistika?

US debt held by foreign countries: ~4,8 "trillion"

Om om folk blir osäkra på att dessa skulder är hanterbara kommer de vilja göra sig av med dem. Om de inte kan lösa skulderna måste de säljas på marknaden, vilket gör att räntor går upp och det blir dyrare för jänkarna att återfinanisera, något som i sin tur förvärrar deras solvens. Här har vi ganska god potential för självförstärkande rörelser i pur panikanda.

Förstås vill ju alla som sålt sina dollarassets investera de i något annat, så ifall de inte vill smälla in pengarna på den amerikanska börsen kommer de vilja växla bort sina dollar - kursen faller. Eventuellt använder de sina dolla på den amerkanska börsen för att köpa råvaror (eftersom solvensen hos företagen är så osäker), men nettoeffekten av detta är även det att dollarn tappar i köpkraft.

En annan risk man står inför är biflation. Genom att valutan sjunker i värde får man en kraftig prisinflation. Folk kommer då vara tvugna att spendera en större del av sin inkomst på livets nödtorft som mat bensin, kläder etc. Detta innebär att man har minder över att investera och slösa bort på lyx- eller onödig konsumtion. Detta innebär att saker som bilar, lägenheter, guld, aktier etc upplever en prisdeflation.

Vi har alltså både prisinflation och prisdeflation samtidigt. Dock kan detta maskeras lite i KPI-inflationen eftersom den är en korg av olika varor av vilka vissa kanske inflateras och andra deflateras. Man ska även ha klart för sig att prisinflation och valutainflation inte är samma sak.

Jag tror att det skulle vara bra om du visade dessa flöden med de inblandade transaktionerna.
Jag säger att det inte är på det viset utan att när ytterligare USD "efterfrågas" för internationell handel så skapas kredit. Och tvärtemot när "efterfrågan" minskas så amorteras krediten.
Dvs det är inte så att det "försvinner pengar " från USA eller vv.

Jag tvivlar på att det går att se det eftersom det bara är kredit i USA-banker. Man kan nog få en bra approximation genom att titta på om krediten ägs av utländska banker. Det står nog i Z1 när jag tänker efter lite. (Men det blir bara en approximation då USA-banker också kan ägna sig åt valutahandel).

Det är väl så mycket treasuries som innehas av utländska intressen om jag gissar rätt.

(De USD som diskuterats i de senaste inläggen är de som använts för internationella affärer).

Ja, om det uppstår ett säljtryck så stiger långa räntorna. Det i sin tur gör treasuries mer attraktiva vilket lockar köpare.
Men som du säger så vill en säljare placera i något annat. Och en köpare kommer att avyttra något.
Om Nisse har Eurobonds och Olle US-bonds, så kan en nettoeffekt bli att dom bara byter med varandra (Ifall Olle nu inte ville ligga kvar i USD, men Nisse tilltalades av den bättre räntan).

Om långa räntorna stiger för USD så lockar det till sig utländska placerare. Jag ser inte att nettoeffekten skulle behöva bli att USD faller. (Nettoeffekten kan bli 0 om flödena är lika).

Blir nog lite så iaf. Dock är USA så pass stort att det kan vara självförsörjande på mycket. Men importerade prylar finns lite överallt så det är kanske inte så lätt att sortera bort det. Leksaken i Happy Meal-kartongen blir lite dyrare t ex.

Det stod nyligen att McDonalds skulle anställa en hel del folk (för minimilön). Och det blev runt 20 sökande på varje plats. Det låter inte så inflatoriskt om man säger så.
Får vi kanske se Obama och Demokraterna sänka minimilönerna?

Hmm, så kan det vara förstås. Men detta gäller väl för de medel som används som kortsiktig kredit? Sen används ju US-dollar som reservvaluta i princip globalt. D.v.s. att affärer görs med valutan på diverse ställen och där ingen egentligen är villig att någonsin växla tillbaka. Exempel kan väl vara oljeaffärer i arabstaterna, samt hela ekonomier i kris och krigsdrabbade länder. Nu kanske den stabila delen av det utländska ägandet av dollar är så marginellt litet att det inte spelar någon roll i det stora hela?

Hmmm, jag tror inte att det scenariet är så sannolikt. Om valutan sjunker i värde med kraftig prisinflation brukar inflationsförväntningarna springa iväg vilket leder till att folk vill göra sig av med pengarna istället för att sitta på dem vilket medför mycket högre hastighet i pengarna och en eskalerande inflation.

Förvisso "brukar" detta medföra att mat o.d. stiger i pris mycket mer än det mesta andra, men allt går upp i pris.

jag trodde jag hittat en siffra på den totala(offentliga + privata) utlandsskulden, men jag ser nu att det är precis som du säger. Efter lite funderande kommer jag fram till att just utlandsskulden inte är särskilt relevant, eftersom även amerikaner kan ta till flykt från dollarn. Vad som är relevant är nog snarare hur mycket dollardenominerade tidsbestämda skulder det finns, samt hur snabbt de kan handlas ned i pris utan att det sker ett haveri likt 2008. Det är dollar som erhålls i och med en eventuell panikförsäljning av dessa som lär belasta växelkursen och bjuda upp råvaror(vilket senare kan utvecka sig till hamstring blend de bredare folklagren samt paniktryckning för att hålla igång statsapparaten). Fast om marknaden fryser ihop tidigt nog sker istället en finanskris, men idag lär nog FED vara beredda på att köpa ut allt möjligt för att detta inte skall inträffa.

Om man tittar i ett lite vidare perspektiv, får jag intrycket av att (i synnerhet) den amerikanska finanssektorn är ohållbart stor och fantastiskt ineffektiv. Denna finanssektors produkt är olika typer av dollardenominerade betalningsmedel och värdebevarare, vilka utgör en stor del av mängden av det vi i dagligt tal kallar "dollar". Men eftersom det blir allt svårare att backa de löften, som ligger bakom siffrorna i servern och i balansräkningen, måste de relativa värderingarna av dessa siffror(dollar) falla. Alternativt kan antalet dollar falla, men det verkar inte som att någon med nämnvärd makt ser detta som önskvärt, då det medfört att en massa banker och institut behövt slå igen portarna på momangen.

Sist men inte minst undrar jag hur du tänker dig att räntan ska kunna gå upp ifall flödet av pengar är konstant. Det är just en situation där flödet är bort från dollardenominerad skuld jag har i åtanke, vilket borde medföra ett flöde bort från dollar.

L.107 på sid 69 i den här är nog det du är ute efter. http://www.federalreserve.gov/releases/z1/Current/

Jag tror inte FED köpt några CDO. Dvs den smällen fick investmentbankerna och fonderna ta.
Det FED köpte var MBS och det var för att inte hela byggsektor bara skulle kursa. Det måste finnas en marknad för MBS för att bostadsfinansiering ska fungera. (Nu håller FED fö på att sälja av sitt MBS-innehav). Men skulle någon börja tvivla på t ex treasuries så lär FED ingripa. Dvs FED skulle garantera ett lägst pris (vilket är detsamma som en högsta ränta).

Hur mäter du effektiviteten?
Den består av några banker och några företag som ägnar sig åt prop trading. De senare lyckades kränga CDO:er med tvivelaktig säkerhet. Man var så övertygad om säkerheten att man själva satt på en drös. Stresstesterna de gjorde handlade om en 6% defaultrate vilket var vad man historiskt hade varit med om. Att det lånades ut på en helt annan nivå nu bortsåg man från (eller fattade helt enkelt inte). Och att korrelationen var en helt annan förstod man inte heller.

Och det är lätt att bortse från det när man tjänar ganska bra på ruljansen.

Om t ex valutareserver i USD minskar sker en avsäljning av treasuries vilket drar upp de långa räntorna (för USD). Det är också troligt att fonder av olika slag i Europa skulle minska ned sina USD baserade bonds vilket också verkar räntehöjande (dvs priset på bonds faller).

Gromph menar att USD är krediter som försvinner när efterfrågan på dem minskar. Men jag är inte så säker på att de kommer betalas av när internationella handlare överger dollarn. Krediterna betalas när deras löptid går ut, vilket inte är samtidigt som folk överger dollarn som reservvaluta.

De som äger krediterna förväntar sig ju framtida dollarinbetalningar. I ett läge när dollarn ser ut att falla i värde, p.g.a. lägre internationell efterfrågan, så vill de förstås sälja sina krediter (obligationer). Det kommer att minska dollar(krediternas) köpkraft. Likaså kommer kontanta dollar att växlas bort mot andra valutor och tillgångar till allt lägre växelkurs, när folk tror att det framtida värdet kommer att minska. En valuta vars värde faller är opraktisk och ger i sig ännu fler anledning att sluta efterfråga dollar.

När Kinesiska staten säljer sina dollarobligationer så kommer de inte att försvinna. De kan ju inte lösa in sina obligationer på begäran. Och även om de så gjorde, så skulle de förstås sälja ut de kontanta dollar de fick. Dollarobligationer kommer att reas ut. Det blir billigt att skaffa sig framtida dollarintäkter. Dollarn faller i köpkraft. Inflation. Kanske hyperinflation.