Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Gränserna mellan den fysiska världen och den virtuella blir allt tunnare. I många fall är de redan flytande. Det är inte längre logiskt att upprätthålla något slags juridiska och moraliska frizoner i den ena sfären. Målet måste vara: är det juridiskt eller socialt oacceptabelt i den fysiska världen, är det inte heller lagligt eller acceptabelt på nätet. Och det har ingenting med censur att göra.
...
Juridikprofessor Mårten Schultz har funderat över om det inte är möjligt att lagföra de Avpixlat-medarbetare som är kända vid namn för medhjälp till hets mot folkgrupp eller upphovsrättsbrott. Det skulle vara ett effektivt sätt att slå hål på nätanonymitetens immunitet.

Wrath of the Awakened Saxon

It was not part of their blood, It came to them very late,
With long arrears to make good, When the Saxon began to hate.

They were not easily moved, They were icy — willing to wait
Till every count should be proved, Ere the Saxon began to hate.

Their voices were even and low. Their eyes were level and straight.
There was neither sign nor show. When the Saxon began to hate.

It was not preached to the crowd. It was not taught by the state.
No man spoke it aloud. When the Saxon began to hate.

It was not suddently bred. It will not swiftly abate.
Through the chilled years ahead, When Time shall count from the date
That the Saxon began to hate.

I mångt och mycket instämmer de politiskt korrekta etnomasochisterna i den identitära verklighetsbeskrivningen. De betraktar kollektiv som betydelsefulla, de säger sig uppskatta mångfald, och tycks ibland anse att etniskt medvetande och etniska konflikter är normaltillstånd som endast kan undvikas genom sträng kontroll både av media, akademi och politik. Skillnaden är de slutsatser vi drar. De vill ha ett mångetniskt samhälle trots kostnaderna och riskerna, medan vi är att betrakta som rationella och försiktiga i jämförelse.

Det kan då vara på sin plats att påminna dem om att det bästa sättet att hjälpa utomeuropéer inte nödvändigtvis är att föra dem till Europa. Ett skäl till detta är psykologiskt, och berör de mekanismer som styr etniska relationer och konflikter. Det finns nämligen inget som talar för att det växande motståndet mot att dela sitt urhem med främlingar vi idag ser i ett flertal europeiska länder kommer att avta med tiden. ”It’s going to get ugly”, är en tämligen säker framtidsprognos, oavsett vad man sedan lägger för värderingar i det. Att i detta läge verka för att ännu fler människor kommer hit är inte att arbeta med deras bästa för ögonen. F.P. Yockey beklagade på sin tid att de konflikter som uppstår i mångetniska samhällen tar energi från viktigare saker. Han uppskattade heller inte de sidor sådana konflikter väckte hos de inblandade, men var samtidigt medveten om att det var något inbyggt i mångetniska samhällen.

Detta är förövrigt något som även uppmärksammats av en liberal och antifascistisk forskare som Nicholas Goodrick-Clarke, författaren av studier som Occult Roots of Nazism och Black Sun. Goodrick-Clarke identifierar det tidiga 1900-talets antisemitiska och rasbiologiska rörelser inte minst som en kollektiv försvarsmekanism från grupper som upplevde sig, och var, hårt trängda. Han noterar i sammanhanget att européerna idag är betydligt mer trängda, och bävar för vad det på sikt kommer leda till.

...
Goodrick-Clarke har goda skäl att ställa sig frågan vad den liberala elitens vägran att diskutera massinvandringen på sikt får för konsekvenser. En bidragande orsak till detta är den nordeuropeiska psykologin, som på ett inkännande och effektivt vis sammanfattats av Rudyard Kipling i dikten Wrath of the Awakened Saxon.