2011-01-24, 18:36
#1
Czaren
Ålder (då): 20
vikt: 59 kg
längd: 187 cm
erfarenheter vid tillfället: CB, nikotin, koffein, LSD, E, Amfetamin, sprit.
Året var 2006, månaden januari, runt 2+ och vi har just missat tåget till Amsterdam, vi är 3 grabbar i åldrarna 18-20 och vi har just lurat våra familjer och sagt att vi ska åka till Brüssel för att festa och träffa lite vänner (vänner som flyttade till Irland), men vad de inte vet är att vi har bokat ett hotell i Amsterdam och ska just göra vårt (och framför allt mitt) livs resa.
Vi sitter utanför Centralstationen i Brüssel, klockan är 23:45, vi missade just sista tåget till Amsterdam med ca 30 minuter.
Jag som är den mest äventyrslystna medlemmen av den här trion tycker att det ska bli kul att sova på Brüssels gator, de två andra killarna som kommer från lite mer "välbärgade" hem än mitt tycker inte det, vi bestämmer oss för att gå och käka nånstans, när vi kommer fram till en liten trappa som vätter ner mot Impasse du coffy så ser vi något väldigt välbekant i trappan, jag plockar upp den och undersöker den, dissekerar den och utbrister:
"Vafan....det här är ju gräs!"
Vi gör en liten knatch-påse av plasten kring ett cigg-paket och vandrar vidare, vi hittar en liten kebaberia där vi käkar, vi köper en flaska vodka för att kunna hålla värmen uppe (märket var Zaranov) och några redbulls för att kunna grogga och bli riktigt jävla packade.
Det är en tisdag så allt är nästan stängt när vi börjar gå tillbaka mot centralen, väl framme märker vi att den är stängd.
I det ögonblicket kläcker någon att vi borde ställa oss vid banken som har en liten utbyggnad över ingången där sikten var skymd och ingen skulle komma förbi.
Vi röker Jointen och dricker lite groggar för att kunna fördriva tiden, efter ett tag så börjar vi känna oss trygga i miljön vi skrattar, stojjar och snackar om allehanda bänga saker, om Amsterdam etc etc etc.
Klockan börjar väl närma sig 2 på natten när vi hör KRASH!
"Sluit je fucking hoeren!" (fritt översatt då jag inte talar flamländska).
Tystnad följer, mitt hjärta håller på att sprängas.
Tusen tankar rusar genom mitt unga pantade huvud, och jag är 100% säker på att jag kommer bli knivmördad i Brüssel för att jag ville åka och röka gräs i Amsterdam, jag tycker inte det är en direkt värdig död så vi drar åt helvete utan att stöta på en enda käft.
Vi lyckas hitta fram till en tom park (Kleine Zavelsquare) där vi sitter tills klockan blir runt 4 (då centralen öppnar igen), vi går in där och sätter oss på några bänkar omgivna av Brüssels finest (hemlösa, tattare, hemlösa tattare, sprutnarkomaner som noddar på träbänkarna), jag och en till av killarna försöker sova lite, jag anser att jag ändå inte har något av värde som kan bli stulet.
Klockan halv 6 väcks jag av en stor bullrig gubbe som bäst kan beskrivas av Kapten Haddock & Beppe Wolgers kärleksbarn, han verkar märkbart packad och ramlar omkring på centralen och sjunger en liten sång, i sin högra hand har han en bouquet med liljor, han ser att vi vaknat och ranglar fram till oss.
"Goedemorgen, heren hoe doe je als Brussel?" (fritt översatt från vad jag tror han sa).
Jag förstår ingenting och försöker svara:
"God morning"
Han svarar:
"You speak english?"
Äntligen lite vind i seglen tänker jag, men innan jag ens hinner svara så svarar han åt mig:
"But I don't, BWAHAHAHAHAH" när han skrattar sitt mullriga skratt så ser jag att han bara har en tand i hela käften, men den är minst lika stor som 4 vanliga tänder, han ger mig bouqueten och buger sig, jag bugar tillbaka.
Vi går ner och tar första tåget in till Amsterdam.
Ålder (då): 20
vikt: 59 kg
längd: 187 cm
erfarenheter vid tillfället: CB, nikotin, koffein, LSD, E, Amfetamin, sprit.
Året var 2006, månaden januari, runt 2+ och vi har just missat tåget till Amsterdam, vi är 3 grabbar i åldrarna 18-20 och vi har just lurat våra familjer och sagt att vi ska åka till Brüssel för att festa och träffa lite vänner (vänner som flyttade till Irland), men vad de inte vet är att vi har bokat ett hotell i Amsterdam och ska just göra vårt (och framför allt mitt) livs resa.
Vi sitter utanför Centralstationen i Brüssel, klockan är 23:45, vi missade just sista tåget till Amsterdam med ca 30 minuter.
Jag som är den mest äventyrslystna medlemmen av den här trion tycker att det ska bli kul att sova på Brüssels gator, de två andra killarna som kommer från lite mer "välbärgade" hem än mitt tycker inte det, vi bestämmer oss för att gå och käka nånstans, när vi kommer fram till en liten trappa som vätter ner mot Impasse du coffy så ser vi något väldigt välbekant i trappan, jag plockar upp den och undersöker den, dissekerar den och utbrister:
"Vafan....det här är ju gräs!"
Vi gör en liten knatch-påse av plasten kring ett cigg-paket och vandrar vidare, vi hittar en liten kebaberia där vi käkar, vi köper en flaska vodka för att kunna hålla värmen uppe (märket var Zaranov) och några redbulls för att kunna grogga och bli riktigt jävla packade.
Det är en tisdag så allt är nästan stängt när vi börjar gå tillbaka mot centralen, väl framme märker vi att den är stängd.
I det ögonblicket kläcker någon att vi borde ställa oss vid banken som har en liten utbyggnad över ingången där sikten var skymd och ingen skulle komma förbi.
Vi röker Jointen och dricker lite groggar för att kunna fördriva tiden, efter ett tag så börjar vi känna oss trygga i miljön vi skrattar, stojjar och snackar om allehanda bänga saker, om Amsterdam etc etc etc.
Klockan börjar väl närma sig 2 på natten när vi hör KRASH!
"Sluit je fucking hoeren!" (fritt översatt då jag inte talar flamländska).
Tystnad följer, mitt hjärta håller på att sprängas.
Tusen tankar rusar genom mitt unga pantade huvud, och jag är 100% säker på att jag kommer bli knivmördad i Brüssel för att jag ville åka och röka gräs i Amsterdam, jag tycker inte det är en direkt värdig död så vi drar åt helvete utan att stöta på en enda käft.
Vi lyckas hitta fram till en tom park (Kleine Zavelsquare) där vi sitter tills klockan blir runt 4 (då centralen öppnar igen), vi går in där och sätter oss på några bänkar omgivna av Brüssels finest (hemlösa, tattare, hemlösa tattare, sprutnarkomaner som noddar på träbänkarna), jag och en till av killarna försöker sova lite, jag anser att jag ändå inte har något av värde som kan bli stulet.
Klockan halv 6 väcks jag av en stor bullrig gubbe som bäst kan beskrivas av Kapten Haddock & Beppe Wolgers kärleksbarn, han verkar märkbart packad och ramlar omkring på centralen och sjunger en liten sång, i sin högra hand har han en bouquet med liljor, han ser att vi vaknat och ranglar fram till oss.
"Goedemorgen, heren hoe doe je als Brussel?" (fritt översatt från vad jag tror han sa).
Jag förstår ingenting och försöker svara:
"God morning"
Han svarar:
"You speak english?"
Äntligen lite vind i seglen tänker jag, men innan jag ens hinner svara så svarar han åt mig:
"But I don't, BWAHAHAHAHAH" när han skrattar sitt mullriga skratt så ser jag att han bara har en tand i hela käften, men den är minst lika stor som 4 vanliga tänder, han ger mig bouqueten och buger sig, jag bugar tillbaka.
Vi går ner och tar första tåget in till Amsterdam.
betyg 3.5/5