Citat:
Det är ett existentiellt, binärt val Europa som helhet står inför under det kommande seklet - något som ju på ett intuitivt plan faktiskt gör mig hoppfull. När frågan om en europeisk kontinuitet är så öppen och ställd på sin spets som den faktiskt är (inte minst i ljuset av ett projicerat afrikanskt befolkningsöverskott på tre MILJARDER) så kommer svaret kunna bli kategoriskt jakande.
Jag känner mig tveksam till om det kategoriska bejakandet kommer att ske men helt omöjligt är det inte. Det kommer att kräva en kulturstrid och generationer som kastar av sig modernitet, progressivism och egalitarism.
Europas problem började på allvar när diverse kulturradikaler ur trettiotalistgenerationen bemäktigade sig debatten i västerlandet- och lät det hela blomma ut i händerna på sina adepter bland 40-talisterna.
De lyckades introducera en rad destruktiva grundantaganden i vår kultur. Några av dem är kulturella stapelvaror i vår massmediala och kulturella "elit". Det första är sociologin som förklaringsmodell till allt. Det personliga blev effektivt eliminerat. Återstod strukturer och opersonliga förklaringsmodeller. Det andra är ett sentiment som säger att det är rätt med uppror, provokationer och att utmana normer. Sedan är det naturligtvis den överallt närvarande egalitarismen och de upphävda värdehierarkierna. Allt och alla är egentligen lika och det går lika bra med selleri- något politiken, marknadssamhället och konsten tagit fasta på.
De lyckades inte välta det ekonomiska marknadssystemet men de har stormat kulturen och försöker ändra grundantaganden om världens och människans beskaffenhet vilket betyder att de har tagit kontrollen över den andliga överbyggnaden som definierade vår kultur. De har vänt på tolkningsschemat. Numera anser folk att det högre är sprunget ur det lägre. Det är tvärtom. Apan härstammar så att säga från människan eftersom vi står högre. Kanske är det inte en biologisk sanning men en andlig. Vardagen innehåller ständiga val mellan högt och lågt och människan bör sträva efter att välja det högre.
Lyckas en sådan kulturkamp kanske den faustiska europeiska människan har en framtid. Annars inte.
Jag misstänker att flera av de som skriver i den här tråden redan har läst The Sixties: Social and Cultural Transformation in Britain, France, Italy and the United States, 1958-74 av Arthur Marwick. Om inte, gör det. Lär känna problemet.
__________________
Senast redigerad av NSO 2015-01-18 kl. 10:54.
Senast redigerad av NSO 2015-01-18 kl. 10:54.
