Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-01-13, 01:12
  #1
Medlem
WhiteShadowss avatar
Hej!

En liten fundering som jag fick idag. Hur långt bort från Jorden måste man eller något vara för att inte dras tillbaka av gravitationen?

Och om vi säger att man sitter uppe på ISS och släpper en, låt oss säga järnkula, mitt i rummet, finns det inte ens en liten tendens att kulan rör sig aningens mot jorden på grund av gravitationen?

Är det inte så att gravitationens kraft avtar ju längre ifrån jorden man kommer? Så ju högre upp (längre bort) man är, ju lättare blir man i förhållande till nere på marken, eller är det jag som tänker snett?

Och när jag ändå håller på, vad fasen är gravitation egentligen?
__________________
Senast redigerad av WhiteShadows 2011-01-13 kl. 01:16.
Citera
2011-01-13, 01:24
  #2
Medlem
Hans-Ludwigs avatar
i teorin upphör aldrig gravitationen från jorden på dig, hur långt borta du än är. men den blir svagare ju längre bört du kommer.

saxat från wiki: In fact, at an altitude of 400 kilometres (250 miles), equivalent to a typical orbit of the Space Shuttle, gravity is still nearly 90% as strong as at the Earth's surface, and weightlessness actually occurs because orbiting objects are in free-fall.[6]

edit: räknade lite på det... och på 200 000 km höjd så är gravitationen ca 1% av gravitationen vid havsytan.
__________________
Senast redigerad av Hans-Ludwig 2011-01-13 kl. 01:28.
Citera
2011-01-13, 01:40
  #3
Medlem
seccs avatar
Hans-Ludwig har helt rätt. Anledningen att något flyter i luften på rymdstationen är inte för att det inte finns någon gravitation, utan att farkosten hela tiden är i fritt fall och kontinuerligt "missar" jorden. Detta är samma fenomen som känslan när man sitter i fritt fall på ett nöjesfält och svävar i stolen.

Citat:
Ursprungligen postat av WhiteShadows
Och när jag ändå håller på, vad fasen är gravitation egentligen?
En krökning i rummet, du har troligtvis sett någon bild på hur stjärnor mm. framställs som "gravitationsbrunnar" på ett rutnät (http://upload.wikimedia.org/wikipedi...ature.png]bild)? Det är exakt så det är, gravitation är en böjning av rummet som innebär att saker faller in mot mitten.
Om du vill veta exakt hur den fungerar och förmedlas vet man ännu inte detta och just kvantgravitation är ett av de hetaste ämnena i modern fysik.
Citera
2011-01-13, 02:11
  #4
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av secc
En krökning i rummet, du har troligtvis sett någon bild på hur stjärnor mm. framställs som "gravitationsbrunnar" på ett rutnät (http://upload.wikimedia.org/wikipedi...ature.png]bild)? Det är exakt så det är, gravitation är en böjning av rummet som innebär att saker faller in mot mitten.
Fast i fyra dimensioner då, vilket är lite jobbigare att visualisera.
Citera
2011-01-13, 04:30
  #5
Medlem
Flashborns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hans-Ludwig
i teorin upphör aldrig gravitationen från jorden på dig, hur långt borta du än är. men den blir svagare ju längre bört du kommer.

saxat från wiki: In fact, at an altitude of 400 kilometres (250 miles), equivalent to a typical orbit of the Space Shuttle, gravity is still nearly 90% as strong as at the Earth's surface, and weightlessness actually occurs because orbiting objects are in free-fall.[6]

edit: räknade lite på det... och på 200 000 km höjd så är gravitationen ca 1% av gravitationen vid havsytan.

Att flyga är att kasta sig mot marken och missa marken skrev en vis man en gång. Jupp.
Citera
2011-01-13, 08:34
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Flashborn
Att flyga är att kasta sig mot marken och missa marken skrev en vis man en gång. Jupp.

Precis.
Tittar man på en omloppsbana så ser man just det, det är en bana, något faller men när den fallit tillräckligt långt ner så har den nått tillräckligt långt i sidled för att fortfarande vara ungefär lika högt över ytan.

Rymdstationens bana måste justeras löpande med hjälp av styrraketer förövrigt, annars skulle den börja falla på riktigt.
Citera
2011-01-13, 10:43
  #7
Medlem
WhiteShadowss avatar
Tack för era svar, mycket intressant!

En till fråga, hur kan exempelvis ISS hela tiden hålla samma fart? Borde inte stationen accelerera tills den åker ur banan helt? Då det faller så borde den ju ha hösta fart tills det att den "missar" och börjar falla på nytt? Eller balanseras det mellan fall och miss hela tiden så att den får en jämn bana och hastighet?


Förstår ni hur jag menar?
Citera
2011-01-13, 11:22
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av WhiteShadows
Tack för era svar, mycket intressant!

En till fråga, hur kan exempelvis ISS hela tiden hålla samma fart? Borde inte stationen accelerera tills den åker ur banan helt? Då det faller så borde den ju ha hösta fart tills det att den "missar" och börjar falla på nytt? Eller balanseras det mellan fall och miss hela tiden så att den får en jämn bana och hastighet?


Förstår ni hur jag menar?

Det är en jämn bana. Den missar jorden med ungefär lika stort avstånd som den har till jorden, så när den missat är den fortfarande lika långt bort. Den åker helt enkelt i en cirkel.

Här har du kometers och planeters banor.
http://upload.wikimedia.org/wikipedi...dic_comets.gif

Du kan se hur kometerna kommer riktigt nära solen, men missar, men eftersom de är så nära så böjs deras bana av och de får fart, så kastas de iväg av farten ut mot solsystemets utkant, men innan de lämnar solsystemet så hinner de bromsas upp av solens gravitation, och börjar åter falla in igen, men eftersom de redan har viss fart faller de inte rakt utan missar troligen solen en gång till.

Planeter som har mycket större massa har stabiliserats under solsystemets födelse, det var mycket oreda i början men de har tvingat in varandra i mycket mer cirkulära banor, om än lite elliptiska.
Citera
2011-01-13, 16:04
  #9
Medlem
Hans-Ludwigs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hans-Ludwig

edit: räknade lite på det... och på 200 000 km höjd så är gravitationen ca 1% av gravitationen vid havsytan.
0.1% menar jag.
0.009 m/s^2

edit: jag kan inte detta med decimaler!
Citera
2011-01-13, 19:43
  #10
Medlem
Moots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WhiteShadows
Tack för era svar, mycket intressant!

En till fråga, hur kan exempelvis ISS hela tiden hålla samma fart? Borde inte stationen accelerera tills den åker ur banan helt? Då det faller så borde den ju ha hösta fart tills det att den "missar" och börjar falla på nytt? Eller balanseras det mellan fall och miss hela tiden så att den får en jämn bana och hastighet?


Förstår ni hur jag menar?


Måhända att jag har fel, men here goes:

Man kan se det som att ISS har två hastigheter som är vinkelräta mot varandra. Samtidigt som den "faller" in mot jorden åker den även "bort" från jorden. Den resulterande hastigheten blir då att den snurrar runt i en omloppsbana. Givetvis krävs att du har rätt fart, annars åker du längre från/närmare jorden.

När man har fått upp en satellit eller rymdstation vill man inte öka farten (acceleration) utan reglerar den tills man är i en stabil bana. Men du kanske syftar på något annat. Hur det är för annat än runda banor vet jag då inte.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback