Elchocker (ECT)

Fick ect i två omgångar för 7-9 år sedan. Det var suveränt effektivt, kickade mig ur den djupa depressionen väldigt snabbt. Däremot satt ju inte effekten i särskilt länge, bara ett par veckor, så det fungerade egentligen bara som en akutåtgärd.

Fick inte särskilt kraftig minnespåverkan under själva behandlingen, t.ex. så visste jag omedelbart var jag var och varför när jag vaknade ur narkosen. Har inga problem med arbetsminnet idag. Däremot fick jag en del retrograd amnesi gällande åren närmast före behandlingarna, några händelser som raderades ut, inte så jag glömde bort personer.

Några få dagar efter den sista behandlingen skrev jag 2,0 på högskoleprovet, så jag tror inte min hjärna blev så värst stekt. Hade snarare varit svårt att göra det resultatet under den tid jag var deprimerad.

Idag har jag som tur är mycket bättre mediciner, och vill helst inte få ect igen i första taget, men jag ångrar det inte eftersom jag var rejält självmordsbenägen vid den tidpunkten.

Missat inlägget, förlåt. Nej jag har i alla fall inte anmält mina problem och har faktiskt inte haft en tanke på att man kan göra det ens. Det enda bra jag har gjort är att vara med i en forskningsstudie.

Det är lugnt . Okej det är bra det i alla fall.

En fråga till någon som vet, kommer man någonsin ihåg vad som hände första timmen efter en ECT? Jag tycker behandlingen borde kunna ge en kortare total minnesförlust.

Jag kommer ihåg att efter första ECT-behandlingen hade jag väldigt ont i käken. Kommer även ihåg en sköterska på ECT-avdelningen som hade gjort egna smörgåsar åt oss. Kommer ihåg personalen på ECT-avdelningen men inte personalen på psykavdelningen. Kommer ihåg att ibland vaknade man upp på ECT-avdelningen, ibland hade personalen tagit upp mig till avdelningen. Läskigt att bli körd i sängen så att folk kan se en medan man själv inte är vaken.

Själva behandlingen är ju mycket kortvarig, men narkosen sitter i en stund. På det sjukhuset jag var gavs behandlingarna på en ECT-avdelning (som jag tror egentligen var en operationssal). Man fick vara kvar där tills de såg att man inte reagerat negativt på narkosen. Sedan kördes man i sängen tillbaka till psykavdelningen. Ibland vaknade jag på ECT-avdelningen, ibland på psyk. Men när jag vaknat brukade jag oftast vara efter omständigheterna klar i huvudet, visste var jag var och vad som hade hänt, klev upp och drog på mig kläderna och käkade frukost. Det var kanske en gång av tjugo som jag var mer förvirrad.

Däremot såg jag ju andra patienter som låg kvar i sängen halva dagen, helt väck, visste knappt vad de hette. Så man ska vara försiktig med att generalisera.

Det är inget ovanligt att man t ex inte vet var man är någonstans. Snackade med en som fick ta bilen några timmar efter ECT och som sade att det var livsfarligt att köra i det tillståndet. Hjärnan var som en gröt sade han och jag förstår vad han menade. Jag hörde en patient som trodde att han varit på avdelningen i flera år. Jag själv låg totaldäckad och sov vilket inte är ovanligt. Men jag har träffat patienter som varit uppe och gått efter att ha fått ECT som inte verkade vara direkt negativt påverkade. Det är olika.

Används verkligen ECT på mild depression? Det känns som fullständig overkill när man ändå har SSRI att ta till. Förvisso är en hel del av medicinen riktig skit, och har sett på nära håll där exempevis Sertralin nästan fick min syster att begå självmord (hon hittades nästan direkt efter att ha svalt tabletter). Frugan som däremot har förlossningsdepression / Psykos (Dom verkar lite osäkra på vilket) får ECT. Hon har sagt att minnet blir rubbat, men förutom det så verkar hon komma lindrigt undan vad gäller biverkningar.

Har fått intrycket, men kan inte bevisa det, att olika läkare kan vara väldigt olika förtjusta i ECT. Jag har aldrig blivit erbjuden det utom två gånger då jag var inlagd och de verkligen inte kunde få ordning på mig, var rejält självmordsbenägen. Men det felanvänds säkert också.

Hoppas din fru mår bättre snart!