DI-Weekend, intervju med Anne Applebaum.
Dystopisk prognos för demokratin. Det är kris nu, med Brexit, Trump och Le Pen.
Citat:
”Jag trodde nog inte att Trump skulle vinna, men jag blev inte förvånad när det hände. Det stämde väl med mönster från andra val vi sett”, säger hon och fortsätter:
”Det intressanta med honom är att han är en person som ljugit upprepade gånger under sin kampanj, förnekat saker och fortsätter att göra det. Men trots att han omedelbart blir motbevisad verkar det inte bekymra folk. I dag ser människor ut att tolerera påhittade versioner av verkligheten. Det får mig att tro att vi är inne i en ny era, en post-truth era.”
”Mest förvirrande i den här nya tiden, inte minst för oss journalister, är att det brukade vara så att om någon visade sig ljuga var det tillräckligt för att diskvalificera personen som kandidat för ett jobb som president i USA. Så är det inte längre.”
Trump verkar, enligt de "sanna" nyheterna vara den första politikern i historien som ljugit, och flera gånger dessutom! Men vänta nu ... har inte Hillary Clinton ertappats ett flertal gånger med uppenbara lögner, och Obama har inte han ...?
Citat:
För ordet post-truth finns ingen svensk ordboksöversättning, men närmast kan det liknas vid faktaresistens. När ordboken Oxford Dictionaries i fjol utsåg post-truth till årets engelska nyord, beskrevs adjektivet som ett tillstånd där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.
Är inte detta exakt vad PK-eliten ägnar sig åt? Nu blir jag förvirrad ...
Citat:
Vad händer om vi inte tar del av samma information?
”Då kan demokratin inte längre existera. För när folk inte kan enas om vad den nationella debatten ska handla om fungerar inte demokratin. Det i sin tur kan bara leda till en sak: auktoritära samhällen, med ledare som försöker diktera egna villkor och kraftigt begränsa individuella friheter. Det har vi kanske redan i USA, det vet vi inte än.”
Vänta nu. Applebaum utgår ifrån att all information som inte är ensidigt överenskommen, är osann. Underförstått, om eliten (de som "vet bäst") inte får diktera villkoren, dvs ha kontroll över informationen som "folket" har tillgång till, så hotar ett auktoritärt samhälle. Det paradoxala är att hon själv förespråkar just det auktoritära samhälle hon säger sig vilja bekämpa. Hon oroas av att eliten alltmer tappar kontrollen på grund av sociala medier, och snabbt som tusan stämplas informationen därifrån som falsk. Hennes egna åsikter anses per automatik vara de rätta. Hur kan hon ens veta det? Vart tog det fria tänkandet vägen? Varför problematiserar hon inte ens sin skeva världsbild?
Det är samma retorik som vänsteraktivister använder när de gapar om hur de bekämpar hot- och hat och står upp för "allas lika värde"; samtidigt som de hotar, hatar och ser på människor som inte delar deras åsikter som mindre värda.
Som tur är finns det hopp för värdegrundsdemokratin; vi kan glädjas åt "granskare", redan nu journalister (och förhoppningsvis inom en snar framtid särskilt utvalda medborgare), som sorterar bort obekväma fakta vi inte kan "enas" om.
Citat:
Hon menar nämligen att sociala medier, som när de kom beskrevs som ett demokrativerktyg, i själva verket har vänt sig emot oss när deras algoritmer påverkar vad människor ser. I en kontroversiell krönika, publicerad för ett och ett halvt år sedan, föreslog hon därför att Facebooks vd Mark Zuckerberg skulle donera 400 miljarder kronor, motsvarande 99 procent av sin förmögenhet, till att rätta till ”den skada Facebook gjort för demokratier.”
Den vädjan har Anne Applebaum inte fått gehör för. Men i höstas meddelade Facebook att företaget kommer att ta större krafttag mot falska nyheter, genom att bland annat låta journalister faktagranska nyheter. Det är ett litet steg i rätt riktning, tycker Anne Applebaum, som också har förslag på andra åtgärder för att motarbeta post-truth samhället. Ett är att stärka public service-mediernas roll, ett annat att utbilda journalister och medborgare i faktagranskning. Politiker måste, enligt henne, också lära sig att hantera ett debattklimat som allt mer kommit att handla om öppet mot stängt, nationalism mot internationalism och sant mot falskt.
https://unvis.it/weekend.di.se/inter...rce=newsletter
http://weekend.di.se/intervjuer/dyst...rce=newsletter
