Vanligaste ordet att stava fel

"google.se" brukar bli "googlse."

Inledande versal brukar ofta följas av ytterligare en versal eftersom jag antagligen inte släpper skiftknappen tillräckligt fort. Sen brukar mellanslagen hamna fel ibland också, typiskt framför sista bokstaven i ordet, som sedan i sin tur hamnar först, utan mellanslag, i nästa ord jag skriver.

• noggrann - grundformen är inget problem, men utöver det måste tänka efter noggrant
• hårddra - måste tänka efter ... båda är ganska logiska

Ordet människor har en konstig förmåga att alltid bli männsikor på första försöket.

Goggle, slår fan aldrig fel

Rytmen när man skriver påverkar... Är det någon som delar min åsikt gällande detta? Framför allt om jag nyss skrivit på ett engelsktalande forum och sedan ska skriva på ett svenskt. Exempel... Nej, kom inte på något men väl ett annat, något mer exotiskt - för det här skulle väl handla om oss som faktiskt kan stava till "väl" och intelligent, våldtäkt ("våldtäckt" - gaaaah) o s v:

Exempel på hur orden "känns" och hur de faktiskt stavas när jag fortfarande har engelska i systemet: Mig - may. Jaha, kom bara på det enda exemplet. Finns fler men skit i det, här kommer en till klassiker som jag tror är mer i linje med TS:

"Mänsikor". Vill slita av naglarna på mig själv när jag skriver det. Hatar rättstavningskontrollen på OO och Word - slog våldsamt klickande av den år 1998 och har lyckats undvika det aset sen dess. Men deteta (<- där har vi ett "realtime" rytmexempel som jag låter vara kvar!) ordet borde jag ändå installera ett specialprogram som kunde radera och autoersätta med det korrekta ordet "människor". Mänsikor, låter som "persikor"...

"Ända", ist f. "ändå". Kanske inte lika illa som att skriva stjärtom när man menar bakom, men ändå...
Rytmord: Deteta, dete (det), hane. Jag lägger till ett idiot-e på slutet "för det känns bra". Nackskott.

Råkar ofta skriva med när jag ämnar att skriva men, varför vet jag inte.

Ungefär varannan gång jag skriver "ändå" för hand blir det "åndä". "Poäng" brukar bli "pöang".

"också", av någon anledning. vill gärna skriva "ochså" istället..

mini mind fuck där. oft.. men syftar det på. män i skor? O_o

I genitiv är det väl Nils Ferlins anglicism som slår till från någon hjärnlob. Är man inläst på svensk lyrik så kommer orden liksom av sig själv. Fritt efter uppslagsboken:

Goggles (1938) är Nils Ferlins mest fulltoniga diktsamling

+1

Och inte får man någon röd krusning från stavningskontrollen, när man förväxlar med och men. Däremot varnar Firefox på namnet Ferlin.

Det hade varit ännu värre om det stått ända när författaren menade enda