Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag tycker Anna Dahlberg sköter det här ganska bra. Hon är saklig, får fram sina poänger och skippar de förskönande omskrivningarna. Det är bra att hon får mer utrymme i media. Trots att hon är ett praktexempel på en opportunistisk kappvändare har hon iallafall förstånd att inse åt vilket håll vinden blåser. Inom en snar framtid kommer ingen vilja bli förknippad med den ståndpunkt som Anders Lindberg företräder om man vill tas på allvar.

Lindberg framstår ju förövrigt som rent efterbliven. Varför skulle det vara "naivt" att tro att färre invandrare skulle komma till Sverige om vi skärper reglerna? Den signalpolitik som regeringen bedriver just nu är såklart helt verkningslös och naiv, men det gäller enbart så länge Sverige inte stramar åt invandringen ordentligt.

Allt Dahlberg behöver göra för att ta hem debatten är att påpeka vad den nuvarande politiken faktiskt innebär. Ett nytt Göteborg per år måste byggas för att klara av den nuvarande invandringstakten. Ingen tänkande människa kan påstå att det är möjligt under nuvarande omständigheter.

Dahlberskan är naturligtvis tusen gånger bättre än Lindeberg numera, men Anna Dahlberg befinner sig intellektuellt ungefär i augusti. Det ska inte upprättas gränskontroller, utan det är en nyliberal signalpolitik som ska göra jobbet. Det duger inte. Sådan signalpolitik tar veckor om inte månader för att få full effekt (men ska självklart implementeras omedelbart, det behöver ju knappat sägas). Handlar det om signalpolitik är stängd gräns den enda alternativet. Och ett erkännande att Ungern hade rätt hela tiden. Men det är symptomatiskt både för MSM och deras lydhundar politikerna att de ligger månader, om inte år, efter verkligheten hela tiden. Samtidigt visar flashback, och för den delen SDs långvariga kritik, att det inte krävs några intellektuella giganter för att förutsäga framtiden. Oförmågan att erkänna faktum visar att det fortfarande taktiseras och drivs spel bland etablissemanget, mitt i krisen, och insatserna höjs hela tiden. Förut talade jag möjligen om bildliga snaror för de ansvariga, nu vetefan längre. Allt kan hända, hela utvecklingen blir plötsligt i närtid, konkret och bokstavlig.

Det har ofta framhållits i skoldebatten att duktiga, snälla flickor ofta används som stötdämpare intill stökiga pojkar. Detta har PK-iterna tagit skarpt avstånd från.

Men när duktiga, snälla svenska elever används för att gynna invandrarelevers skolgång hörs inga protester.

Ja, svenskar måste verkligen fundera på vad det innebär när makten säger att de måste hjälpa till att bryta segregationen. Att svenskar desarmerar konflikter betyder ju bara att de inte får slå tillbaka. Invandrare som bor bland invandrare i förorterna slåss med varandra och konflikterna eskalerar.

Makten vill bryta detta genom att placera invandrare bland svenskar eftersom de räknar med att svenskar inte slår tillbaka. Det är så ondskefullt och elakt att man kräks.

Lindberg anser det vara naivt att tro att "signalpolitik" som kortfristiga TUT, ålderskontroller, sänkta ersättningar, direkt avvisning av hela folkgrupper, ingen anhöriginvandring etc skulle ha någon betydelse för Sveriges dragningskraft. OK, han kanske har rätt, och i så fall ligger vi risigare till än vad jag någonsin kunnat tänka mig.

Men att Lindberg samtidigt tycker att det bara är en utmaning att vi skall bygga ett Göteborg om året, en uppenbar praktisk omöjlighet, det är alltså inte naivt.

Dahlberg kunde ha sagt: "Men Anders, nu får du faktiskt sluta upp med att fantisera!". Det hade varit så enkelt.

Det där är ett "hitte på". Hänvisning till vad en kamrat el. vad proletären skriver är inte relevant i vad tråden avhandlar. Greider glider, ETC. skriver osv. De är alla av samma andas barn som drivit landet till kollapsens rand. Detta är inget som kan bortförklaras med några jävla gradskillnader. Trams!

De är alla samma skolas barn!

Vi behöver mycket mer för att kunna påvisa ett begynnande mediekrig!

Ps. Men det börjar närma sig. Vem tar det första riktiga steget?

I normalfallet tänker man sig nog att läkare är till för att bota patienter och/eller lindra lidande. Men i den svenska mediekrigskontexten så blir istället den svenske patienten till för att den utländske barfotaläkaren skall integreras i Sverige. Det är klart att då spelar förstås språkkunskaperna en mindre roll. Läget är nu så skruvat att det anses humanitärt att läkaren inte kan föra ett begripligt samtal med sin patient.

Man kan förstås undra hur de svenska läkarna och Läkarförbundet ser på situationen. Ett nytillskott av läkare, dvs ett ökat utbud av tämligen billiga läkare, torde påverka lönebildningen i menlig riktning, liksom yrkets status. När "läkare" kan betyda litet vad som helst, och med vilken lön som helst, då torde rätt många bli upprörda. Kanske ger sig då Dagens medicin och Läkartidningen in i mediekriget.

Med tanke på den nuvarande politiken får man nästan se det som en stor framgång om beslutsfattandet laggar efter ett par månader istället för ett antal årtionden. Det är som om samhället i stort scrollar nyheter på smarta mobiler medan regeringspartierna sitter och samlar utdaterad information på tjock-TV och kortvågsradio.

Jag har inte haft tid att följa tråden eller nyhetsflödet särskilt noga de senaste månaderna, men en sak har slagit mig; jag har inte hört särskilt mycket från Wolodarski eller DN på senare tid, varken i morgonsoffor, i nyhetsflödet eller i tråden i övrigt. Vad har hänt? Är det bara jag som har missat allt det roliga? Har trådens skribenter slutat läsa DN, eller finns det inget speciellt att kommentera? Har DN slutat bedriva aktivistisk kampanjjournalistik? DN slog ju på stora trumman i början av hösten med sin #jagdelar-kampanj som enligt dem själva blev en "stor framgång". Är det något som har sett den hashtaggen dyka upp på Twitter de senaste månaderna?

Man kan ju notera att till och med DN börjar bli lite ambivalenta inför asylkaoset (som för övrigt är en direkt konsekvens av den politik de själva förespråkat).

Efter att ha bedrivit tiggarpropaganda under ett antal år dyker det upp en balanserad huvudledare:


http://www.dn.se/ledare/huvudledare/...t-riva-lagret/

Det verkar finnas en gräns för massinvandringen trots allt:


http://www.dn.se/ledare/tydligare-signaler/

PK-Sverige fortsätter snubbla vidare på dessa idiotiska föreställningar om att andra länder har en skyldighet att bedriva svensk invandringspolitik. Varför skulle de övriga nordiska länderna bli tvungna att "visa god vilja"? Vem säger det? Man blir så förbluffad över att godhetsriddarna orkar fortsätta att vifta med sina moraliska pekpinnar åt andra. Det är bara att titta på vad den svenska invandringspolitiken har gjort med det svenska samhället. Vem skulle frivilligt vilja kopiera de svenska resultaten? Man tar sig för pannan varje gång man läser sånt här.

På Göteborgs-Posten fortsätter vår kära Alice att slåss mot den svenska enfalden.


https://www.gp.se/nyheter/ledare/kro...ringskansliet-

Miljöpartiet verkar tycka om att utmåla sig själva till verklighetsfrånvända idioter. Hoppas de fortsätter med det.


https://www.gp.se/nyheter/sverige/1....ource=sprinkle

Jag råkade av en händelse besöka DN tidigare idag, det som framförallt slog mig var frånvaron av flyktingrelaterade artiklar på framsidan, i stark konstrast till svenskans alarmistiska. Det kan ju vara ren tillfällighet, men det kändes lite bisarrt med ett DN som såg ut att 1999 snarare än dagens datum. Men de kanske har insett att det är bättre att låtsas som att det regnar än att behöva påminnas om snaran.

Jag kan svära på att jag såg en debattartikel med ett koppel Mp-författare i förrgår som uppgav att "forskningen visar att" alla vinner på att blanda invandrare med pursvenskar... Alla parter påstods lyftas. Jag skrockade, bekräftade artikelförfattarnas politiska hemvist och bläddrade vidare. Jag kan inte hitta artikeln vid googling, så jag undrar om den kan vara begränsad till print, i någon av de stora tidningarna troligtvis (förmodligen DN, Dagens Samhälle, möjligen DI eller någon annan).

Det här med att blanda, uppifrån, är ett mångårigt PK-fenomen; det ser man om man googlar: t ex det kommunala bostadsbolaget i Landskrona för nio år sen, SVT för ett par år sen och nu Mp angående skolan (sorry att jag inte hittar källan).


DN-Wolodarski intar en annan position - big surprise:



NB: min fetning ovan.




http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...a-fem-ar-19879

Sekularismen som inte försvarar upplysningsidealen och våra västerländska grundlagar, har inte mycket att sätta emot aggressiv klanmentalitet. Den teknologiska överlägsenheten och näringen som västerlandet genererar kan naturligtvis med lämpligt sentiment komma till mer riktad användning.



Ledargarnityret är patetiskt tjudrat vid PK-aktersnurran:


http://unvis.it/www.dagenssamhalle.s...ngkrisen-19665

Fattas bara SKL:s Lena Micko...

Jag vet att ni vet men minns hur det lät för en månad sedan. Sex månader eller två år sedan.

En journalist måste skriva några artiklar per vecka och bli publicerad. Pengarna måste in till amorteringarna på södermalmslägenheten.

Bevaka noga nu hur de kommer beskriva verkligheten och hitta nya angreppsvinklar. De har aldrig tillhört någon sida naturligtvis, de har bara varit "frontreportrar" och sakligt beskrivit kriget. Aldrig att de skulle vara delaktiga i hur skyttegravarnas linjer sträcker sig.


Jag hatar dem.. .

Med "kriget" som metafor för mediedebatt och opinionssvängningar slås man över hur snabbt det nu går med ändrade ställningstaganden. Till och med "hardcore"-krönikörer som Greider, Mellin och Lindberg verkar visa små krackeleringar i sitt ideologiska pansar.

Jag har alltid fascinerats över hur människor historiskt reagerat på abrupta förändringar och kriser. Att de inte såg vad som skulle komma. Att de inte reagerade och anpassade sig i tid. Oftast har det slutat i vild flykt, anarki, kappvänderi och våldsamheter när konsekvenserna väl har anlänt till den bildliga förstukvisten.

Det är troligen något biologiskt inbyggt i vår DNA att försvara det stabila tillstånd vi har och att se optimistiskt på framtiden, för att sedan vid katastrofens ankomst under kort tid reagera i panik och även ta till eskalerande våld. Ett exempel är sönderfallet av Jugoslavien. Ett annat mindre våldsamt exempel är över tid inflaterade börskurser som sedan leder till plötsliga krascher.

Extrapolerar vi nu vindkantringen i den migrationspolitiska debatten och låter de senaste förändringarna i opinionen fortsätta i samma riktning och med samma hastighet (för att inte säga acceleration), så är jag rädd för att vi har ett mycket hårt och brutalt samhällsklimat inom kort.

Möjligen är det inte ovan nämnda skribenter som inom kort predikar våldets väg, det kan vara andra. Men jag häpnar över hur många högprofilerade opinionsbildare som nu börjar radikaliseras, några börjar gå mot våldsvänstern, några verkar vilja gräva ner sig och försöka sudda ut sitt förflutna, och några verkar till och med röra sig i "nyfascistisk" riktning.

Vi lever i de intressantaste av tider.