Hyperinflation - Hur då?

När jag startade tråden hade denna explosionsartade ökning pågått i ca 2.5 år.
Nu har den pågått i 5.5 år.

Spekulationen då var just det du nu skriver. Men det kom alltså på skam.

Eh? Har jag skapat en tråd med fel ämne?
Om du ser behov av en annan fråga så är väl det rätta att starta en sådan diskussion då och inte klaga på den rådande.

Men om du ser utsikter för kraftig inflation i USA får du gärna beskriva hur det ska gå till. Beskriva alltså.

Det är också en teori. Den Ukrainska valutan tappade värde med 6% på en dag mot dollarn härom veckan. Om vi utgår från att dollar höll sig relativt stabil den dagen, var vad det som hände? Ökade den omsatta valutan plötsligt med 6% på en dag eller hur fungerar det? Lustig timing samtidigt som situationen för Ukrainsk ekonomi och deras centralbank förvärrades.

Om vi leker med tanken att värdeminskningen inte beror på en mekanisk process med ökad omsättning valuta som du tror utan är resultatet av ett försämrat läge för centralbanken och därmed försämrad marknadsvärdering för deras skulder som jag tror, tror du inte att Ukrainska inhemska priser, tex i restauranger, kommer att höjas ändå? Behöver restaurangen läsa någon balansräkning för att kunna reagera? Behöver de ens ha fler kunder för att höja priset?

Och varför håller alla centralbanker tillgångar som säkerhet för sin valuta och noterar valutan som en skuld om det ändå inte är nödvändigt?

Jag förmodar att du inte anser att KPI är ett inflationsmått, för annars blir ditt inlägg alldeles för lustigt.

Anser du växelkursen UAH/USD vara synonym med inflationen i Ukraina alltså? Hur resonerar du kring det?

Svara gärna i sak någon gång istället för att endast recensera. Dina åsikter om mitt inlägg är totalt ointressant. Dina argument eller svar på frågeställningar kan vara intressant. Tyvärr kan jag inte minnas att du nånsin framfört något av det senare. Det är därför både svårt och ointressant att föra en diskussion med dig om du inte ändrar beteende.

Den är inte synonymt men det kommer ha effekt på inflationen. Vi pratar om orsak och verkan. Jag ställde frågor. KPI duger som ungefärligt inflationsmått.

Skulle inte kalla det explosionsartat när budgetunderskottet minskat fyra år i rad.

Jag tyckte att du verkade likställa växelkursen mot dollarn med inflation. Jag undrade om det stämde och hur du resonerade kring det. Är inte det att "svara i sak"?

Varför är du så inställd på att försöka göra mig till meningsmotståndare när jag bara ställer frågor för att försöka förstå hur du resonerar?

Okej. Så hur resonerade du när du i din fråga likställer förändring i växelkursen mot en enskild valuta (som UAH inte är låst mot) med en identisk förändring i omsättningshastigheten av penningmängd, som replik på att det är denna och inte centralbankens tillgångar som avgör de inhemska priserna?

Att du anser att valutors värde backas av MB, trots att omdefinitionen av MB inte förändrade värdet på SEK, och trots att du uppenbarligen är helt ointresserad av om det ens finns bevis för din tes, och inte ens lyckas svara på vad det var som fick dig att börja tro det, är en sak. Jag accepterar det på samma sätt som jag accepterar kreationister. För vissa människor är blind tro samma sak som bevis. Jag förstår.

Men, när någon säger att omsättningshastigheten påverkar inflationen (underförstått KPI) i ett land och du frågar om han tror att fallet mot dollarn på sex procent skulle bero på att omsättningshastigheten minskat lika mycket - då tolkar jag det som att du antingen visar en sällsynt brist på förståelse för hur resten av världen menar att växelkurser påverkas, eller så är du av uppfattningen att alla valutor är låsta mot varandra genom att växelkurserna motsvarar valutornas centralbankers tillgångar (men inte alla, bara de som utgör det specifika landets MB, men en omdefinition av ett lands MB påverkar tydligen inte) i relation till varandra.

Därför frågade jag hur du resonerade, eftersom att för mig är det långt ifrån uppenbart.

Jag anser inte att valutor backas av MB. Från CBs sida är MB en skuld. Det är MB som utgör CBs valuta och den backas av CBs tillgångar. Från en privat banks sida är kundernas tillgodohavanden (avista och liknande) knutna till CBs valuta genom en fast växlingskurs men en privat bank backar inte sina skulder med CBs valuta, de backas av bankens tillgångar.

Om du påminner mig om vad det var som omdefinierades i MB så kan jag säkert svara på varför det inte har någon betydelse.

Mitt resonemang är att valutors värde avgörs av en marknadsbedömning av centralbankens utgivna valuta i förhållande till deras tillgångar. Detta påverkar även rörelser på valutamarknaden. Den vanligaste uppfattningen är att valuta marknaden påverkas av tillgång och efterfrågan, vilket jag också håller med om, men att denna i sin tur är påverkad av hur mycket valuta som sätts i omlopp i respektive land. Jag visar då ett specifikt exempel med en stor valutarörelse över en dag. Jag ställer mig frågan vilken teori förklarar den kortsiktiga men ändå stora rörelsen bäst. Det råder ingen tvekan i min mening att backningsteorin förklarar den bättre än QTM. Men ni som tror på QTM får gärna komma med en förklaring.

Riksbankens tillgångar överstiger värdet av MB, varför påverkar inte samtliga tillgångar värdet på SEK?

När Riksbanken omdefinierade MB så att MB växte väldigt kraftigt på ett ögonblick såg vi ingen kraftig försvagning av SEK, varken här hemma eller på valutamarknaden, inte heller någon omedelbar effekt som i Ukraina. Hur förklaras det?

Kort sagt, varför finns det ett givet värde på SEK som inte påverkas av 1) storleken av MB, eller 2) CBs tillgångar annat än negativt (alt. varför bara vissa tillgångar)?

Är din tes att UAHs fall mot USD förklaras bättre av att någon/några amerikan/er (vem/vilka?) analyserat värdet på vissa av den ukrainska centralbankens tillgångar och avgjort att de fallit, än av att oroligheterna minskat viljan hos amerikaner att hålla UAH?

Det är en återgång till Gromphs fråga rörande hur restaurangägaren sätter sina priser: baserat på efterfrågan av hans mat, eller baserat på hur han värderar vissa av Riksbankens tillgångar i relation till deras värde enligt Riksbanken...

Jag vet inte hur många av dina frågor jag har svarat på så jag ska innan jag svarar på nästa ställa en fråga till dig och be dig om ditt svar. Det är ok att säga att du inte vet men jag vill gärna att även du bemödar dig med att svara. Känns det ok?

Frågan är: "Varför håller alla centralbanker tillgångar som säkerhet för sin valuta och noterar valutan som en skuld om det ändå inte är nödvändigt?"

Som svar på dina frågor. Samtliga tillgångar påverkar värdet på SEK. Det är inte konstigare än att samtliga tillgångar ett företag har påverkar värdet av en aktie men att företaget har mer kapital upplånat än endast aktiekapital. Tror du har hakat upp dig för mycket på MB. I den mån RBs upplåning endast utgörs av MB så är det endast MB som är relevant jämfört med tillgångar, annars inte.

Jag bad dig förtydliga vad det var som ändrades i MB. Jag tror inte att definitionsändringen påverkade riksbankens totala skulder och tillgångar, vilket är det intressanta. Om du vill tala om vad saken gällde så kanske vi kommer längre i den frågan.

Den tredje frågan förstår jag inte.

Oroligheterna har minskat viljan att hålla Ukrainsk valuta jämfört med dollar. Förmodligen betydligt mer drivet av efterfrågan på USD från Ukrainsk sida än något annat. Backningsteorin bygger lika lite på att alla marknadsaktörer (inklusive restaurangägare) måste analysera tillgångar och skulder hos en CB som QTM bygger på att alla marknadsaktörer måste analysera omsatt valuta i förhållande till produktion av varor och tjänster. Om Ukrainas CB hade både resurser och ambition att hålla inflationen till max 2% skulle alla som växlar till sig USD till en dålig kurs förlora på det eftersom Ukrainas valuta förmodligen skulle stärkas mot dollarn igen. Ukrainas CB skulle då garantera en inflation på c:a 2% tack vare sitt agerande och sin backning som tillåter dem att agera. De som växlar dollar gör det på en analys att så inte är fallet oavsett exakt hur informerade de är om CBs förutsättningar. Skenar kursen iväg för mycket jämfört med den fundamentala situationen, dvs att Ukrainas CB inte är fullt så svag som kursen påvisar, kan någon med bättre insyn agera åt andra hållet. Detta behöver inte restaurangägaren hålla koll på. Han kommer att märka om hans kostnader börjar stiga och stiger de tillräckligt mycket tvingas han höja sina priser oavsett om det kommer fler kunder eller inte. Han kan även vara proaktiv om han förutser ökade kostnader. Han behöver naturligtvis inte ha analyserat CBs situation i detalj för det.

Din fråga förutsätter att alla centralbanker håller tillgångar som säkerhet för sin valuta, ett förutsättande som jag förgäves försökt få dig att visa har någon bäring.

Eftersom att man köper tillgångar för nya pengar vid expanderande av mängden sedlar och mynt i samhället, och säljer tillgångar för gamla pengar vid motsatsen, är det rent bokföringstekniska skäl som gör att man skriver sedlar och mynt som skulder. Innehavare av sedlar och mynt får inte ränta, tvärtom är Riksbankens mycket trovärdiga löfte om att köpkraften kommer minska med runt två procent per år raka motsatsen - man får betala för att använda pengar som värdebevarare. Inte heller finns det något inlösenslöfte, utöver att man i samhället kommer kunna använda pengarna som betalningsmedel.

Vad är det som får dig att vara så säker på det, kan du visa att växelkursen mellan SEK och valfri annan valuta korrelerar med de två riksbankernas tillgångar t ex? Eller lägga utvecklingen av KPI sida vid sida av utvecklingen av RBs tillgångar?

Om SEK backas av RBs tillgångar (särskilt om effekterna är så omedelbara som du påstått tidigare) innebär detta att mina kontanter blir mer värda så fort Riksbankens tillgångar ökar. Men så är ju uppenbarligen inte fallet. Varför inte? Är det så? Visa det.

Nu har du hamnat i ett cirkelresonemang. Först sa du att växelkursen föll för att värdet på centralbankens tillgångar fallit, och nu säger du att växelkursens fall är bevis för att värdet på tillgångarna föll.

Din tes förutsätter att forex traders kan analysera både inflation och tillgångspriser från en minut till en annan, hade detta (tillsammans med resten av det du säger) stämt är det ju att idiotförklara alla centralbanker i hela världen.

Varför tror du att ingen tongivande ekonom i hela världen kommit på hur det egentligen ligger till, om det skulle vara så som du framställer det? Det du säger är ju trots allt att centralbankschefer runt om i världen inte har en aning om vad som påverkar värdet på deras valuta på den internationella marknaden eller hur de ska göra för att nå sina inflationsmål.

Om det är så enkelt, varför är det så svårt att hitta forskning på området? Helt ärligt alltså. Varför skriver du inte ett papper om det? Det doftar paradigmskifte om du skulle ha rätt.

Förvisso. När jag skrev "denna explosionsartade ökning" så refererade det till estones inlägg med just den formuleringen.