Min lilla historia börjar för några år sedan, då jag redan sedan länge noterat vissa kulturella skillnader på min sons skola.
En dag ringer fröken och ber mig hämta min son hos skolsköterskan eftersom det hänt en "olycka".
Det visade sig vara att en annan pojke(en av klassens araber)hade slagit en planka i ansiktet på min son.
Ansiktet sprack och skolsköterskan hade varit tvungen att tejpa/sy. (på sjukhuset sa de senare att det var nära att han skulle ha fått bestående men, då ena ögat skadades)
Enligt fröken var det inget speciellt, de hade "gruffat lite" och så hade "olyckan" skett.
- Hemma frågade jag vad som hänt, vad han gjort/sagt för att detta skulle hända?
- Jag sa eller gjorde inget pappa, han bara slog, svarade min pojke.
Jag förklarade då och även senare att han absolut inte fick bråka/reta dessa barn hur mycket de än gör, eftersom att vi då skulle kunna få hjälp. Bara om han var tvingad så skulle han naturligtvis få försvara sig.
Efter den dagen var det ofta lite "gruff" i skolan. Konstigt nog var min son ofta den skyldige, han hade enligt fröken alltid sagt, gjort eller insinuerat något för att trigga djuren(araberna). Trots att jag ständigt påminde honom om att inte bråka.
Så förlöpte det i månader/år, vildarna gav sig ofta på sina svenska kamrater, inte bara min grabb.
Alltid utan anledning. Skolan gjorde och gör inget, vi måste "förstå" de utsatta små liven osv
Min son måste enligt skolan/fröken sluta provocera genom att säga emot eller att säga ifrån.
En dag ringer så skolan igen, min son har nu "helt oprovocerat slagit av näsbenet på en av sina klasskamrater - det är så hemskt, blod över hela golvet".
När jag kommer till skolan för att tala med kurator och rektor ang händelsen, så ser jag direkt att det är något som inte stämmer.
Min grabb har tydligen även bitit sig själv så hårt, att hans tänder gått rakt igenom kinden
Jag hinner samtala lite med mins sons klasskamrater om vad som egentligen hänt.. innan mötet.
Enligt min sons fröken, så har han alltså gått fram och helt oprovocerat däckat en av araberna(en med redan krokig arabnäsa), genom att slå honom rakt på kroknäsan, så att de fick torka upp blod med handdukar.
Ett rasistiskt påhopp enligt hans fröken och hon vill därför även göra en anmälan till socialen.
Enligt de svenska klasskamraterna, hade han försvarat sig mot klassens plågoande nummer 1.
De påstod att araben helt oprovocerat slagit min grabb 3 gånger rakt i ansiktet, tredje slaget träffade så illa att min grabbs tänder gick rakt igenom kinden.
Då hade han fått nog och slog tillbaka, en gång. Kroknäsan somnade och skolan ringer mig.
Varken rektorn eller fröken kunde förklara varför alla svenska klasskamrater påstod att hon ljög.
Socialen kallade senare till ett möte, men konstigt nog så lyssnade de på mig och accepterade min och min sons klasskamraters beskrivning av händelsen.
Araben fick lite senare en fin fosterfamilj att bo hos, i en stad långt borta.
Undrar om socialen noterat ett antisocialt problem(blattebeteende) med honom och hans föräldrar?
Min son går numera på en ny skola, där det faktiskt är nästan värre. (Min dotter kallas ex dagligen för svennehora/hora.)
Skillnaden är att vi nu vet att de är något fel på merparten av dom. De förstår bara hat och grovt våld. De är inte som oss.
Idag är både jag och mina barn helt emot "mångkultur och mångfald" då det helt saknas förutsättningar att lyckas.
Merparten av "nysvenskarna" behöver helt enkelt få hjälp hem.