Hyperinflation - Hur då?

Kan du beskriva
A) hur tryckandet av pengar nu i USA manifesterar sig
B) hur det kan leda till hyperinflation.

Det är hel ok att du gör det på ett obotligt realistisk sätt.

2009 var "the tipping point". Sedan dess har bla Commodity Index (som borde väga tyngre än ditt hamburgeindex) stigit med 100%. 2009 var även det år då USAs produktivitet per skuld blev negativ

"In the third quarter of 2009 each dollar of debt added produced NEGATIVE 15 cents of productivity, and at the end of 2009, each dollar of new debt now SUBTRACTS 45 cents from GDP!"
Diminishing marginal productivity of debt in the US economy

Mao, USA är bankrutt, skulden kan bara öka. Det hjälper inte att ta nya lån då dom endast resulterar i ökad skuld. Kanske är det därför allt färre köper deras obligationer och Fed är tvugna att köpa i princip allt via QE2 och snart QE3. Hyperinflation är garanterad så länge man inte väljer konkurs innan dess.

Du visar fortfarande inte med en stavelse att det kommer att bli en inflation >20%.
Det du skriver är dessutom inget nytt . Tom jag har diskuterat fallande utbyte av ökad skuld (För över ett år sedan).
Det du gör är som att referera till någon som säger att det blir midsommar i Juni. Och sedan säger att därför blir det inflation.

Det jag efterfrågade var vad som faktiskt gör att CPI stiger > 20% per år. Det har du svarat exakt ingenting på.

Om du bär på övertygelsen att QE+QE2 leder till CPI>20%ökning per år så visa det då. Om du kan.

Japan är en sorglig historia som visar hur deflation kan sänka en hel nation. Japan kommer garanterat att bli bankrutt långt tidigare än USA, samt drabbat mångt mycket värre (ekonomiskt sett) än vad USA skulle bli. Japans default lär dock inte påverka resten av världen speciellt mycket, då det till största del är befolkningen i Japan som är långivarna till staten. Dock så kommer den japanska befolkningen att drabbas oerhört hårt.

Att inflatera bort skulder i den egna valutan är precis så enkelt som det låter. Vi tar ett låtsasscenario som exempel:

Jag har en printer som printar ut papperslappar på vilka jag skriver till lite siffror... Med dessa papperslappar så byter jag sedan till mig en bil från dig. Du har fått papperslapparna, jag har fått bilen. Då du inte riktigt vet vad du skall göra med dina papperslappar så nappar du på att ge papperslapparna tillbaka till mig i utbyte mot att du får extra papperslappar motsvarande x% av de du gav mig (ränta). Jag kan nu köpa ytterligare en bil, utan att ens behöva skriva ut nya papperslappar och värdet på pengarna är desamma (inga nya har producerats).

Till slut når jag dock en punkt då jag helt enkelt har för få papperslappar för att få saker och ting att gå runt. Jag kanske behöver köpa ett flygplan som kostar lite mer än en bil. Ok, bra, jag skriver ut lite nya papperslappar och lägger till lite siffror på dem... Det ökade utbudet (fler lappar som jagar samma varor) lär dock trissa upp priserna en smula.

I en avlägsen framtid kanske det slumpat sig så att jag har köpt så enormt mycket grejer (varefter de jag köpt av har lånat tillbaka pengarna till mig) att räntan på mina lån helt enkelt är ohanterlig. Säg att räntan/amorteringen är 1000 papperslappar/dag, och 1000 lappar/dag är precis det jag får in. Men jag vill ju köpa MER. Vad gör jag? Jo, om jag trycker 500 NYA papperslappar/dag som jag kan ge mina långivare så har jag ju ytterligare 500 över till annat... Jag har inflaterat bort 50% av räntan/amorteringen. Detsamma går att applicera på hela skulden. Säg att hela totala skulden är 1M papperslappar. Om jag tillverkar ytterligare 1M papperslappar så kan jag ju betala av hela min skuld, till kostnad för papperstillverkningen (samt värdeminskning av papperslapparna).

Detta innebär ju dock att mina papperslappar blir mindre värda. Men samtidigt så minskar ju mina lån, alltså jag blir rikare. Mina långivare lär också bli sura då jag precis gjort alla deras inkomster från mina obligationer hälften så stora.

Detta är det troliga scenariot. De andra två är att skita i att betala eller dra ner på utgifterna och höja skatterna, REJÄLT skall tilläggas.

Jag läste i The Tycoon Report om hur USAs regering vill börja ta olja från sina oljereserver för att hålla priset på olja rimligt lågt. De motiverar det med krisen i Nordafrika. So far so good men problemet är att oljepriset inte är högt nog att motivera förbrukning av reserverna och krisen i NA har bara minskat produktionen med ca 1 milj fat per dag.
Den troliga förklaringen till att man vill hålla priset på olja lågt är för att de då kan hålla CPI nere och således räntorna. Skulle räntorna stiga skulle de bli tvungna att "defaulta".

Sedan har väl USA haft hyperinflation i flera år (penningmängden ökar markant). Detta kommer förr eller senare ge utslag i CPI. USA har alltid försökt att komma till rätta med skenande CPI och ökande statsskuld genom att öka GDP istället för att minska utgifterna. Problemet uppstår nu då när de har en negativ marginalnytta av ökad skuld.
När USD börjar tappa förtroende kommer oljepriset skena och då kommer hyperinflationen som ett brev på posten. För bara några veckor sedan var det knappt någon handel alls med call options på USD 200/fat men nu säljs de derivaten på den nivån som smör i solsken.
Vi är "in for a rough ride".

Ber om ursäkt för halvtomhalvt OT och dålig strukturering.

Min position är att risken för en riktig hyperinflation närmsta par åren är liten, men att USA på sikt går åt det hållet. De har dock tid att vända om från detta.

20% på ett år är mycket riktigt inte hyperinflation, och jag skulle vilja påstå att man kan uppnå 20% årstakt på en inflation som är helt väsenskild från hyperinflation. Om inte Volcker hade dragit i nödbromsen hade de troligen kommit upp i så mycket redan tidiga 80-talet. Betänk att med samma sätt att beräkna inflation som 1980 så har USA 8% inflation idag.


I princip alla hyperinflationer som har varit har uppstått i "discretionary spending" ekonomier snarare än "privat skuldmyntfot ekonomier". För att ta denna situation till USA så skulle alltså deras penningsystem i praktiken behöva övergå till penningtryckningsekonomier, snarare än kreditexpansionsekonomier. Rent juridiskt skulle man behöva antingen
- Konstant och "exponentiellt ökande" skuldtak för offentligt spenderande. Vilket skulle innebära många möjligheter för andra politiker att sätta sig på tvären.
- Alternativt en lag som säger att statsskuld som innehas av FED inte räknas in under skuldtaket.

Andra alternativet för dollarhyperinflation är att dollarn tappar stor del av sin reservstatus vilket leder till att dollar "återvänder hem" och startar en cykel av ökande inflation -> inflationsförväntningar -> ökad monetär hastighet. Jag tror dock att FED kan köra både QE3 och en till QEIV utan att detta händer.


Jag vet inte riktigt vad du efterfrågar här. mv = pq och om fed printar så kommer det ha en förutsägbar effekt. Det som man skall fråga sig är ju snarare, _kommer_ fed fortsätta printa? Eller kommer de sluta efter QE 2? 3? 5? Frågan om huruvida de kommer fortsätta printa i all oändlighet är politisk och inte något man kan läsa ut ur "tillgänglig monetär data". Som andra noterat är det finansieringen av skenande offentliga underskott som är den stora faran i sammanhanget. "Excess reserves" hos banker kan avvecklas och är hursomhellst i sig själva inte hyperinflativa (även om de blir inflativa om de slutar vara excess). Penningmått kan inkludera båda dessa delar så därför vet jag inte om en sådan kompositsiffra är särskilt användbara i korta loppet.

Det är också åt detta hållet debatten går i USA vad jag kan se :
- De som varnar för deflation kollar på siffrorna och ser hur en "normal" marknad skulle reagera på en sådan här situation.
- De som varnar för inflation / kommande hyperinflation kollar på sina politiker och ser på hur det är mest bekvämt för dem att agera närmaste 5-10 åren.

Själv så tror/hoppas jag att FED kommer att avbryta likviditetscykeln och då kommer USA slippa hyperinflationen. (Däremot kommer vi då få en default från USA:s stat)

Jag håller inte med om det. Om du skrivit att det visar på problem med låg ränta hade jag kunnat acceptera det.

Fö är det flera här på FB som läst och trott på påståendena i läroböckerna och hävdat de som sanning. Dock har man (naturligtvis) inte klarat att påvisa något negativt med deflation.

1990 inträffade en punkt då folk och företag hade nått en peak i skuldsättning. De mest attraktiva fastigheterna i Tokyo handlades för 100 ggr högra priser än de successivt korrigerades ned till när bubblan pös ur. Skälet till bubblan var för låg ränta.
Efter en sådan peak inträder en period när folk/företag vill göra sig av med skulder. Det innebär att man amorterar. Amorteringar innebär att kredit försvinner och att folk betalar den istället för att köpa något för den. Resultatet är fallande BNP (i konsekvens med att man får högre BNP av att kreditmassan ökar).

Fallande BNP ser illa ut för regeringen som uppmuntrar till ökad skuldsättning. I Japan har man dock varit svårflörtad och fortsatt amortera. För att ge ett positivt bidrag till BNP har således Japans regering skuldsatt barnen, nu i 21 års tid.

Först vill jag säga att min fråga rörde hur Japan skulle kunna devalvera.
Devalvering förutsätter en fast växelkurs som centralbanken kan välja att ändra. Det har inte Japan. Därav min fråga.

Jag skulle gärna ge dig flitpoäng, eftersom du seriöst försöker beskriva något.

Emellertid är inte ditt låtsasscenario inte relevant.
Riksbanken kan trycka upp magasin efter magasin med sedlar. Det händer inget för det. Det är folket som bestämmer hur många som ska komma ut i omsättning (genom uttag i bankomater). Vid konsumtion så hamnar de i bankerna (via företag). Men MFI har redan 10 mdr i kontanter, så övriga skickar de tillbaka till Riksbanken.

Bra kommentar.
För egen del ser jag dock inte att dina två förslag skulle leda till någon nämnvärd inflation. Inte bara de iaf.
Om staten lånade i bank skulle jag kunna se det som inflationsdrivande. Men nu lånar dom genom att ställa ut obligationer.

Om den tappar reservstatus så verkar det rimlig att många vill växla ifrån sig USD. Varvid kursen skulle sjunka mot andra valutor.
"Återvända hem" är lite svårare att se hur det skulle gå till.

Om USD faller mot andra valutor så är det inflatoriskt bara om M1-USD ökar. Och det är inte givet att det skulle ske.

Tja, att FED ökar sin balansräkning innebär inte att mängden kontanter ökar, eller att avista inlåning ökar.
Om du anser att det gör det får du gärna visa hur.

Hur får bankerna ut sina reserver från FED?

Ett scenario är politiska beslut.

Dollarn är unik idag, tror jag, därför att den kan hyperinflationeras UTAN att deras centralbank framställer fler dollar. Det finns redan så många dollar i omlopp, att dollarn kan hyperinflateras genom att den internationella efterfrågan på existerande dollars sjunker. (Med hyperinflation menar jag att valutan upphör att användas, att den blir totalt värdelös, något som f.ö. aldrig kanhända guld).

Stater producerar stora andelar av oljan, och den brukar handlas i dollar. Om dessa oljestater slutar acceptera dollar som betalning för sin olja, så kommer de dollarna att gå hem till pappa staten i USA istället. Och stater kan ju förbjuda användning av dollars i handel med andra commodities, som staterna inte själva äger.

Varför skulle stater göra nånting sånt? Tja, kanske för att de inte vill fortsätta förlora på den ökade penningmängd som USA-staten orsakar. Handlar man i dollar så håller man ju betydande dollarmängder i likviditet och är utlovad framtida fasta inbetalningar i dollar, och båda förlorar i värde när FED sper ut deras värde genom att skapa fler dollar ur tomma intet. Och kanske för att politiker har ambitionen att berika sig själva genom att låta "sin egen" valuta ta över dollarns roll som världsstandardvaluta, liksom dollarn en gång tog över pundets. Euron, rubeln, yuan. Alla de kanske kan ta över var sitt segment av världsvalutamarknaden. Rubel för olja, yuan för industrivaror, euro i Eurafrika.

Min poäng är alltså att när dollarna slutar användas internationellt, så kommer de att återvända till USA, därför att det ytterst bara där de är användbara för att köpa sig fri från statsvåldsstraff för skattebrott, och då hyperinflateras den plötsligt eftersom hemmamarknaden är så liten jämfört med hela världen (bara jämför USA-ekonomins världs-BNP-andel idag med 1944 och 1971 när nuvarande dollarregim infördes, så förstår du formatet på denna valutabubbla!) Även om FED stoppar sina printing presses. Det kan hända inatt, med ett pennstreck i Peking eller Bryssel.

Närmare bestämt kommer statsanställda amerikaner att lämna sina arbetsplatser när de får en trillion dollar i dagslön vardera, men det ändå inte gör att de kan köpa sin lunch. Privata arbetsgivare övergår till att betala sina anställda med guld eller varor. Skatteverket klarar inte av att mäta värdet av guld i termer av dollars (tusen triljoner dollar i moms för en enda potatis?), och deras personal har i vilket fall redan lämnat kontoret eftersom de inte fått någon användbar betalning. Så beskriver jag hur dollarns hyperinflation kan gå till. Stridsflygplanen rostar på landningsbanornas spruckna betong. Florida blir en ny Kola-halvö i termer av fartygsvrakskyrkogård med kantrade hangarfartyg som huvudattraktion bredvid de strandade atomubåtarna. En amiral genomför statskupp i kraft av den lastbilslogistik av nödproviant som han lyckas kommendera. USA följer Sydamerikas exempel.

Jag har lite svårt att förstå varför du inte själv kan se det oundvikliga. Om USA aldrig kommer att kunna betala tillbaka sin skuld (vilket du håller med om?) så borde det rimligtvis leda till att skulden (pengarna) tappar sitt värde, förr eller senare helt och hållet och resultera i hyperinflation. Än så länge har USA fortfarande sin AAA rating (högsta kreditvärdering), detta har kanske fördröjt denna process då det fortfarande finns dom som litar på att ratingfirmorna gör sitt jobb. Det har gjort att USA fortfarande kan låna till låga räntor.
Man kan se tydliga tecken på att detta inte kommer vara för evigt.

t.ex

Varför dumpar pimco obligationer med AAA rating?

Så här säger Victor Sperandeo (Having worked for the Quantum Fund of billionaire investor George Soros in the past) om läget

Två inslag om hyperinflation i USA. Vad de kommer leda till och hur troligt det är. Har inte läst kommentarerna på ämnet, fast jag anser att dessa inslag är skapligt relevanta om hur kritiskt läget är för den amrekanska $

http://www.youtube.com/watch?v=dXBpIh_8_Bk&NR=1

http://www.youtube.com/watch?v=xgrOZ...eature=related

Jag har alltid tänkt mig att hyperinflation skulle ske så att FED börjar köpa amerikanska statspapper samtidigt som andra aktörer tappar intresse för dem, vilket skulle leda till ett bekvämt samarbete där FED köper alla statspapper som behövs för att staten skall fortsätta med sina underskott. Underskottstaket ökar/tas bort/omdefinieras. Räntan får ju staten tillbaka, alla är glada, gratis pengar åt staten.