Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2004-08-09, 22:57
  #1
Medlem
trooploopers avatar
Dasspapper suger ju upp vatten (kapillärkraft?) då de är gjort av trä.

Men grejen är ju att de inte kan suga upp vatten högre än lufttrycket, och lufttrycket motsvarar väl ganska exakt en vattenpelare på 10m.

Frågan är då, hur kan träd bli högre än tio meter?
Citera
2004-08-10, 14:17
  #2
Medlem
Trad har inbyggda klaffar i sitt vattentransportsystem. Det ar riktigt att det inte gar att "suga" vatten mer an ca 10m men traden gor det i omgangar.
Citera
2004-08-10, 15:25
  #3
Medlem
käcke-pers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sailor86
Trad har inbyggda klaffar i sitt vattentransportsystem. Det ar riktigt att det inte gar att "suga" vatten mer an ca 10m men traden gor det i omgangar.
Helt korrekt
Citera
2004-08-11, 08:02
  #4
Medlem
crippas avatar
Besökte ett område i sydvästra Australien med jätteträd 60-80 meter höga. Man fick knalla omkring på "gångbanor" som hängde 45 meter upp.
Citera
2004-08-17, 18:17
  #5
Medlem
Nadss avatar
Osmos heter det om jag inte minns helt fel. Var lite bakfull då.
Sura utjämning. Träden suger upp vatten med syra på något vis.
Vattnet vill jämna ut obalansen.

Vet att detta låter flummigt så jag går direkt och hämtar boken om jag hittar den.


Ändring:
Hittar inte boken så jag hänvisar till ett par sidor.
http://school.chem.umu.se/Experiment....php?factId=37
http://www.althea.se/arkivet/artiklar/osmos.html
Vad jag har för mig så tar osmos vid där kapilärverkan inte längre orkar.
Citera
2004-08-17, 19:15
  #6
Medlem
miklons avatar
Osmos bidrar till en viss del, men till största delen bidrar s.k. transpirational pull:

http://en.wikipedia.org/wiki/Transpirational_pull
Citera
2004-08-21, 08:18
  #7
Medlem
Nadss avatar
Förstår inte riktigt den sidan som du hänvisade till.
Vattnets ytspänning...
Låter som kapilärverkan. Men det kan det ju inte vara. "vattnet kan gå mer än hundra meter högt"

Vad är det svenska namnet på transpirational pull?
Citera
2004-08-21, 09:55
  #8
Medlem
NuNus avatar
Hänger det inte inte samman med vattenmolekylens struktur också? Att den är polär vilket gör att vätebenen kan "klättra" uppför omgivande strukturer?

Jag tror att jag blandar ihop med något annat...
Citera
2004-08-21, 23:55
  #9
Medlem
miklons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nads
Förstår inte riktigt den sidan som du hänvisade till.
Vattnets ytspänning...
Låter som kapilärverkan. Men det kan det ju inte vara. "vattnet kan gå mer än hundra meter högt"

Vad är det svenska namnet på transpirational pull?

Transpiration, så här skriver NE om det (vet iofs inte om det blir så mycket klarare):

"transpiration (fr., av transpirer 'svettas', 'transpirera', ytterst av trans- och lat. spi´ro 'fläkta'; 'andas'), inom botanik avgivandet av vattenånga från en växt. Transpirationen sker dels genom klyvöppningarna (stomatär transpiration), dels genom kutikulan (kutikulär transpiration). Den kutikulära transpirationen kan regleras endast genom långtidsanpassning till växtens levnadsförhållanden av bl.a. kutikulans, vaxskiktets och behåringens egenskaper, medan den stomatära transpirationen, som utgör den dominerande komponenten, kan regleras inom några minuter genom inställning av klyvöppningarnas öppningsgrad. Transpirationen är positiv för växten genom att den avdunstning av vatten som den ger upphov till kyler bladen samt genom den transport av vatten med lösta ämnen den medför (transpirationsström). Transpirationen ger upphov till ett undertryck i xylemet, vilket leder till att stammens tjocklek hos ett träd kan minska mätbart vid stark transpiration"

Edit: Jag bläddrade lite i gammal kurslitteratur och tydligen är det undertrycket som drar upp vattnet, genom vattnets polära egenskaper bildas vätebindningar mellan vattenmolekylerna, så att en lång "kedja" eller "kolumn" av vatten "dras" upp, uppifrån.

Citat:
Hänger det inte inte samman med vattenmolekylens struktur också? Att den är polär vilket gör att vätebenen kan "klättra" uppför omgivande strukturer?

Jag tror att jag blandar ihop med något annat...

Väteatomerna binder till cellväggen och hjälper till att motverka gravitationen, det stämmer.
Citera
2004-08-22, 17:12
  #10
Banned
Citat:
Ursprungligen postat av trooplooper
Hur kan träd vara högre än tio meter?
Det kan de inte!
För att rädda gravitationsteorin så definierar man helt enkelt träd högre än 10 meter som två eller flera trän som växer ovanpå varandra! Av samma anledning existerar heller inte moln (annat än mycket låga dimmoln) på det sätt som de gör i obildat folks vardagstal...
Citera
2010-12-13, 16:19
  #11
Medlem
Vattentransporten drivs av tryckskillnader
När vattnet passerar ut genom klyvöppningnarna uppstår en brist som yttrar sig som ett undertryck, ett ”sug” i bladets xylem. En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar ett mycket stort undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer (minustecknet anger att det är fråga om undertryck). Vatten rör sig från rötterna där trycket är högt till bladen där trycket är lågt. Trycket sjunker därvid också i rötterna och vatten kan i sin tur röra sig från marken till rötterna. Vattentransporten är alltså en fysikalisk process som drivs av tryckskillnader. Kapillärkrafter är inte verksamma och osmos är inte verksamt annat än i samband med reparation av xylemet.


Taget ifrån http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=3320
Citera
2010-12-13, 20:22
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aastsvet
En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar ett mycket stort undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer (minustecknet anger att det är fråga om undertryck).

Taget ifrån http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=3320

Det här är ju helt åt skogen...
Tryck kan möjligen vara lägre relativt omgivande lufttrycket vlket är 1 atmosfär. Följaktligen kan du inte åstadkomma -20 atmosfärer på jorden, som mest -1 atmosfär, vilket är 0 bar i absoluta tal.

Det är lite opedagogiskt att använda normalt lufttryck som referens, bättre att tala om absoluttryck för att förklara problemet, som för övrigt förklaras korrekt i tidigare inlägg.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback