Citat:
Ursprungligen postat av Ådärkomdenja
Är det så illa, som man kan läsa om, att killen vädjade närmast desperat om att få hjälp, bli inlagd, att han ropade på hjälp? Men avvisades av olika vårdinstanser (ex Halland, Sthlm, flera?). I hans position som - visserligen politisk vilde - en person inom riksdagssfären? Kan hans bakgrund - jag hoppas inte att det var så - som sd:are ha bidragit till att han marginaliserades? Om det nu var så?
Sverige har avhumaniserats, i många avseenden. Dom som sitter på parkett är gynnade invällare, som via parasitsnabeln suger ut resurser ur ett nedvittrande land.
Det är nog illa, men inte så illa. Vi talar här om en etablerad, offentlig person som haft alla möjligheter att (i klara stunder) se till att bli inlagd för tvångsvård och få all hjälp som rimligen går att få. Det är ju en välkänd riksdagsman vi talar om, inte ett pantat gatuoffer under en parkbänk eller en kriminaliserad invandrare utan papper.
Marginaliserats? Självklart har han marginaliserats, fd SD-politiker, narkotikaproblem - beteenden som är i sig knappast väcker sympati, att vara en svikare till SD vinner få poäng utanför SD och givetvis inga alls på insidan.
Glöm inte att W"P ställde sig upp och erbjöd sig att vara den som visste bättre hur de här problemen (och många andra) skulle lösas. Det visste han inte, och han betalade priset för den okunskapen, men vi kan inte lägga skulden på vården i detta. Samhället måste möta individen, det är rätt, men om individen inte vill gå samhället till mötes kan det sluta så här.
Trist historia, ung människa och med familj och andra som berörts. Men det är inte invandrarnas fel.