2011-01-12, 11:50
#1
Som en som alltid sett sig som vnligt instlld till libertarianism s finner jag det hr med elbolag ganska problematiskt.
Idn r god, men resultatet av avregleringen har inte blivit den fria marknad som efterstrvats.
Och det ligger ju lite i dess natur; man anvnder sig av en begrnsad infrastruktur i form av kraftbolag som gs av ngon (inte sllan ett konkurrerande bolag).
Vad tycker herrskapet?
http://www.e24.se/analys/revoltera-m...n_2542875.e24?
Idn r god, men resultatet av avregleringen har inte blivit den fria marknad som efterstrvats.
Och det ligger ju lite i dess natur; man anvnder sig av en begrnsad infrastruktur i form av kraftbolag som gs av ngon (inte sllan ett konkurrerande bolag).
Vad tycker herrskapet?
http://www.e24.se/analys/revoltera-m...n_2542875.e24?
Citat:
Den svenska elmarknaden r ett skmt, ett mycket cyniskt skmt. Vattenfalls, Fortums och Eons dominans har skapat ett oligopol som satt elmarknaden ur spel.
Insynen i prisbildningen r nstan obefintlig. Den som producerar den dyraste efterfrgade elen bestmmer priset vilket gr det ekonomiskt rationellt att producera s lite el att efterfrgan driver upp priset.
De tre stora eljttarna samger krnkraftverken, vilket innebr att ingen ensam blir lidande nr de str stilla, och de str stilla i betydligt strre utstrckning n i andra lnder.
Den hr utsugningen har inte bara skett med vra politikers tysta samtycke utan svl hger- som vnsterregeringar har hejat p utvecklingen. De har frstrkt den vldsamma kostnadskningen fr hushllen genom extra skatteplagor som utslppsrtter och koldioxidskatt.
Dessutom betalar vi moms p el vilket innebr att statens inkomster kar p vr bekostnad ju mer elpriset stiger. Internationalens fjrde strof om det statliga skattefrtrycket har aldrig knts s aktuell som nu.
Vi svenskar har frvandlats till frusna trlar under den allians som uppsttt mellan staten och eljttarna. Var det verkligen mlet med den svenska vlfrdsstaten?
Situationen pminner onekligen om medeltidens hrdhnta fogdar som p kronans uppdrag sktte skatteindrivningen och oftast sg till att mest berika sig sjlva.
Men den strsta fogden r statliga Vattenfall, vrt eget bolag, som enbart under fjolrets nio frsta mnader gjorde en rrelsevinst p 25 miljarder kronor.
Visserligen verkar Vattenfall lngt utanfr landets grnser men utgr man frn att det r det svenska folkets bolag r det ett verskott som kan anvndas till lgre vinster.
Istllet betalade Vattenfall, enligt rsredovisningen, ut en kvarts miljard kronor i lner till koncernens hgsta chefer under 2009. I stllet har koncernens som ml att avkastningen p det egna kapitalet ska uppg till 15 procent, ungefr tio gnger mer n den riskfria rntan.
Och nr frre Vattenfallchefen Lars G. Josefsson i sin iver att leka europeisk hrfrare p nringslivsarenan pantsatte hela bolaget stlldes han inte till svars av garen utan belnades med en mngmiljonfallskrm. Inte undra p att det knappt finns en bild p den svenska elmarknadens superfogde utan ett brett leende.
Att utlndska elbolag som Eon och Fortum suger ut oss m vara svrt att angripa, de r ju i sin fulla rtt, men att folkets eget Vattenfall leder processen r svrare att acceptera.
Frgan r bara hur man ska revoltera mot dessa orttfrdigheter i dagens Sverige. Om alla Vattenfalls kunder struntar i att betala elrkningen i februari s kommer bde politiker och elbolaget till slut frst vidden av missnjet.
Men i dagens vlordnade samhlle r det tyvrr svrare att revoltera mot orttfrdigheter n det var i 1600-talets Vrend, som i Vilhelm Mobergs roman Rid i natt.
Det finns en uppenbar risk att den stora vinnaren p en sdan revolt skulle bli Vattenfall sjlvt som hstar in bde pminnelse- och straffavgifter i miljardklassen. Och drefter inkassobolag som Intrum Justitia.
Insynen i prisbildningen r nstan obefintlig. Den som producerar den dyraste efterfrgade elen bestmmer priset vilket gr det ekonomiskt rationellt att producera s lite el att efterfrgan driver upp priset.
De tre stora eljttarna samger krnkraftverken, vilket innebr att ingen ensam blir lidande nr de str stilla, och de str stilla i betydligt strre utstrckning n i andra lnder.
Den hr utsugningen har inte bara skett med vra politikers tysta samtycke utan svl hger- som vnsterregeringar har hejat p utvecklingen. De har frstrkt den vldsamma kostnadskningen fr hushllen genom extra skatteplagor som utslppsrtter och koldioxidskatt.
Dessutom betalar vi moms p el vilket innebr att statens inkomster kar p vr bekostnad ju mer elpriset stiger. Internationalens fjrde strof om det statliga skattefrtrycket har aldrig knts s aktuell som nu.
Vi svenskar har frvandlats till frusna trlar under den allians som uppsttt mellan staten och eljttarna. Var det verkligen mlet med den svenska vlfrdsstaten?
Situationen pminner onekligen om medeltidens hrdhnta fogdar som p kronans uppdrag sktte skatteindrivningen och oftast sg till att mest berika sig sjlva.
Men den strsta fogden r statliga Vattenfall, vrt eget bolag, som enbart under fjolrets nio frsta mnader gjorde en rrelsevinst p 25 miljarder kronor.
Visserligen verkar Vattenfall lngt utanfr landets grnser men utgr man frn att det r det svenska folkets bolag r det ett verskott som kan anvndas till lgre vinster.
Istllet betalade Vattenfall, enligt rsredovisningen, ut en kvarts miljard kronor i lner till koncernens hgsta chefer under 2009. I stllet har koncernens som ml att avkastningen p det egna kapitalet ska uppg till 15 procent, ungefr tio gnger mer n den riskfria rntan.
Och nr frre Vattenfallchefen Lars G. Josefsson i sin iver att leka europeisk hrfrare p nringslivsarenan pantsatte hela bolaget stlldes han inte till svars av garen utan belnades med en mngmiljonfallskrm. Inte undra p att det knappt finns en bild p den svenska elmarknadens superfogde utan ett brett leende.
Att utlndska elbolag som Eon och Fortum suger ut oss m vara svrt att angripa, de r ju i sin fulla rtt, men att folkets eget Vattenfall leder processen r svrare att acceptera.
Frgan r bara hur man ska revoltera mot dessa orttfrdigheter i dagens Sverige. Om alla Vattenfalls kunder struntar i att betala elrkningen i februari s kommer bde politiker och elbolaget till slut frst vidden av missnjet.
Men i dagens vlordnade samhlle r det tyvrr svrare att revoltera mot orttfrdigheter n det var i 1600-talets Vrend, som i Vilhelm Mobergs roman Rid i natt.
Det finns en uppenbar risk att den stora vinnaren p en sdan revolt skulle bli Vattenfall sjlvt som hstar in bde pminnelse- och straffavgifter i miljardklassen. Och drefter inkassobolag som Intrum Justitia.
