SvD tycks ha kommit ut ur mörkläggningsgarderoben, även om man fortfarande har i all fall halva foten kvar, om något skulle hända. Idag rapporterar man följande, litet uppseendeväckande, problem:
Citat:
Brist på vaccin hotar barns hälsa i Sverige.
– Just tbc-vaccinet är en mardröm. Vi måste prioritera högriskbarnen, alla andra får vänta, säger Marie Palm, barnsjuksköterska i Stockholm.
Citat:
Det råder brist på vacciner i större delen av landet, bland annat tuberkulosvaccin för högriskbarn. Det är barn som reser utomlands på sommaren till länder där smittrisken är större. Det gäller till exempel Rumänien och Somalia.
http://www.svd.se/barnlakare-larmar-...ist/om/sverige
Läsaren får här reda på ett flertal intressanta fakta, och erbjuds också möjligheten att fundera vidare över en del följder på egen hand.
- Av någon anledning råder brist på TBC-vaccin, något som jag inte erfor som liten utan vi vaccinerades regelmässigt vid två tillfällen med ett antal års mellanrum.
- Högriskbarnen prioriteras, och det tycks undantagslöst vara icke-svenska barn.
- Ingen fråga tycks ställas om in barn i Sverige, som efter högriskbarnens återkomst till Sverige, skall träffa dessa t ex på dagis, också är att betraktas varande i hög risk, liksom personal inom bl a barnomsorgen.
- Undantaget TBC, så förefaller resor till Rumänien, Eritrea och Somalia vara tämligen ofarligt. Varför får då människor från de båda senare länderna PUT i Sverige? Var det verkligen bra att TBC-landet Rumänien släpptes in i EU/Schengen?
Innehållet i artikeln är således intressant och viktigt inte minst för småbarnsföräldrar i Sverige. Men det ännu mer intressanta, och för tråden mest relevanta, är att SvD skriver en sådan artikel och vågar göra det på detta sätt. Här är det inte fråga om att svenska turister drar hem TBC, utan det är människor från t ex Somalia, som de uppenbarligen klarar av att åka tillbaka. Så, detta kan inte vara en total nyhet. TBC har uppträtt i Sverige i åratal, men de direkta orsakerna har sällan tydliggjorts i media. Nu minsann, är det dags att på detta tämligen direkta sätt informera läsarna om hur sakernas tillstånd ser ut.
Givetvis är detta överlagt, och sannolikt en del av SvD:s försök att positionera om sig, och och också rädda sig från undergång. Man behöver bli mer relevant för läsarna, och då måste förlåten ryckas undan. Det sker således ett manövrerande i mediekriget, som nu blir både tydligt och viktigt.