2012-01-30, 22:16
#937
Okej.
Du har naturligtvis rätt i att för att göra en noggrann värmemängdsmätning så krävs det att man mäter flödet och delta t på ett kylande medium.
Problemet är då att Defkalion måste förse reaktorn med en anordning för detta med rörsystem, pump, dykrör och någon form av flödesmätare. Då måste de nog också tillhandahålla mätinstrumenten som måste kalibreras för systemet.
Det innebär att kunden inte kan använda sina mätinstrument, apparaten blir mer komplicerad att kontrollera om det förekommer något fusk och det hela blir istället en typ av demonstration typ de Rossi har genomfört och hur övertygade har folk blivit av dessa?
Defkalions metod ger inte en lika noggrann mätning men det är betydelselöst om cop > 20.
Man ska bara bevisa att den producerar betydligt mer värme än den effekt man matar in.
Fördelen är att testaren bara behöver mäta temperaturen på reaktorn samt strömmen till den.
Det kan han göra med egna medtagna mätinstrument och han kan använda flera parallellt så att inte mätinstrumentens kalibrering kan ifrågasättas.
Defkalion sätter upp två aggregat bredvid varandra. De är helt nakna och lätta att undersöka så att det inte är något fuffens. Enda anslutningen är en strömkabel.
Den ena är tom och är referensen.
Den kommer bara att värmas med den ström som passerar den inbyggda resistorn.
Den andra laddas med ”bränsle” och kommer då, om det fungerar, att bli varmare än referensen.
Sedan matar man dem med ström med samma storlek på effekten.
Den temperatur referensen får beror då enbart på effekten man matar den med.
Den temperatur det andra aggregatet får beror på strömmen och den värme som reaktionen ger.
Den totala värmeeffekten kan man då räkna ut eller uppskatta baserat på temperaturskillnaden mellan de två aggregaten samt effekten på strömmen.
Ännu bättre blir det naturligtvis om man stänger av strömmen och det laddade aggregatet går in i self-sustain mode och fortsätter att producera värme medan referensen svalnar av.
En sådan här mätning går knappast att ifrågasätta.
Du har naturligtvis rätt i att för att göra en noggrann värmemängdsmätning så krävs det att man mäter flödet och delta t på ett kylande medium.
Problemet är då att Defkalion måste förse reaktorn med en anordning för detta med rörsystem, pump, dykrör och någon form av flödesmätare. Då måste de nog också tillhandahålla mätinstrumenten som måste kalibreras för systemet.
Det innebär att kunden inte kan använda sina mätinstrument, apparaten blir mer komplicerad att kontrollera om det förekommer något fusk och det hela blir istället en typ av demonstration typ de Rossi har genomfört och hur övertygade har folk blivit av dessa?
Defkalions metod ger inte en lika noggrann mätning men det är betydelselöst om cop > 20.
Man ska bara bevisa att den producerar betydligt mer värme än den effekt man matar in.
Fördelen är att testaren bara behöver mäta temperaturen på reaktorn samt strömmen till den.
Det kan han göra med egna medtagna mätinstrument och han kan använda flera parallellt så att inte mätinstrumentens kalibrering kan ifrågasättas.
Defkalion sätter upp två aggregat bredvid varandra. De är helt nakna och lätta att undersöka så att det inte är något fuffens. Enda anslutningen är en strömkabel.
Den ena är tom och är referensen.
Den kommer bara att värmas med den ström som passerar den inbyggda resistorn.
Den andra laddas med ”bränsle” och kommer då, om det fungerar, att bli varmare än referensen.
Sedan matar man dem med ström med samma storlek på effekten.
Den temperatur referensen får beror då enbart på effekten man matar den med.
Den temperatur det andra aggregatet får beror på strömmen och den värme som reaktionen ger.
Den totala värmeeffekten kan man då räkna ut eller uppskatta baserat på temperaturskillnaden mellan de två aggregaten samt effekten på strömmen.
Ännu bättre blir det naturligtvis om man stänger av strömmen och det laddade aggregatet går in i self-sustain mode och fortsätter att producera värme medan referensen svalnar av.
En sådan här mätning går knappast att ifrågasätta.