LSD tripp: diarré-urin, grundfärger och Soldödsmannen.

Hej!
För ca. En månad sen tog jag LSD för första gången.
Och jag hade tänkt att då dela med mig av min livs första tripp.

Jag tror jag skippar inledningen, dvs. Hur jag fick tag på det osv. Jag hoppar direkt till själva intaget.


22:00

Jag låg i min säng och min närmsta polare (Anton) satt vid datorn och plockade ihop en spellista på spotify med lite psytrance osv. Efter en stund så reste han sig upp och satte sig på en pall som befann sig ganska nära sängen. Jag reste mig upp och såg på när Anton plockade upp lapparna ur plånboken. Han lyckades till slut få ut dem. Jag sträckte ut min handflata och han la en lapp i min hand.

Jag stirrade på den. Jag kom ihåg att jag blev förvånad över hur liten den är...

- Är detta verkligen en hel lapp? Frågade jag Anton.
- Japp. Jag vet. Dem ser otroligt små ut.
- Auh.


Anton la den på tungan. Det var då pressen och nervösiteten kom. Jag ville att den skulle kicka in samtidigt som honom men det var som om min kropp hindrade mig från att röra armen. Så jag tog ett otroligt djupt andetag och la den på tungan med ögonen stängda.

Den fastnade i gummen ett par gånger vilket gjorde mig tveksam om allt innehåll verkligen kom in i systemet. Men äsch, skitsamma. Jag satt på xboxet och lirade lite Fable III.


22:45

Jag hade känt av vissa fysiska effekter under tiden jag hade spelat Fable III men jag var så inne i spelet av någon anledning.
Men efter ett tag så kollade jag lite impulsivt på omgivningen och mitt rum kändes inte likadant.

Jag vet inte vad det var. Väggarna kändes större, taket såg rundare ut. Rummets struktur innebar ingen logik whatsoever.

Då sa jag högt till Anton som gungade lite omedvetet till musiken.

- Har du gjort något med väggarna?
- Näääää!

Och vände tillbaks huvudet mot dataskärmen. Hans reaktion skrämde mig. Men efter ett tag så uppfattade jag hans reaktion som humor. Jag började skratta. VILT!
Som ett litet barn. Efter skrattet blev jag ju naturligtvis utmattad i kroppen och la mig bakåt för att återhämta mig från det mäktiga skrattet. Ju mer jag blundare, desto mer började jag lyssna på musiken... Och blev helt fascinerad (to say the least) och tyckte att allt lät så otroligt rätt. Jag kan inte riktigt beskriva det. Men tonerna, melodin, dem förvrängda ljuden lät så ”logiskt” och rätt.
Allt var på plats. Jag kunde förstå mig på musiken.
23:15.

Efter en halvtimmes av trans framkallad av den mest ljuvliga och vackra musiken jag har hört i hela mitt liv ville jag uttrycka min mottagning av all musik fysiskt.
Alltså, Dansa!
Jag började resa mig upp och började dans vilt. Slängde mig åt alla håll.
Anton började glo på mig som om jag var det mest vackraste han har sett i hela hans liv.
Han dreglade nästan över mig. Men bortsett från det var jag faktiskt otroligt lycklig i den stunden.


23: 35
Efter ett tag av konstigt dansande som påminde om en spastiker med epilepsi så satte jag mig i ett hörn för att kunna se hela rummet.

Nu hade mitt öga en fish-eye lins. Allting var i fokus och jag kunde minsta lilla detalj på saker som nästan var utanför synen. Jag har Fear And Loathing in Las Vegas plansch på min vägg.
Och fladdermössen vid sidan om den karikatyriske och förvrängda Raol Duke började röra på sig och fladdra med sin vingar.

Då hörde jag Raoul Duke säga: ”This is bat-country” fast med en mörkare röst.
Det var inte en auditorisk hallucination. Det var mest bara att man kunde föreställa sig ljudet mycket tydligare så det lät som han sa det i mitt öra. Detta skrämde mig och jag förflyttade mig genast till sängen. Mycket bättre...


00:00.

Vart fan har tiden tagit vägen? Jag vet inte vad som hände under dessa 25 minuterna. Jag blev instängd i mina egna tankar. Nu blev jag förvirrad som fan. Har jag sovit? Jag frågade Anton hur mycket klockan är.

- Jag vet inte...
- Kan du kolla?
- Tror det. Vänta... Den är 00:00.
- Fan vad tiden går fort. Kan du tänka dig att om en timme kommer jag fråga samma sak och då kommer klockan vara mycket mer?
- Auh, det är hemskt.¨



00:15

Jag behövde fisa. Jag pressade lite och det kändes som om ett runt objekt sköts ur min röv.
Jag blev återigen otroligt förvirrad. Varför kom det ut något runt ur min röv?
Har jag skitit på mig? Jag gick in på toan och kollade runt. Inget bajs.
Men pissnödig var jag...

Att pissa på LSD (för min del) var ett av det mest konstigaste sakerna jag har gjort.
Det kändes som om mitt piss hade samma konsistens som Diarré. Klumpigt!

Men mitt urin och avföring kanske inte intresserar er så låt oss fortsätta...
Efter jag hade pissat så kollade jag på mig själv i speglen.

Min näsa var sned. Mina kinder svällde upp. Mina öron blev spetsigare. Min mun blev otroligt sne.
Men mina ögon började skrämma mig. Mina pupiller hade ju täckt hela ögat inklusive. det vita.
Mina ögon var helt svarta. Det skrämde skiten ur mig så jag slog mitt huvud rakt i speglen så den sprack. Efter detta sprang jag ut och toaletten. På vägen fram till mitt rum var denna incidenten redan bortglömd.

Jag gick in på mitt rum och satte mig ner ännu en gång på sängen...


Jag hamnade återigen i trans, men mycket djupare.

FORTSÄTTNING...


01:20 : Peak.

Nu jävlar händer det på riktigt!

Jag satt fortfarande i min säng och bevittnade alla färger i rummet. Det var som att alla nyanser hade förvandlats till själva grundfärgerna. Hela rummet bestod bara av tre färger: röd, grön och blå, vilket är dem tre grundfärgerna och det var helblått, helgrönt och helrött. Inga nyanser dvs. Mörk-rött, ljus-rött, mörk-grön, ljus-grön, mörk-blå osv osv osv. Bortsett från objekt som var gula, orange, svarta eller vita. De gula eller orange objekten blev ljusare. Och de vita objekten bytte färg ju mer man iaktog dem vilket makes sense med tanke på att vit är i stort sett ALLA färger.
Och de svarta objekten var ju ganska ointressanta. Svart är ju alltså INGEN färg.
Det kändes även lite grann som färgerna blev lite ljusare, ju mer gladare jag var.

Men nog snackat om färger nu. Nu vill veta vad som pågick i mitt rum eller rättare sagt, inuti mitt huvud.

Jag har en burk med Ritalin bredvid min säng som jag tar mot ADHD och jag stirrade på denna burken med vidöppna ögon. Den började ändra struktur, storlek och texten ”Ritalin 40 mg Depot” utförde samma procedur. Jag blev fast vid ordet ”Depot”. Vad betyder ”Depot?”
Är det latinska? Jag la mig tillbaks ännu en gång och började fundera på ordet ”Depot”.
Jag vet vad det innebar men inte varför någon hade namngivit den ”Depot”.

Det var då jag var som närmast att snea. Jag började utveckla hela ”Depot” grejen till större grejer.
Varför fick inte den burken välja vad den fick heta själv? Varför fick inte jag välja vad jag fick heta själv? Jag gjorde allt för att släppa dessa tankarna men allt blev alldeles för intensivt så det blev för mycket att hantera. Jag kunde höra mitt hjärta öka takt. Till slut blev jag panikslagen och rusade kvickt som fan ut ur rummet och in i vardagsrummet (som ligger utanför mitt rum) och slängde mig på soffan och upp med fötterna på bordet. Men jag tog ner dem igen efter en stund därför jag kände en slags närvaro av en släkting som har sagt åt mig att ta bort fötterna från bordet. Eller något sådant.

Men nu började allt kännas skitbra igen... Mitt hjärta dunkade i en ganska normal takt.
Jag fick faktiskt en mycket mer lugnare känsla i vardagsrummet. Inne på mitt rum var det faktiskt nästan motsatsen till lugnt. Det kändes som om jag var på ett störtande flygplan. Men här inne i vardagsrummet var allt mycket lugnare. En lampa var tänd och det var mörkt utomhus, vilket gav rummet en otroligt mysig känsla. Så då tyckte jag det var dags att fortsätta på min tripp...



02:00...

Jag hade suttit i min soffa och glott på en otroligt vacker tavla som jag knappt hade lagt märke till i nyktert tillstånd.
På bilden illustrerades en solnedgång under havet. Låter ganska enkelt och ospeciellt. I första lagret såg man en äng som hade en rund avslutning, och vid andra laget såg man ett vackert hav och återspeglandet av solen, och vid det tredje lagret såg man huvudcentern i bilden. Solen. Den sken.

Så vackert. Så harmoniskt. Så stillfullt.

Bilden var som levande. Och jag kunde betrakta minsta lilla detalj ur detta magnifika mästerverket även om den hängde långt upp på vägen, ungefär 3,5 meter ifrån mig och tavlan var ju inte särskilt stor heller. Jag försökte mitt bästa att förstå djupet i denna tavlan. En konstnär ritar ju inte bara en solnedgång för skojs skull. Det måste ligga någon meningsfull sanning bakom det.

Symboliserar solen hans liv och hur hans liv går under? Var han döende när han ritade tavlan?
Nu tror ni säkert att jag höll på att snea igen med tanke på att jag kom in på ett sådant tungt ämne som ”döden”. Men jag tänkte: Eftersom att denna otroligt vackra tavlan ska illustrera hans död så måste hans död vara minst lika vacker.”

En tår fall nerför min kind...

- Vila i Fred, Soldödmannen.


03:25.

Anton hade jag inte hört av på länge men jag orkade verkligen inte oroa mig för honom just nu. Han är en vuxen man och får ta vara på sig själv. Samma sak gäller för mig.

Omgivning pulserade. Det kändes som om ALLT i rummet hade en själ. Som allt i rummet var en levande individ och alla dessa individer log åt mig och hedrade mig. De såg mig som en kung, eller kanske till och med en Gud.

Musiken hade varit igång hela kvällen, men det kändes inte som om musiken kom från ett par högtalare. Det kändes som om den hade blandat in sig i miljön och ibland när jag blundade så kände jag att musiken dansade utanför mina ögonlock.

Soffan kändes inte som en soffa längre. Den kändes som ingenting. Jag kunde inte riktigt uppfatta att det jag satt på var en ”soffa”... Jag hamnade ännu en gång i trans. Förmodligen för att jag hade lagt märke till musiken för första gången på några timmar...


04:00: Afterglow...

Nu hade trippen lagt sig och vilat... och sedan dött i sömnen.

Objekt höll fortfarande på att ändra storlek. Färger var det fortfarande gott om.
Men känslan som man hade när man peakade var inte kvar. Men det var inte jag ledsen över.
Jag var glad. Jag ville nästan tacka någon för denna upplevelsen. Så jag tackade Anton som låg helt söndersliten och fnittrade mot väggen.

04:30...

Nu var jag riktigt trött... Det kändes som om min hjärna hade utvecklat armar och börjat bänkpressa.
Dvs. Att den var helt slutkörd. Jag var inte särskilt trött fysiskt, men min hjärna bara skrek åt mig: GÅ OCH LÄGG DIG FÖR HELVETE!!!

Vid denna tiden var jag relativt nykter men tänkte fortfarande inte särskilt normalt så jag började lyda min hjärna som om den nyss gav mig en order.


Runt 04:45 – 05:00 lyckades jag somna...

Jag drömde mycket den natten/dagen. Och det var mycket speciella drömmar. Kändes mycket mer djupare och verkligare.



Tack för att ni läste!





Förlåt om det var några stavfel. Jag orkade verkligen inte rätta den. Jag har arbetat med denna tripp rapporten nu i 4 timmar. (Y)


NU MÅSTE JAG VERKLIGEN PISSA!!!

PEACE!!

Detta kan faktiskt vara den bästa tripprapporten jag har läst.

Jag skrattade ihjäl mig på vissa ställen av texten. Särskilt det med att du trodde du hade skitit på dig.
Vilket udda sätt att bli paranoid på.

Sjukt välskriven! 6/5.

Välskriven och skitrolig rapport.

5/5!!!

Hahahaha riktigt nice!


Undra varför du va helt inne haha.

Gillar delen då du skallade spegeln men sen glömde bort det hahaha.

5/5! Riktigt roligt! vart man själv sugen på att trippa igen men vet inte vart jag kan få tag på det

riktigt underhållande läsning så här på morgonkvisten! tack!

Väldigt roligt xD

Mycket bra läsning! Tummen upp

Trevlig rapport att läsa!
Känner igen mig i vissa situationer såsom de där med tavlan. Har själv suttit helt uppslukad av en tavla föreställande en lite stuga vid en sjö samtidigt som solen går upp. Dock var detta på hög dos 2c-b.

Ja, vissa tror att dem kommer bli mördade. Andra tror att dem har skitit på sig.


Thank you


Ja, fast Fable III är faktiskt ett otroligt bra spel, så det är tvivelbart ifall det var syran eller bara jag som älskade spelet. Men det är nog ganska självklart att syran hade en viss del i det.

Ja, den speglen kostade mer än vad jag trodde. Liksom hur mycket kan en mördarspegel kosta egentligen. Tydligen 800 kr



haha, roligt att höra.


Ja, jag har själv lagt märke till att den repliken kanske inte var så genomtänkt.


Ja, det var min favoritsak med syra. Att man hittade ett djup i vartenda sak man såg nästan och hur allt runtom dig var det vackraste du har sett.

Speeegelpsykos! Aldrig förstått hur folk lyckas få verklighetstrogna hallisar. Har bara vågor..

Men förstår inte riktigt, peak efter ca 3h sedan dropp? Peaken kommer alltid ca en timma efter dropp och pågår i kanske fem timmar. Menmen.

4/5 lappar!

5/5 Lappar, GRYM Läsning!!

Det låter som en väldigt trevlig upplevelse, vilken du har lyckats beskriva väl i din rapport. Av ren nyfikenhet, hur såg lapparna ut?