Rubriken: Fall Wiess kursiv text
Här stannar vi med expansionen av SS – som kom att nå en styrka på bortemot en miljon man i 38 divisioner, med över hälften av truppen var antingen utländska frivilliga eller värnpliktiga. Trots att Waffen-SS endast utgjorde en tiondel av Wehrmacht styrka samlade Waffen-SS en fjärdedel av den totala tyska stridsvagnsstyrkan.
Fall Wiess kallades angreppet mot Polen 1.a sept 1939 - Den totala styrkan inblandade i attacken var fem arméer sammanlagt 40 infanteridivisioner. Till var och en av dessa arméer fanns en i nära kontakt med Polizei-Gruppe.
3. Armé General der Artillerie Georg von Küchler – Polizei-Gruppe 6, med Oberst Curt Pohlmeyer, med fyra bataljoner.
4. Armé General der Artillerie Günther von Kluge - Polizei-Gruppe 5, med Generallöjtnant der Polizei Arthur Mülverstedt, med en bataljon.
8. Armé General der Infanterie Johannes Blaskowitz - Polizei-Gruppe 3, med Obersteleutnant der Shutzpolizei Herman Franz som chen, med en bataljon.
10. Armé General der Infanterie Walter von Reichenau - Polizei-Gruppe 2, med generalmajor der Polizei Wilhelm Roettig som chef, med fem bataljoner.
14. Armé General Wilhelm List - Polizei-Gruppe 1, med SS.Oberführer Udo von Woyrsch som chef, med fem bataljoner.
Därtill fanns ytterligare en Polizei-Gruppe 4z.b.V - ansluten till kommendanten av Posen, under ledning av generallöjtnant Polizei Karl Pfeffer Wildenburch med en bataljon.
Alltså - utöver Wehrmacht med sina 40 infanteridivisioner fanns sju Polizei-Gruppen med sammanlagt sexton bataljoner, anslutna till arméerna, vid angreppet mot Polen 1939. Under fälttåget i Polen hade Polizei-Guppe i uppdrag att insamla och eliminera den polska intelligentian, ämbetsmän och anställa massaker på judisk befolkning.
Inför invasionen av Sovjet år 1941 - bestämde general Walther von Brauchitsch, överbefälhavare av armén, efter överläggningar med Reinhard Heydrich och generalkvartermästare Eduard Wagner, att man för att klara ”vissa säkerhetspolitiska uppgifter” som låg utanför de egentliga militära operationerna, skulle sätta in specialenheter ur SD i erövrade områden bakom fronten. Deras uppgift var att finna och slå ner fientliga organisationer och personer vars uppgifter de skulle utföra på eget ansvar. Armén skulle enbart ge logistiskt understöd medan utryckningsorder skulle ges av Heydrich. Samarbetet skulle ske via förbidelseofficerare i den arméstab i vilken respektive Einsatzsgruppe ingick. Inför fälttåget mot Sovjet hade fyra grupper ställts samman: A, B, C och D. Insatsstyrkkorna ur Wehrmacht backades upp från kompanier ur Waffen-SS
Det var Reinhard Heydrich - chefen för tyska säkerhetstjänsten SD som organiserade Einsatzgruppen, som var indelade i Sonderkommandon - och Einsatzkommandon - vars minsta enhet benämndes [/i]Einsatztruppe.[/i] Personer till Einsatzgruppen rekryterades från bl.a. Waffen-SS, Kripo och Orpo. Enligt osäkra beräkningar skall Einsatzgruppen ha avrättat kring 1.000.000 människor i Ryssland och Baltikum. Flera höga ledare inom Einsatzgruppen dömdes till döden eller till långvariga fängelsestraff vid den sk Einsatzgruppen rättegången som försiggick 1947-1948. Så sent som i juni 1951 hängdes följande ledare för Einsatzgruppen: Paul Bobel, Werner Braune, Erich Naumann och Otto Ohlendorf.
Låt oss inte förglömma att Hitlers tidigare paktbroder Stalin - 14.e juni 1941 under en enda natt lät bortforsla över 10.000 människor från Estland, c:a 15.000 från Lettland, och 35.000 från Litauen enligt general Serovs order. Delar av folket försvann i godsvagnar till okänd ort. Sommaren 1944 kom röda armén åter och omkring 270.000 flydde bl a till västmakternas ockupationszoner och till Sverige. Våren 1949 deporterades ytterligare kring 100.000 balter som ett led i tvångskollektiviseringen av jordbruket.
= = =Slut del 4 av 4= = =
Epilog med kommentarer
Tyvärr har jag vilseletts av ej mindre än fyra ansedda författare vad som avser benämningen tyska ”Einsatzgruppen” och dess tillkomst. Det kan vara översättningsfel - eller så har nedan fyra uppräknade författare har inte fullt ut förstått att tyska Einsatzgruppen bildades ur Waffen-SS i samband med det tyska angreppet mot sovjet sommaren 1941.
Men redan vid det oblodiga återtagandet av Rehnlandet i mars 1936 deltog SS-Panzer-Division Liebstandarte. En mekaniserad bataljon under Sepp Dietrich deltog i mars 1938 i anslutningen av Österrike. Dessa tidiga användningar av SS-insatser benämns för Verfügungstruppe (disponibelitetsstyrka). Likaså användes Verfügungstruppe i samband vid annektering av Böhmen och Mähren 1938.
Fall Wiess kallades angreppet mot Polen 1.a sept 1939 - Den totala markstyrkan inblandade i attacken var fem arméer med sammanlagt 40 infanteridivisioner. Till var och en av dessa arméer fanns en eller flera i nära kontakt SS-Polizei-Gruppe. Under fälttåget i Polen hade Polizei-Guppe uppgiften att insamla och eliminera den polska intelligentian, ämbetsmän och anställa massaker på befolkningen.
1 Harald Welzer – skriver i sin bok ”Gärningsmän” översatt till svenska år 2008 att: ”Det förekom insatsgrupper redan under inmarschen i Böhmen och Mähren, Österrike och Polen. [. . .]
2 Ian Kershaw – skriver i sin bok ”Hitler en biografi”, översatt till svenska år 2008, följande händelser igångsattes i samband med invasionen av Polen sept 1939. ”Omedelbart i och efter Poleninvasionen utlöstes en serie våld och förföljelser som överträffade vad som tidigare skett i Tyskland sedan 1933. Programmet etnisk rensning som följde var auktoriserat av Hitler själv. Men mycket talar om att det tillkom på anstiftan av SS-ledningen som snabbt insett vilka möjligheter expansionen öppnade.
Med Österrike´s anslutning hade nya möjligheter öppnats att utsträcka polisstaten. Säkerhetspolisens Einsatzgruppen - användes där för första gången. De hade använts i Sudetenland och i resten av Tjeckoslovakien, där det fanns ännu större svängrum för SS. Vägen låg nu öppen för okontrollerad brutalitet i Polen. Ännu en gång sattes fem (senare sex) Einsatzgruppen i arbete. Aktionen Polen krävde uppskattningsvis 60.000 offer.
3 William L. Shirer – skriver i sin bokserie ”Det tredje rikets uppgång och fall” kort om Einsatzgruppe verksamma i samband med Polens fall 1939. ”Avlivningsgrupperna upprättades ursprungligen av Himmler och Heydrich. De skulle 1939 följa de de tyska arméerna in i Polen och där samla ihop judar och placera dem i getton. Först närmare två år senare, när det ryska fälttåget började (1941) fick de med tyska armén godkännande order om att följa trupperna i fält och hjälpa till med den slutliga lösningen”. [Ref – 3]
4 Len Deighton – skriver i sin bok från 1979 med titeln ”Blitzkrieg – from the rise of Hitler to the fall of Dunkirk” (översatt till svenska 1981), med följande korta citat som handlar om tyska inmarschen i Polen. ”Tätt i hälarna på de tyska arméerna kom SS-Einatzgruppen (specialförband), vilka systematiskt avlivade lärare, läkare, präster, godsägare, kommunala tjänstemän, judar, aristokrater m fl. Efter att ha mottaget ett meddelande från Reinhard Heydrich i SS anförtrodde general Franz Halder sin dagbok med den korta (kryptiska) noteringen: Städning, judar, intelligentia, prästerskap, adel”. Vid slutet av första krigsveckan rapporterade Vilhelm Canaris (Chef för underrättelse) att SS-chefer skröt med 200 avrättningar om dagen”. [Ref – 4]
Ref - 1 ”Gärningsmän”, Harald Welzer, Daidalos AB, ISBN 978-91-71-73-265-1
Ref – 2 ”Hitler en biografi”, Ian Kershaw, Bonniers 2008, ISBN 978-91-0-011805-1
Ref – 3 ”Det tredje rikets uppgång och fall”, William Shirer”, översatt till svenska tryckt i Storbritannien utgiven av Forum 1984, sammanfogade fyra delar, ISBN 91-37-08628-6.
Ref – 4 ”Blixtkrig – från Hitlers uppgång till Dunkerques fall”, Len Deighton, Atlantis förlag Stockholm 191, ISBN 91-7486-206-5. (Ursprungligen utgiven 1979 i Storbritannien).
__________________
Senast redigerad av Skribenten 2014-04-06 kl. 21:58.
Anledning: Kursiv text tillagd i "Fall Wiess"