Skriver lite fritt här om tankar och funderingar..
Andromedagalaxen ligger på ett avstånd på 2,5–2,9 miljoner ljusår.
Mätningar visar att den är på kollisionskurs med Vintergatan med en hastighet av 110-140 km/s, och galaxerna kommer att krocka om ca 3 miljarder år.
De som är nyfikna på vad som händer när den krockar med Vintergatan så kommer resultatet av denna kollision bli förmodligen att de smälter samman och bildar en enda jättelik elliptisk galax.
Om 3 miljarder år krockar den med oss och vem vet om vi överlever det och Solen dör om ca 7,4 miljarder år.
Om vi delar upp planeterna vi känner till i "vårt" universum så består planererna av olika grundämnen.
Solen=eld
Jorden=Vatten
Jupiter=Gas
Det ser mer ut som en gigantisk framtida bomb.
Jorden kryllar av liv,det finns liv i vatten jord luften,allt från bakterier till oss människor.
Är det meningen att allt detta liv ska ge liv åt andra planeter,alltså om jorden sprängs?
Att vi ingår i en evolution men den är så långsiktig så vi inte ens kan förstå.
Sen kan man ju tänka att universum tar slut,att någon "vägg" kommer.
Denna teori är ju egentligen befängd, vem skulle byggt denna vägg,och vad finns bakom väggen..men man vill ju av någon anledning tänka att det finns ett slut.
Men om vi går till människans minsta partiklar så är det ganska likt universum, allt är organiskt.
Tänker att vita och röda blodkroppar rör sig i vår kropp på ett tyngdlöst sätt.
Så fort blodet hamnar utanför vår kropp hamnar det på marken av gravitationen.
Men om vi tänker att alla galaxer är en enda organisk soppa som rör sig i något större levande.
Vi människor är bara i storlek av en bakterie eller någon form av virus i "något".
Intressant tråd!
Video som tar oss 10 biljoner år ut i rymden.
En intressant tanke är att vad finns det om vi skulle se 1 biljon gånger detta avstånd?
http://www.youtube.com/watch?v=Zr7wNQw12l8