Vadå "bevara svensk kultur"? Dagen svenskar är inte alls vad de en gång var!

Så gulligt att du skriver "Många av oss (60-, 70-, 80-talister och yngre med) " kan svära på att du är född 89, ni har ett enorm bekräftelsebehov.

Ja det är ju det sverigedemokraterna inte förstår, svensk kultur förändras ständigt. Men det jag skrev först är de punkter sd-anhängare brukar försvara, trots att det oftast inte ens är svenskt.

Nej, dagens svenskar är sorgliga människor, hjärntvättade till självhat och apati. Visserligen förstår jag det - för av vilken anledning ska man lyckas i dagens Sverige? Skattepengarna kommer att slösas upp av tjugosjuåriga femtonåringar medan mormor spenderar sina sista år på ålderdomshemmet gud glömde. Invandrare som inte arbetat en sekund sen de kom hit de får 18.000 i månaden medan cancersjuka svenskar tvingas ut på arbetsmarknaden.
Samtidigt smutskastas Sverige av såväl politiker, media och grundlurade vänsterpartister.
Det är inte konstigt att folk känner sig värdelösa när de dagarna i ända matas med propaganda om hur onda och dåliga européerna är. Dock är det jävligt sorgligt.
Vad säger att det inte är din socialism (tyckte du skrev att du var socialist någonstans, rätta mig om jag har fel) de använder sig av för att spela ut oss mot varandra? Vad tror du är lättast att infiltrera - ett socialistiskt mångkulturellt land eller nationalistiskt kulturkonservativt?
Arbetare mot arbetsgivare, kvinna mot man, ungdom mot vuxen, minoritet mot majoritet, fattig mot rik; socialismen är ett sätt att vända människor emot varandra snarare än fokusera på de verkliga problemen.

Och vilken är den gemensamma fienden, om jag får fråga?

Att ett folks levnadsmönster förändras vet alla. Det betyder däremot inte att man ska stå som en mobbad nörd och acceptera absolut allt som sker kring en.

Svaghet, feghet och dumhet är ledord hos "de frihetssträvande" liberala idéer som infekterat höger och vänster.

Vi har alla en egen idé om vad som är "det svenska", och vi bör göra det vi kan för att göra så att så många människor som möjligt delar den bilden.

Det som är så kul med alla "konservativa" fåntrattar på det här forumet är att de överlag inte kan ett jävla dyft om svensk historia och som regel saknar de akademiska verktygen för att förstå och analysera vad en svensk kultur kan ha inneburit i en historisk kontext. Därmed blir erat svammel om att Sverige har "halkat efter" och de allehanda i bästa fall anekdotiska resonemangen om hur det var bättre för ingenting annat än fria naiva fantasier.

I sak har ni helt enkelt fel.

Det är din subjektiva uppfattning att så sker och en helt missriktad slutsats. Ett klokare argument är att vi som folk eller nation idag är allt mer deltagande i vår omvärld och därmed påverkar det som sker omkring oss mer än någonsin tidigare.



Abstraktioner av det där slaget är naturligtvis inte några ledord. Dumheter.



Självmotsägelse. Det innebär ju att alla skall ha samma idé. Då är de knappast egna längre.

Du klagar på frånvarande argument hos dina motståndare men sitter själv bara och halmgubbar dig...

Berätta gärna på vilket sätt jag hade fel - och var du läste in svamlet "om att Sverige har 'halkat efter'".

Testa och läsa första meningen i ditt inlägg och fundera sedan över vilket budskap den förmedlar om läget i nationen.

Jag uppfattar inte national-konservatism som att man kan formulera den i termer av bevarande. Snarare förändras kulturer hela tiden, och en national-konservativ skulle bättre få fram sin ståndpunkt genom att tala i termer av kontinuitet och förstärkande av de positiva dragen i kulturen. En identitetspolitik där man erkänner att nationen är en del av ens identitet, på gott och ont, och att dagens politik där man bortser från detta på det sättet uppvisar en brutalitet mot nationens individer i deras självförståelse. Dagens politik alienerar befolkningen, därför att den förnekar dess identitet. Bristen på kontinuitet bryter sönder individernas självförståelse. Resultatet av detta är en oro och en främmandegjord tillvaro.

Du beskriver själv hur din identitet som svensk uppvisar en brist på kontinuitet vilket genererar en bitterhet och aggression mot denna brutalisering.

Detta är en den blinda fläcken i modern diskurs om kulturer.

Givetvis används inte just de här orden. Men det är den inställningen som de onda dödsnazisterna i hembygdsgårdar landet över "bör ha" inför vad de upplever som kulturella försämringar.


Poängen var inte att alla ska ha sin absolut egna uppfattning av svenskheten, utan att det som från början var någons egna tanke ska spridas vidare. Även om man inte är hippie, estetare, hip-hopare eller blogghora.

Du menar alltså att svenskar inte alls är särskilt hunsade av medierna?

Troligen uppstod midvinter, midsommar, skördefest och vårfirande ur de första jordbrukskulturerna när behovet av att beakta en kalender uppstod. Dessa uppstod ju i bördiga halvmånen.

Det finns än idag otaliga folkgrupper som inte är jorbrukare. Så universellt är det nog inte.


Du talar om unikhet och genealogi. Men det är underligt att säga exempelvis "Det finns ingen tysk filosofi, då filosofin kommer från Grekland ursprungligen". Nationalitet är inte individuella kulturella uttryck som ska vara unika och ursprungliga, det är en struktur. Du kan inte "definiera" en struktur genom vädjan till närmaste högsta kategori och den specifika skillnaden, du får närma dig en förståelse av den på ett annat sätt.

Nationer uppstod inte ur nationalstaten eller uppfinnandet av termen nation. Förståelsen att det finns kulturer som kan sägas vara avgränsade är säkerligen mycket gammal. Jag uppfattar när jag läser grekernas texter att de förstod sig själva på detta sättet. En identitet bortom dynastier.