Citat:
Ursprungligen postat av
Punggung
Om ni inte har kommit ut i ett visst sammanhang, och ni upptäcker att det finns en bög där, påverkar det er vilja att komma ut?
T.ex.: Att ni blir mindre diskreta för att det känns tryggt, eller att ni håller det hemligt för att undvika eventuellt bög-strul?
Tror dom flesta tycker det är brutalt bekvämare att komma ut om man ser att det finns andra homo/bisexuella män och kvinnor som behandlas schysst av folk runt dom.
Eller menar du "nämna att man är bög" som bara fakta man berättar i ett nytt sammanhang och inte att "komma ut" som handlingen att hantera sin egen läggning och vara ärlig med sin närmaste omgivning och sig själv?
Är det en annan homosexuell person i samma grupp så snackar jag med honom som alla andra. Har desperat dålig gaydar men har inte en tanke på vem som förälskar sig i vilket/vilka kön mm när jag träffar folk - men är verkligen inte hemlig med vem jag är (typ person1: "så du och din fru bor här", jag: "yup fast jag och min man", person1: "hehe sry", jag: "np hur skulle du veta det?")
Citat:
Ursprungligen postat av
All-the-way-77
En fråga till homosexuella män: har ni någon kommentar till ovanstående siffra (från icke-närmare definierad "studie")?
Är er uppfattning att detta stämmer? I så fall, vad är den typiska orsaken? Upplevs det som orättvist om inte båda kommer?
Alltså vinsten med att vara bög ligger i stor del att sex blir bredare än bara en kuk som åker in i en fitta är det enda som är sex. Målet är att alla närvarande ska vilja komma och tycka det är kul - det kanske drar ut på tiden eller så tänker man att det finns en dag imorrn också eller tusen och en orsaker.
Om den man är med säger "det e lugnt, du e skyldig mig en" så tar man väl han på orden?
Personligen vette faen för att vara ärlig - e litet skakig kring såna här undersökningar eftersom metodik och utval kan skifta som faen och precis som med heteron är folks preferenser skiftande - så det blir ofta luddigt fort.
Citat:
Ursprungligen postat av
grottmuttan
Varför är ni så bögiga?
För att vi kan.
Skillnaden mellan en heterosnubbe som toppar ensamhetsligan och lider i tystnad medans han förgås utan en social rätt att visa sig svag, visa sina känslor, våga känna sig vacker, flombojant osv har jag och andra homos carte blanche att svaja friskt om vi vill. Jag kan ena dan vara tyst och mumlande som en Norrlänning på lugnande och andra dagen vara flambojant som en tangoprimadonna som just förlorade sin livskärlek i kriget.