Osynlig låtsaskompis

Barn växer ju ifrån detta beteende. En religiös ser ju inte Gud som en låtsaskompis utan som deras herre. De vill gärna tro att människan är juvelen i kronan och deras största skräck är ensamheten så därför vill de så gärna tro på en allvetande fader som älskar allt och alla och när livet tar slut, dagen då vi dör, kommer vi återigen förenas i ett paradis. För oss som kan tänka rationellt och har lärt oss att livet inte går ut på att tjäna en påhittad Gud så är detta helt befängt, så skrattretande löjligt, men på något sätt får man förstå dom, de har ännu inte kommit över det faktum att vi alla en dag kommer dö och att inget av oss kommer leva kvar.


Ja för religion har ju svaret på precis allt *sarkasm*. Religioner är trångsynta och arroganta för det går inte bevisa en religion fel hur trovärdiga bevis och teorier man än lägger fram. Till skillnad från vetenskapen som måste bli bevisad fel för att kunna utvecklas och inse sina misstag. Men inte religioner inte, dom har stängt sina sinnen för rationella tankar helt och hållet.

Ska man tro på bibeln bokstavligt så får man faktiskt göra avkall på sitt logiska tänkande annars får man inte ihop det...så är det bara!

Det är också mycket svårt att kombinera naturvetenskap med guden som han beskrivs i bibeln diskrepanserna är för stora...

Naturligtvis kan du tro på en gud men då är det nog inte bibelguden man tror på utan någon helt annan entitet...

Gud är bara osynlig då onda krafter tar över. i liknelse med livet, saknar vissa organismer, förmågan att göra sig osynlig. Gud, likt en kamelont, finns på riktigt, i vår fanatiska fantasivärld. Så länge Gud är verklig för den enskilde individen, spelar det ingen roll huruvida denne existerar eller är påhittad, eller?

Ja jag kan också tycka att det är tragiskt att en del faktiskt tolkar bibeln bokstavligt och vägrar att överhuvudtaget reflektera över andra eventuella möjligheter. Dock är det budskapet i bibeln som jag finner helt rent i sin avsikt. Hur vi människor bör leva för att må bra, och då syftar jag inte till "kyrkans män" från medeltiden och framåt som valde att skapa sina egna regler kring det. Bibeln har klart sina brister både lite här och där och jag tolkar många delar som rena metaforer. Men det viktigaste av allt är den att bibeln trots allt är skriven av människor (män) för 2000 år sedan och längre tillbaka en så. Den är dessutom kraftigt reducerad till att innehålla de delar av evangelierna som ansågs vara de "bästa" delarna låååångt efter Jesu tid. Men det är väl en väldig skillnad att kunna diskutera kring de brister som en informationskälla besitter än att faktiskt påstå att de som tror på Gud (oavsett vilket namn denna har) måste vara mindre rationella i sitt tänkande. Jag har själv som jag skulle vilja kalla den för en personlig tro på Gud. Detta innebär inte att jag vägrar ta till mig den form av kunskap som finns tillgänglig. Men om vi ska prata om vetenskaps teoretiska metoder så går det inte att påstå att någonting inte finns för att vi ännu inte upptäckt det. Det går bara bevisa om någonting faktiskt finns. Det gör inte dess existens mindre verklig vi har bara inte upptäckt det ännu. Vi kan ju tycka att vissa saker verkar mer rationella eller irrationella men det går heller inte att utesluta. För mig är det faktiskt irrationellt att påstå att människan kunnat utvecklats till det vi gjort på grund av en slump. Att vi så här över en dator kan sitta och argumentera för våra respektive livsåskådningar är för mig ett tillräckligt bevis att skapelsen är ett mirakel.

Det är det nog många som gör........
(oavsett religionstillhörighet alltså)

Icke kritiskt tänkande troende leder tyvärr den ligan...