Drogdebut(toppisar) - Obeskrivligt härlig tripp!

Lite information
Kön: Man
Ålder: 18
Vikt: 75
Svamp: Toppslätsskivling
Dos: Ca 30st

Förberedelser
Jag hade kommit över ca 90 toppisar som jag och två polare, vi kan kalla dem för Simon och Jimmy, skulle trippa på. Efter att ha läst all möjlig information och tagit del av andras erfarenheter kändes det som att vi visste nog för att trippa. Jag hade inga tidigare erfarenheter av droger över huvud taget(förutom alkohol) men Simon och Jimmy hade testat lite av allt, dock inte svamp. Vi skulle trippa hemma hos Jimmy när hans föräldrar hade gått och lagt sig. Jag och Simon möttes upp kl 20 för att handla lite, det var en söndag och alla tre var lediga från skolan dagen efter. Det blev en påse dillchips, en liter koncentrerad, sockerfri saft och två energidrickor. Vi skulle skölja ner svampen med saften och då vi hört att socker gör så att effekten avtar köpte vi sockerfri saft, energidrickan skulle vi ta innan för att orka med hela natten. Nu var det att bege sig hem till Jimmy, kl 22 skulle det smälla...

Intaget
Klockan närmade sig 22, vi hade fixat en najs spellista på Spotify och delat upp svampen i tre lika stora högar, den torkade svampen hade mosats lite så det var omöjligt att räkna dem. Vi tog allt i en tugga, vi glömde att ta fram saften så vi sköljde ner det med vatten istället och nu var det bara att vänta på att trippen skulle börja. Jag bytte om till mjukisbrallor och la mig bekvämt i sängen, vi hade kopplat datorn till TV:n och såg lite filmer på Youtube i väntan på att svampen skulle börja verka...

Trippen började
Det hade gått 20 minuter, jag började bli besviken på att det inte hade börjat verka än, det säger väl allt om mitt tålamod. Kort därefter kände jag hur kroppen började arbeta på något sett, det kändes spänt i käken, och huvudet var som en uppblåst ballong. Vi gick in på Flashback för att se om vi kunde hitta hur lång tid det tar innan det börjar verka och såg en tråd om svamp, Jimmy läste upp titeln på tråden sakta "Svamp i underlivet...Man...(bilder)". När han sa bilder brast det i garv för oss alla tre, vi kunde inte sluta garva och nu förstod vi att det var igång på allvar. Vi satte på musik och släckte lamporna, men det lyste lite smålampor från TV:n och datorn. Färgerna började bli väldigt starka och det kändes som att de lyste upp hela rummet. Nu började käken, armarna, hela kroppen i princip styras av svampen. Jag la mig ner och blundade och vart helt fascinerad av vad jag såg, jag slussades in i en helt ny värld där allt var svampformat, det var svamp överallt och allt rörde sig i takt med musiken. Det var mörkt men färgerna lyste ändå starkt och nu började allt kännas så underbart. Jag bara såg mig omkring och följde med var än svampen tog mig och jag förstod allting, allting var så logiskt och klart, jag förstod helt enkelt allt i hela världen och känslan var så underbar att den är omöjlig att beskriva. Simon och Jimmy låg bara bredvid mig och skrattade hela tiden.

Nu var tiduppfattningen borta, jag vet inte hur länge jag låg där och blundade men det kändes som en evighet. Jag öppnade ögonen och inget var sig likt, jag tittade ut genom båda fönsterna som var täckta av gardiner men allt utanför hade blivit lysande och svampformat det med. Jag tittade på mig själv och jag kunde se så ofattbart bra, jag hade utan att märka det legat och myst med mina jeans som jag hade tagit av mig innan trippen. Jag reste mig upp för att stoppa jeansen i en påse och hämtade chipsen. Jag la mig på min plats igen och öppnade chipspåsen, jag och dom andra började äta och när jag stoppade chips i munnen var det magiskt. Smaken hade som koncentrerats hundra gånger om och det var obeskrivligt gott, jag vet inte hur länge jag bara låg och tuggade innan jag svalde. Efter en stund kändes det som att jag hade ätit tonvis med chips fast jag bara tagit några stycken. Jag blev törstig så jag började dricka ur en energidrycksburk som jag hade fyllt med vatten. Vattnet smakade så starkt, det var bara vattensmak och lite smak av aluminium men det var ändå så starkt. Jag kände hur vattnet renade min kropp från alla salter jag hade fått i mig av chipsen sen ställde jag tillbaka burken och fortsatte äta chips.

Efter en stund kände jag mig väldigt kladdig, jag hade gnuggat mina händer så mycket och spridit ut fettet från chipsen överallt kändes det som. Jag skulle till toaletten för att tvätta av mig lite och pissa men när jag ställde mig upp började jag titta på min hand, jag höll i ett(en?) chips och jag stod bara där och tittade på det i några minuter. Jag såg varenda saltkorn och dillbit så tydligt och det var så levande, det levde som sitt eget liv och jag kunde stå där och titta hur länge som helst...

Även på toa var allt svampformat, när jag skulle tvätta händerna och satte på kranen så var vattnen så kristallklart. Jag kunde se allt i det och jag kände att vatten var lösningen på allt, skulle vi få några problem skulle vi bara sätta på kranen. Jag tittade upp och såg mig själv i spegeln, mina pupiller var enorma och de var som bubblor som rörde sig, även här kunde jag stå titta hur länge som helst vilket det kändes som att jag gjorde. Jag måste ha stått där ett bra tag för helt plötsligt öppnade Simon dörren och frågade varför jag inte hade svarat när de ropat. Jag var bara tyst, och gick ut därifrån. Han frågade om det var något och jag bara skrattade, jag hade som tappat förmågan att tala men kände att han ändå kunde förstå mig bara jag tittade honom i ögonen. Han fortsatte med sina frågor och jag fick tillslut ur mig något i stil med "låt det bara va, allt är perfekt, låt det bara va". De skrattade bara åt mig och sa att de ville vara lika borta som jag, vid den tidpunkten var jag mycket mer påverkad än dem. Jag gick in i rummet bredvid och la mig i sängen där. Nu började jag höra mina egna tankar, de hade blivit självständiga och fått en egen röst. Av någon konstig anledning var det Thomas Di Leva som pratade, han liksom guidade mig igenom allting. Han förmedlade känslorna av hur underbart allt var och jag bara låg där och blundade. Jag började återigen slussas mellan olika världar. Det var som att min kropp löstes upp i rymden och jag bara åkte runt och tittade på allt som rörde sig med musiken...

När jag legat där ett tag bestämde jag mig för att gå in i rummet där Simon och Jimmy var igen. Jag satte mig och tittade mot en lampa. Det var en lång golvlampa som hade en lampa på toppen och en som går ut i mitten på själva benet. Den lilla lampan rörde sig som en orm och jag började leka med den en stund innan jag gick in i det andra rummet. Vi hade bestämt oss om att gå ut men vi skulle vänta på att Jimmys föräldrar verkligen somnat för natten. Jag frågade ivrigt om det var dags snart och äntligen svara Jimmy att nu kan vi gå ut. Vi började klä på oss, jag fyllde min burk med vatten igen, kollade så att jag hade allt med mig och sedan var det bara att gå ut. Det kändes som att det tog en evighet att komma ut men till slut kom vi iväg

Utgången
Vi försökte smyga så gott det gick genom altanen för att inte väcka Jimmys föräldrar men jag vet inte om vi lyckades eller inte. När vi gick på kramsnön kändes det som att det lät ända till nästa stad men eftersom hörseln hade förbättrats så mycket var det svårt att uppskatta hur mycket det egentligen lät. Snön kändes väldigt mjukt, alla hus var väldigt vackra med all julbelysning. De påminde jävligt mycket om pepparkakshus där lamporna var godisar och glasyr, allting såg så animerat ut... Helt sjukt animerat.

Vi gick och mumlade lite för varandra om vad vi såg, Jimmy bor långt in i skogen så man fick se mycket natur. Träden var så vänliga men helt plötsligt hamnade jag lite efter, då slog tanken mig att om någon tittar ut genom fönstret eller liknande kommer de att ringa polisen med tanke på hur vi såg ut när vi promenerade. Det såg ut som att vi var utomjordingar som aldrig hade sett världen förut(så kändes det också) och jag blev nojig. Jag försökte förmedla det jag upplevde till Simon och Jimmy men de upplyste mig bara om att ingen är vaken vid den här tiden och att vi ändå är mitt ute i ingenstans.

Jag blev lugnare och vi fortsatte att gå tills vi kom fram till en sjö som var väldigt vacker, vattnet rörde sig på ett så fridfullt sett och man kunde se himlen, då kollade jag upp för att se den riktiga himlen och där såg jag massa ljus. Jag har aldrig sett norrsken på rikigt men ungefär så kan jag tänka mig att det var och det lyste framför allt grönt och gult.

Jag började titta på husen igen och tittade in genom ett fönster, då slog tanken mig att om nån går på toa och ser oss så hamnar vi i den situationen som jag hade föreställt mig tidigare. Jag försökte återigen förmedla det här till Simon och Jimmy men nu hade Simon fått för sig att flytta in i skogen, han älskade naturen och ville bara vara del av den. Han vägrade gå hem och Jimmy bara lyssnade på musik. Nu började det kännas väldigt obehagligt och jag ville bara hem till Jimmy. Jag ville att allt skulle vara som det var i början, då allt var så underbart och skönt. Jag tjatade och tjatade men Simon hade bestämt sig för att bo i skogen, till slut fick jag lite hjälp av Jimmy och vi lyckades komma överens om att vända hemåt.

Sagt som gjort så bytte vi riktning och började gå och nu kändes det bättre, jag började tänka på hur jag bara skulle lägga mig och återfå känslan jag hade i början, vad skönt det skulle bli. När vi snart var hemma såg jag det här huset, det var så underbart vackert och såg så roligt ut. Det såg ut som att det var gjort av vitchoklad och gav en känsla av värme, jag tror att jag bara stod och titta på det i fem minuter tills jag blev tvingad att fortsätta nu var det bara att gå upp för en jobbig backe, som ändå blev skön av den väldigt mjuka snön, jag började undra varför inte mina strumpor blev blöta då jag inte hade de bästa skorna sett till underlaget men det var ju bara skönt.

Hemma igen
Så fort vi kom innanför dörren så tog jag av mig ytterkläderna och gick och la mig i sängen i rummet brevid Jimmys rum för att försöka återfå känslan jag hade i början, effekten hade dock avtagit något och det var inte lätt. När jag låg där så kände jag hur det började bränna lite skönt i kroppen eftersom det hade varit så kallt ute. jag blundade och efter en stund var Thomas tillbaka, jag fick inte tillbaka känslan jag hade i början men jag var väldigt nära ett par gånger.

Jag låg där i ca 40 minuter innan det var dags för nästa toabesök. När jag reste mig upp märkte jag att jag kunde tänka mycket bättre, nu började effekten avta på allvar så jag gick snabbt på toa och tömde kissblåsorna och satte på kranen. Jag trodde att kranen skulle återge mig effekten men det funkade inte. Jag blev besviken och gick och la mig igen, jag blundade och kände lite ångest över att allt höll på att ta slut. Samtidigt började jag känna medlidande för hela världen, jag tyckte synd om alla. Jag tänkte att allt är så underbart men vi människor inser inte hur vackert, underbart och bra allting egentligen är. Alla bara stressar sig genom dagarna utan att njuta och här är jag och nu vet jag allt. Tankarna bara flöt runt och jag kände sån kärlek till alla människor på jorden.

Trippen gick mot sitt slut
Efter ett tag gick jag upp igen, nu var jag princip återställd förutom att jag fortfarande hade bra syn och kunde se lite saker när jag blundade. Simon och Jimmy hade börjat kolla på Inception(en film) i Jimmys rum och jag bestämde mig för att ansluta. För få plats skulle jag bära ner ett Playstaion 3 som låg på sängen. Nu började skrattattackerna komma och jag blev helt okantaktbar i ca 10 minuter. Varje gång jag sträckte ut mina armar för att ta ner playstaionet började jag skratta nå fruktansvärt mycket och det smittade av sig. Jag bara sa att nu ska jag göra det men det blev aldrig av. Efter ett tag så märkte jag att min tröja hade EXAKT samma färsg som tapeterna i rummet så jag satte på mig luvan, vände mig om och fick för mig att jag var osynlig. Till slut tröttnade Simon som ville fortsätta titta på filmen och ställde sig upp för att själv bära ner playstaionet men jag stoppade honom och ville göra det själv. Allt detta under massivt skrattande.

Det tog ytterligare några minuter innan jag väl gjorde det och nu ville jag inte se på film. De hade ändå redan sett halva så jag gick och hämta min iPhone och mina hörlurar för att lysnna på lite musik. Jag hade fortfarande förmågan att uppleva musiken på det här sättet man bara kan göra när man är hög och jag kände väldigt mycket kärlek för artisten som låg bakom musiken.

Simon och Jimmy hade redan blivit återställda och jag hade minsta möjliga effekt kvar. Filmen var slut och vi pratade bara om hur härlig kvällen hade varit innan vi till slut gick och la oss. Klockan två var alla helt återstållda och kl tre sov alla

Sammanfattning
Det var en väldigt rolig kväll. Det jag upplevde den första timmen var det bästa som hänt mig i hela mitt liv. Då jag inte har erfarenheter av andra droger kan jag inte jämföra med nåt men fan vad kul, häftigt och underbart allt var. Går inte att beskriva med ord. Det här nåt som måste upplevas av alla! Det enda negativa var att jag trodde att vi skulle vara höga hela natten men det var inget jag direkt sörjde över.

Mycket text men mycket läsvärt...hoppas jag

Kul att läsa

Har aldrig använt droger (alkohol ofc) och har en noobfråga: Hur är det med balansen? Vinglar man?

Rolig läsning och väl skrivet!
Känner igen alla känslor som du beskriver.

jag har inga minnen av att jag hade problem med balansen

däremot kännde jag att jag skulle behövt lite mer svamp (vi tog lite mer än 2 gram, 3 skulle nog bli perfekt) då jag inte var fullt så borta som TS

väldigt bra rapport tycker du fick med det mesta // "Simon"

ps: håller med om att alla borde testa de

Fantastiskt bra läsning! Men, vart fick ni tag på svampen? Köpt eller hittad, och i så fall vart?

Bra skrivet och beskrivet!

de va köpta i sthlm

I efterhand kan jag ju säga att alla sinnen stärks väldigt mycket. Balansen var det inget fel på men det är i princip omöjligt att se nykter ut. Som jag beskrev det i texten är man som utomjordingar som ser världen för första gången så du är försiktig men väldigt nyfiken. Den gången jag försökte se nykter ut, vid utgången, blev allt bara obehagligt men så fort jag lät svampen "ta över" och "styra" igen blev allt bra.

Om du hade tänkt testa så ska du vara avslappnad, inte ha något att oroa dig för och bara "följa med". Du ska inte försöka kontrollera det för när du märker att det inte går får du ångest och eftersom även känslorna är väldigt mycket starkare än vanligt kan det bli väldigt obehagligt.

Hoppas det blev ett bra svar på din fråga