Mordet på JonBenét Ramsey 1996

Ja, du sammanfattar det hela mycket bra och tydligt!
Bättre kan det knappast uttryckas när man argumenterar för att lösningen på mordgåtan
återfinns inom familjen Ramsey.

Det var inte vidare "smart" arrangerat med den här cover up-historien, man borde ha insett
att det här omgående skulle ifrågasättas och att man därmed skulle dra på sig misstankarna.
Alla de här detaljerna, med brevet, papperet det skrevs på, pennan som användes,
penselpinnen från Patsy Ramseys låda och så vidare - ja, det sticker ju direkt i ögonen alltihop.
Och att någon ondskefull, djupt hatisk person utifrån skulle ha gått till verket på det här
viset för att kasta skulden på Ramseys - hur pass sannolikt är det egentligen...?
Det tornar ju upp sig oerhörda praktiska svårigheter för att få till stånd något sådant.

Beträffande brevet så påstod Patsy Ramsey att det låg placerat någonstans i trappan.

Som jag skrev tidigare, så hade ju familjen ett stort hus. Källare med flera rum, samt 3 våningsplan. Har sett planlösningen. En okänd person som aldrig varit i huset tidigare skulle nog lätt förvirra sig. Samtidigt förstår jag inte hur någon skulle kunna vara såpass lugn och spendera gott om tid i huset för att hinna med allt. Vill inte ens tänka på hur lång tid det skulle ta för en främling/bekant att leta upp JonBenet, våldta och mörda henne. Gömma henne i källaren. Men även skriva ett kidnapparbrev (brevet skrevs ju med en penna och på papper som fanns i huset), leta upp pensellådan och liknande. Allt för att kasta misstankar på familjemedlemmar. Samtidigt veta hur Patsy skriver för att kunna härma hennes handstil mycket likt. Låter ju som ett tidskrävande arbete. Vem tusan vill göra detta, samtidigt undvika att väcka någon i familjen?

Visst, det skulle nog gå snabbare om den där djupt hatiska personen hade varit i huset tidigare. Men varför spendera lång tid i huset med stor risk för att väcka resten i familjen och bli upptäckt?

Kollade nyss på planlösningen och brottsplatsbilder igen. Kidnapparbrevet ska tydligen ha hittats vid spiraltrappan på första våning (markplan). Vem tusan lägger ett kidnappningsbrev vid ett sådant ställe? Jag kan komma på betydligt bättre ställen att lägga brevet på.

Hela historien är ju så osannolik. Visst, finns en liten chans att någon faktiskt ville kidnappa JonBenet. Men hela den här kidnappningsberättelsen saknar logik. Så jag misstänker att någon/några i familjen försökte städa upp och köra med detta fula knep för att komma undan.

Obduktionsresultaten visade att slaget mot huvudet på JonBenét kom först, därefter strypningen. Hjärnan hade inte börjat svälla och ananasen var osmält. Det visar att döden följde relativit snart inpå slaget samt efter att JonBenét åt ananasen.

Så här skriver Andrew G. Hodges (M.D) i sin bok A Mother Gone Bad. The Hidden Confession of JonBenét´s Killer, s. 175.

"To kill JonBenét before the pineapple left her small intestine and before her brain began to swell means that Patsy and John couldn´t have taken very long to make their fateful decision - probably less than thirty minutes."

[---]

"Since JonBenét arrived home right after 9:30 p.m., she most likely had her pineapple snack around then. It would have taken around two to three hours for her stomach to empty (which it was) and three hours (and a maximum of four) for her proximal small intestine (the first part, right after the stomach) to be completely empty - which means that she was strangled as early as 11:40 p.m., maybe even a little earlier having eaten a small amount on an empty stomach. (It is possible but highly improbable that she had a snack in the middle of the night and was killed later.) This means her head injury likely occured well before midnight, which probably explains why Patsy and John insist JonBenét died on December 25th."

Detta betyder att JonBenét antagligen dödades innan midnatt den 25 december.

Hodges (Ibid.):

"The lack of swelling in JonBenét´s brain and the pineapple found in her proximal small intestine during the autopsy along with Patsy´s ransom note referring to "tomorrow" and with John Ramsey´s statement that JonBenét died on December 25th (confirmed by the tombstone having the same date) all point toward JonBenét being killed closed to midnight. It also suggests that one or both of them never went to bed, and that even if the murder took place after midnight, it still seemed like Christmas night to both of them."

I det fall en ev. "intruder" skulle ha mördat JonBenét, skulle det betyda att han/de gjorde det under tiden - åtminstone - föräldrarna (troligen) var vakna. Patsy hade mycket att göra inför resan till deras "stuga" morgonen efter och det är väl inte osannolikt att tro att hon ordnade med sådant efter att de kommit hem från julfesten, "right after 9:30 p.m.".

Vilken inkräktare/kidnappare/mördare skulle få för sig att kidnappa JonBenét från sitt rum, sexuellt angripa henne, mörda henne "två gånger" (slaget i huvudet samt strypningen), byta kläder på henne, leta fram papper och penna, skriva fel (provbrev), skriva ett nästan tre sidor långt brev med detaljer som bara familjen kände till (bl a bonussumman, som jag skrivit tidigare), använda uttryck som kan appliceras direkt ur - framför allt - Patsys och Johns liv och som kan refereras direkt till mordet på dottern (Hodges har jämfört med och analyserat Patsys tre sista familjejulhälsningar/berättelser samt dokument skrivna av John), leta upp en av de mest undanskymda platserna i huset, fixa till JonBenét, leta på ett ställe att ta sig ut utan att bli sedd - MEDAN föräldrarna förmodligen var vakna? I det närmaste osannolikt, enligt mitt sätt att se det.

Jag reserverar mig för ev. avskrivningsfel.

Mot bakgrund av allt detta som pekar i en alldeles bestämd riktning, nämligen mot Ramseys,
som flera här i tråden, däribland jag själv, lyft fram, så kan det ju vara befogat att undra över
hur i all världen distriktsåklagaren Mary Lacy (osäker på namnet, men nåt ditåt) kan göra
uttalanden där familjen friskrivs från alla vidare misstankar om inblandning i mordet.

Jo, det hänvisas till något diffust DNA-spår som man inte hade tillräckligt med bra teknik för
att utvinna något bestämt ur för femton år sedan, men som nu analyserats på nytt och
då görs det gällande att detta skulle tillhöra någon utomstående och därmed öppna upp för
möjligheten att mördaren icke bör sökas i familjekretsen längre.

Men det råder avgjort ingen samstämmig syn beträffande detta. Den avhoppade mordutredaren
Steve Thomas är väl en av dem som ställer sig skeptisk till betydelsen av DNA-spåret eller
spåren. Thomas som ansåg sig ha byggt upp en sån pass stabil bevisning att det borde ha
räckt för ett åtal mot Patsy Ramsey.

Den där uppgiften jag läste härförleden i en annan utredares text, att Patsy i ett visst skede
övervägde att erkänna gärningen och skylla på sinnesförvirring - har någon hört om detta
högst anmärkningsvärda i något annat sammanhang? Står det omnämnt kanske i någon av
alla många böcker som producerats om fallet?

Jag måste slutligen uttrycka min förvåning över att Patsy Ramseys undslapp den jordiska
rättvisan. I mitt tycke är det här ett solklart fall. Mamman är så uppenbart skyldig som man
kan bli. Sen är jag ganska övertygad om, som jag framhållit tidigare, att det här handlar
om en djupt tragisk olyckshändelse, som alltså "maskerades" för att ge sken av något annat.
Och det är just den biten som är gränslöst chockerande och som i ett slag sopar bort allt
eventuellt medlidande, all förståelse man möjligen kunde ha hållit sig med här.
Att efteråt gå vidare med en ruskig skändning av en död dotters kropp, iscensätta
en utstuderad strypning med garott, binda armar och ben - hur är det bara möjligt att
förfalla till sån bottenlös uselhet och grymhet?
Men vetskapen, den hemska, finns hos oss allt är möjligt i denna värld.
Det är ingen mening att hålla sig med några illusioner här lika lite som i andra sammanhang.

Föräldrar dödar sina barn. Barn dödar sina föräldrar. Så ser det tyvärr ut.
En värld utan nåd och precis vad som helst kan inträffa. Och den insikten gör man klokast i
att inte förtränga.

Jag tror inte att någon vill det ska vara sant. Det är alltid illa när ett litet barn dör. Inte riktigt samma sak som när en gamling dör. Att då ens försöka föreställa sig att familjen är inblandad på något sätt när det gäller JonBenet, och att de sedan dessutom har mage att dölja det hela på det viset. Det är så ofattbart vedervärdigt. Det är svårt att ta till sig. Det kanske hade varit lättare att inse faktum (att det sker mord inom familjen) om Ramsays hade kunnat erkänna att de var delaktiga i mordet på sin dotter. Om det nu är sant.

Nu är jag visserligen en av dem som tror att familjen är inblandad på något vis och har försökt dölja det. Men samtidigt vill jag inte tro det. Då är det lätt att haka på andra som påpekar det där med DNA-bevis och andra saker som kan tyda på att familjen är oskyldig.

Mycket viktig sak du påpekar där. Det finns liksom ingen logik i det hela alls. Jag kan köpa teorin om en hatisk dåre som ville komma åt John Ramsey genom att kidnappa hans dotter, men i så fall skulle det hela ha genomförts som en kidnappning, exakt som du beskriver. Även om något gick snett och hon dog av "olyckshändelse" så skulle kidnapparen ha tagit med sig kroppen därifrån. Varför skulle han annars ha skrivit det långa brevet?

En annan sak som slår mig nu är att det här fallet på sätt och vis påminner om ett annat berömt amerikanskt fall, nämligen mordet på Marilyn Sheppard. Precis som i fallet Ramsey finns det olika teorier, antingen att det var Dr Sam, den äkte mannen, som gjorde det eller att det var en inkräktare. Utan att gå in på Sheppard-fallet i detalj kan nämnas att en FBI-agent analyserade brottsscenen och klassificerade det hela som en "staging", dvs ett försök att få det att se ut som om en inkräktare var den skyldige. Det var fråga om utdragna byrålådor och grejor som låg slängda på golvet, för att man skulle tro att det var en inbrottstjuv. Samtidigt var kroppen placerad i sängen på ett sätt som förde tankarna till någon form av sexattack. Det gick inte ihop, helt enkelt. Samma sak med Ramsey-fallet. Det där långa brevet är ett exempel på "staging" om något.

Instämmer helt med dig. Det är ett totalt osannolikt scenario som lyser cover-up lång väg.

Håller med dig helt; det är verkligen ofattbart. Det är därför jag har svårt att tro att det var en ren olyckshändelse som låg bakom. Om det hade varit det är jag övertygad om att föräldrarna omedelbart skulle ha ringt efter ambulans osv. Nej, det måste ha funnits något mer, och det som rent psykologiskt skulle stämma bäst för min del är att det var pojken som gjorde det. Isåfall agerade föräldrarna i ren desperation, för att skydda sitt barn.

Vad är det som gör att du tror att det var Patsy som var den skyldiga? Frånsett brevet, alltså. Jag tror som du och flera andra här att det var hon som skrev det. Men det behöver väl inte betyda att hon var mördaren?

Nej, det behöver inte nödvändigtvis vara mamman som råkade ha ihjäl sin dotter, men
någonstans tror jag nog ändå det före teorin om att brodern Burke skulle vara den skyldige.
Jag kan inte motivera det på något särskilt ingående sätt, mest en stark känsla jag har.

Vad som under alla omständigheter torde ha utspelat sig denna ödesdigra kväll eller natt
är att JonBenét fallit mycket illa mot något hårt och massivt underlag och därav uppstod den
svåra skallskadan, som antagligen var direkt dödande eller näst intill.
Jag tror alltså inte att det rör sig om ett slag utdelat med ett hårt föremål av varken Burke,
mamman eller pappan. Inget avsiktligt utan rätt och slätt en olyckshändelse med en
djupt tragisk utgång.

Visst kan det te sig som psykologiskt mer rimligt att Patsy verkställde den här cover up-
historien med Burke som "gärningsman", det är onekligen lättare att förstå då.
Men jag inbillar mig att hon var en kvinna som nog "orkade" ta i tu med något sånt här
även som själv ansvarig för vad som hänt.
Jag tror att det här handlar om en ganska kall och hård kvinna när allt kom omkring.
Tycker mig ha sett och läst en del som ger stöd för den tolkningen.
Det kan förstås vara fel. Hon kan vara precis så felfri som vissa hävdar.
Men jag undrar jag...

Ska nog läsa in mig ytterligare på den damen, tror jag, om det är möjligt.

Till skillnad från dig tror jag inte att JonBenét p g a olyckshändelse ramlade mot något hårt underlag. Det baserar jag på bilden på kraniet från obduktionen. Där syns att det som träffat kraniet är ett långt föremål med en "klubbaktig" avslutning (typ golfklubbliknande föremål). Att JonBenét skulle ha ramlat så precis mot just ett sådant föremål och skadat sig så pass allvarligt (medvetslös, förmodligen), hur stor chans är det? Och - vilket föremål ramlade hon mot?

OM hon skulle ha ramlat och det alltså skulle varit fråga om en "ren" olyckshändelse, varför kontaktade då inte föräldrarna ambulans? Jo, enligt mitt sätt att se det så berodde det på att något annat låg bakom. Jag tror inte att det var meningen att döda JonBenét, men att det bakom skallskadan låg något speciellt. Vad? T ex att John utsatt JonBenét för sexuella övergrepp, som Patsy kom på, det "slog runt" och hon slog "rivalen" i huvudet så hårt att de trodde att hon avlidit. Då måste en "cover-up" till. Dels för att det inte skulle komma fram att John förgripit sig på dottern (tänk vilken katastrof för honom om detta skulle komma ut i offentligheten, både privat och inom sitt - högt uppstående- yrkesverksamma liv). Dels för att det inte skulle komma ut att Patsy var skyldig till sin egen dotters död; vilken skam för "perfekta" Patsy. Hade det varit en "simpel" olycka hade de med största sannolikhet ringt efter hjälp; då hade de inte haft något att dölja - och skämmas/känna skuld för.

Man måste komma ihåg här att Patsy kämpat mot cancer och att denna sjukdom och dess behandling medfört att hennes utseende raserat; t ex så hon tappade håret och gick upp i vikt till följd av medicineringen. Hennes antagligen upplevda förlust av sin kvinnlighet/identitet kan ha förstärkts av sin dotters kontakt med sin far. Det framkommer (i Hodges) att Patsy grälat på/med John under julfesten p g a den cykel JonBenét fått av honom i julklapp. John skulle lära dottern den eftermiddagen (25/12) att "ride the bike", men JonBenét kände sig sjuk och låg i stället till sängs innan julfesten. Att lära sig cykla kan kopplas till att bli självständig/klara sig själv. Det har framkommit att Patsy hade sin dotter starkt knuten till sig; hon sade t ex att hon älskade JonBenét "too much". Denna frigörelse med just John i kombination till att hon var labil p g a "cancermonstret", stressig situation före jul m.m. kan ha bidragit - och ge en ev, förklaring - till att det kan ha "slagit runt" p g a en utlösande faktor.

Hodges skriver (s. 172): "´Why did Patsy kill JonBenét when it was John´s fault?´ [sexuellt övergrepp, min anm.] Patsy´s ransom note gives the answer. Patsy´s utter terror of cancer consumes her - and she has never recovered from the ovarian cancer´s assult on her identity as a woman. Every single thought in the note links to cancer and the terror of death."

Om Patsy kom på Johns ev. "samvaro" med dottern, kan detta ha utlöst ett djupt raseri, som skulle ha kunnat utlösa slaget.

Ett annat tänkbart scenario är att Burke - återigen - skulle ha slagit sin lillasyster i huvudet med en golfklubba (som tydligen fortfarande är försvunnen). Föräldrarna täcker upp; typ: "Vilken skam om det kommer att Burke har slagit ihjäl JonBenét." Föräldrar kan täcka upp sina barn i ett missriktat försök till "hjälp". Men då återstår vem som skadade JonBenét sexuellt.

Mitt stalltips, i dagen läge, är det första scenariot eller en variation av detta.

Nu blir det komplicerat igen här...
Din framställning är så pass övertygande så att det lutar åt att jag återvänder till min första
teori om det här mordfallet. Nämligen att det, precis som du redogör för, handlar om en
övergreppshistoria i grunden. Det är nog tusan troligare ändå kanske än en "vanlig"
olyckshändelse. Och påpekandet du gör om skallskadans utseende drar ju också ned
möjligheten för en olycka. Glömde nog bort den viktiga detaljen när jag byggde upp min teori.
En golfklubba verkar vara saknad här. Och det kan ju mycket väl ha kommit till användning.
Mycket sannolikt rentav.

En anledning till att jag "bundit" upp mig till en olyckshändelse, är väl möjligen att det blir
det minst otäcka scenariot. Att föreställa sig den lilla värnlösa flicka bli ihjälslagen i ett
raserianfall eller med berått mod, blir djävulskt hemskt, något man av lätt insedda skäl värjer
sig inför i det längsta. Men jag har ju själv skrivit upprepade gånger att ingenting är för hemskt
i den här världen för att inte kunna inträffa, eller uttryckt det i annorlunda ordalag, och
det står jag fast vid, så att någon slår ihjäl JonBenét av familjemedlemmarna är alltså fullt
möjligt, men jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att det inte förhöll sig på det viset.

Men som sagt - teorin om en olyckshändelse blir svagare åter en gång för min del, efter att
nu ha tillgodogjort mig ditt senaste högst intressanta och trovärdiga inlägg om fallet.

En sak tycks många vara överens om här i tråden - mordgåtans lösning hittar vi inte utanför
familjen Ramsey. "Intruder"-spåret har inte särskilt många övertygade anhängare i dagsläget...

Förresten, skedde både övergreppet/våldtäkten + mordet i källaren? Undrar bara eftersom man hittade hennes kropp i vinkällaren (ett rum i källaren), och fadern hade sina golfklubbor i närheten av dörren till vinkällaren. Kanske en ren slump. Vet dock inte om kroppen bara dumpades i källaren.

Men ärligt talat, jag skulle inte bli förvånad om någon tog ner JonBenet till källaren för att ge sig på henne sexuellt där. För att kunna minska risken att bli upptäckt. Trots det kanske JonBenet blev upprörd, började skrika och/eller gråta. Vilket gjorde förövaren desperat och ville tysta henne, och tog något som fanns i närheten. Det råkade då bli en golfklubba. Vad som hände sen behöver jag väl inte förklara? Jag menar, alla vet redan att den lilla flickan ströps. Kanske för att man upptäckte att hon fortfarande levde, men man skämdes såpass mycket att man inte ville ta henne till sjukhus så att JonBenet kunde förklara misshandeln (golfklubban) och våldtäkten.