Man är överklass om man...

Överklass är man om man har en troféfru som sysslar med välgörenhet, ridsport, renovering av herrgårdar samt talar franska och spelar piano. Gärna med teaterintresse, fast inget samhällstillvänt dock.

Blir hon uppringd av ”tjänare Nisse” upprepas frasen; Goddag mitt namn är fru Trofé vem är det jag talar med X-antal gånger ända tills ”tjänare Nisse” är införstådd med att han skall respondera med; Goddag mitt namn är Nils.

Låter snarare som nouveau riche som verkligen försöker tillhöra överklassen.. Typ en svensk version av det rika WT-avskrapet man återfinner i serier som "Real housewifes of /../".

Att ha en finfin 1920-tals villa i Djursholm ursprungligen byggt som sommarhus åt en framstående dignitär i början på förra seklet, men spendera KNAPPT NÅGON tid i den så klart eftersom du är i Schweiz minst halva året.

Mer: Ja bor du i (eller är det på?) Djursholm annars så är det rätt fräscht om du har ett hus på en ö med egen bro till fastlandet. Rent generellt kan man säga antingen har du en anrik villa byggd tidigt förra seklet lite inåt land, ELLER så har du ett nyare hus precis vid vattnet, förslagsvis Strandvägen (Djursholm, inte Östermalm).

I övrigt har du ju så klart hus längre ut i skärgården med egen brygga, kanske även
lägenhet på Östermalm, MEN jag tror inte många ur överklassen är speciellt imponerade
av Stockholm som stad så det är egentligen inte speciellt intressant. Östermalmstanter
är ju ofta änkor som är fast i lägenheten då det inte har annat kapital att kunna flytta.
Klart att överklassens slynglar kan köpa sig en lägenhet på Östermalm för att ha i åldern
då de leker av sig, men det är nog inte många år som den är bebodd sammantaget.

Du är intresserad av segling, och då talar vi kappsegling och som sport främst.

Överklass handlar om så mycket mer än pengar. Det är värderingar, bildning, uppförande och sociala koder. De personer som ofta utmålas som "överklass" för att de fläshar med sjutton iPads och nyaste BMW:n är ofta nyrik arbetar-/medelklass, eventuellt arbetar-/medelklass som lägger ALLA inkomster på statusmarkörer för att skapa sig en fasad utåt av att de lever under välstånd.

Gick ett program på Kanal 5 för ett par år sedan som skildrade livet hemma hos någon gubbe som blivit rik på att sälja skrotdelar eller dylikt. Han satt i typ rosa morgonrock samt guldlänk medan hans håriga spritfeta mage hängde ut. Trots tillgångarna tillhörde han den rika sektionen av white trash.

Saker som jag ser som indikatorer på att en person tillhör överklassen (är medelklass själv men har lärt mig att identifiera vissa tecken precis som jag kan se andra indikatorer på att en person är "WT");

* Totalt fri ifrån tatueringar/piercingar.

* Ens tillgångar är "old money".

* Du heter inte "Conny", "Cewin" eller "Hasse". Snarare Carl, Eric, Johan, Philip, Hugo. Dubbelnamn likt Carl Johan, Carl Fredrik är vanligt. Kungliga namn är vanliga. Bland kvinnor är namn som Elisabeth, Ann-Louise, Louise vanliga. Många har även "konstiga släktnamn" likt Archibald, Casimir.

* Man har ofta fjantiga smeknamn på varandra. Tänk Noppe, Aje.

* Ofta naturligt solbrända på en lagom nivå i förhållandet till pigmentet. (Dvs de med sämre pigment går inte runt och låter sig själva bli sönderskrynklade kräftor, utan solar bara precis så långt deras pigment tillåter. De med bra pigment är gediget bruna).

* Socialt skickliga samt väluppfostrade. Bråkar inte, hälsar artigt och man begår inga offentliga fylleskandaler likt G. Schyman.

* Man skryter inte, bara om någon annan ställer en fråga kring exempelvis tillgångarna talas det om detta.

* Man uppskattar kultur och litteratur. Inte Big Brother och Snabba Cash, utan lite mer "finkultur" såsom teater, museer och mer klassiska litterära verk.

* Ett adligt namn är ofta en överklassmarkör, om släkten fortfarande fortlever på svärdsidan d.v.s. Notera att de finaste släkterna oftast inte heter något med prefixen "von" eller "af" utan det är namn utan prefix som gäller (inte alltid); Bonde, Ribbing, Lewenhaupt, Douglas, Bielke, Klingspor (mycket uradel, innan af och von började användas lika mycket).

* Man använder inomhusskor.

* Man går ofta på antingen Lundsberg eller SSHL.

* Man utstrålar självförtroende, men inte ackompanjerat av arrogans, utan av ödmjukhet och respekt inför andra.

* Man kör inte Lamborghini och Bugatti, det kör nyrika och gangstarappare i USA. Man kör mer klassiska bilar, lite diskretare. Volvo är vanligare än man tror.

* Man ägnar sig inte åt golf (längre) utan hobbys likt tennis, segling och jakt.

* Man undviker ofta kläder med stora blaffiga loggor ifrån exklusiva tillverkare. Tänk Big Pony. Vanligare är det med dyra kläder utan lika tydliga logos, ibland inga synliga öht. Märken som Lloyd & Scott samt Hackett undviks.

* Man är akademisk utbildad, gärna jurist/civilekonom. Finns säkert civilingenjörer också men uppfattar de två tidigare nämnda programmen som mer frekvent förekommande. Studerar gör man i Lund, Uppsala eller på HHS. Inte Kristianstads Högskola.

* Du åker inte till Thailand eller Solkusten på semester. Frankrike är lämpligare. Du åker inte skidor i Sälen, det gör du i Schweiz.

* Man bor i innerstan, Djursholm, Lidingö, Saltis, Danderyd. I vissa fall Bromma. Något som skriker mest överklass i mina ögon är att bo i villa på Djurgården (finns väldigt få, och de är väldigt dyra).
Gårdar/herrgårdar ute i landet fungerar också. Finns säkert dylika områden i vissa andra städer också, men Stockholm är överrepresenterat.

* Man är i gott fysiskt skick med god tandhälsa. Generellt sett så blir människor mer och mer hälsomedvetna desto högre upp på samhällsstegen de står.

Visst, ganska mycket av det du skrivit stämmer, men mycket låter som något Jan Guillou skulle ha sagt. Se dig inte blind på stora hus och vackra ord, man kan göra vad fan man vill.

Säger inte att alla uppfyller alla kriterier, men när man kan checka av många av punkterna ovan så tillhör personen enligt erfarenhet överklassen.

Mycket möjligt, mycket möjligt, men anser du att din lista kan tala för alla frälse och uppkomlingar? Själv bor jag i Bromma, är friherre av ursvensk ätt och arbetar med lite allt möjligt. Min hälsa är inte god och tänderna ska vi inte tala om. Etiketten sitter i ryggmärgen och jag kan inte tänka mig att gå ut i t-shirt eller privata kläder. Många av mina släktingar gick på vanliga, kommunala skolor och är inte mer människa än jag, så att se till klassperspektivet som någon skarpt och tydligt är rent nonsens.

Leijonhufvud

Jag fick ånga upp mina betygskuvert i åttan för att justera närvaron och kolla hur mycket skäll jag skulle få. Några av mina bekanta med kända namn (och stabila förmögenheter) brydde sig inte om att öppna kuverten eftersom de inte brydde sig om vilka betyg de fått.

Men du och delar av din släkt kanske inte bör räknas till överklassen. Namnet medför inte något rent automatiskt. Ibland räcker inte ens en oklanderlig noblesse oblige hela vägen till riktig överklass.

LloydHarbor är mycket nära sanningen i sin uppräkning.

Nej, absolut inte, har jag påstått något annat? Jag bryr mig verkligen inte, men är ganska stolt över min släkthistoria samt att jag trots allt fått en god uppfostran. Man får öppna upp nya vägar och se till världen med nya ögon: ridderliga manér är trots allt en smula passé. Men en sak måste jag säga är något alldeles förnämligt: gemenskapen samt sammanhållningen. Om jag skulle behöva ekonomiskt bistånd eller kakor till kaffet finns det bara ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande bort. Det får bli mitt bidrag till överklasstråden.

Inget ont om LloydHarbor, listan är inte komplett, men ändå synnerligen precis. Roande läsning och kul att min gamla skola SSHL fanns med.

Vänligen
Basfrosten

En sak som jag märkt när det gäller kompisar som haft föräldrar som hör till överklassen är att föräldrarna styr och bestämmer över dem mycket längre än vad andra familjer gör. De har inte valt något program eller kille innan de diskuterat med föräldrarna, de åker iväg med föräldrara på lov till och med när de är vuxna. ( nu pratar jag om 20-25 åringar). Och att föräldrarna aldrig höjer rösten. De bara är naturligt auktoritära. Inte som jag är van vid, att det blev bråk hela tiden för minsta grej. Det tror jag är en klassmarkör. Att lyssna på sina föräldrar. Att vilja lyssna på dem.

- Högutbildad (läkare/psykiatriker, VD, UD-anställd utlandsbaserad osv)
- Familj med högutbildade personer
- Släkt med ekonomiskt, politiskt, socioekonomiskt inflytande
- Umgängeskrets är högutbildade med stort inflytande


Detta är de kriterier jag har för att någon ska anses som överklass.
Resten är i samma båt som mig.

Och det här är min åsikt som jag framför!