2004-08-03, 02:28
  #1
Medlem
Draugs Hargs avatar
Jag gr fortfarande i skolan, gymnasiet p industriprogrammet. Jag har insett att jag inte r lmpad fr att st i en verkstad hela livet ut. Arkitektur r ngot jag smtt funderat p ett tag nu, men jag vet inte riktigt. Vill grna veta vad som vntar, blir det hgskola eller verkstad direkt? Jag r inte allt fr insatt p de mer "alternativa" jobben inom industrin s hoppas jag att ngon hr kanske kan frklara lite nrmare fr mig vad det finns fr alternativ om man inte vill sitta i en verkstad.
Citera
2004-08-03, 11:28
  #2
Medlem
Vdurs avatar
Jag skulle rekomendera ett kik p ams.se och deras yrkesguider.
S hr skriver de om "traditionella" arkitekter (som ritar byggnader) :
(se utbildningskrav lngre ned)

Arkitekt
Stadsplanerare

Arbete
Traditionell arbetsuppgift fr arkitekter r att rita byggnader av olika slag, frn villor till industrifastigheter. Dina uppdragsgivare kan vara en privatperson, ett fretag eller en kommun.

Nr du skissar anvnder du bde penna och dator. Du utformar ett frslag i form av ritningar, texter och modeller. Frslaget innehller tex planlsningar, hur rummen ska vara utformade, var fnstren ska vara placerade och hur elledningarna ska dras. Du kan ven ge frslag p frger och material. CAD, dvs. datorstdd konstruktion r ett vanligt arbetsinstrumenet i arkitektens arbete.

Under arbetets gng diskuterar du uppdraget med bestllare, kollegor och de konsulter som anlitats fr att ta hand om bland annat el, vatten, avlopp och ventilation.

Arkitekten sitter ofta som spindeln i ntet och knyter ihop de olika delarna i projektet till en fungerande helhet. Du mste vara bra p att lyssna men ocks p att informera. Nr du utformat ritningen efter bestllarens nskeml lmnar du in anskan om byggnadslov till kommunen.

Ett uppdrag behver inte bara glla nybyggnad utan kan ven glla om- eller tillbyggnad eller modernisering av ldre hus.

En del arkitekter specialiserar sig p utformning av en viss typ av byggnader eller p srskilda uppgifter, som till exempel frgsttning. Som projektledare har du det vergripande ansvaret.

Anstllningsformerna varierar fr arkitekter. Du kan ha fast anstllning, tillfllig anstllning, vara egen fretagare eller ha en projektanstllning.

De flesta arkitekter arbetar i privatfretag men kommunen r ocks en viktig arbetsgivare. Stadsplanering och bygglovgranskning utfrs av arkitekter.

Som stadsplanerare gr du upp planer och anvisningar fr hur ett omrde ska vara utformat. En versiktsplan visar exempelvis hur en ny stadsdel ska utformas och en p detaljplan finns hus och vgar utritade.

Bygglovsgranskning innebr att se till att det som byggs uppfyller gllande regler om byggande. Det kan ocks glla bevarande och upprustning av gamla stadsdelar.

Stadsplaneraren samrder med mnga olika yrkeskategorier, till exempel med tjnstemn p andra kommunala frvaltningar och med byggfretag.

Att informera kommunens politiker, allmnhet och fastighetsgare r en annan viktig del av arbetet. Som stadsplanerare tillbringar du en hel del tid utanfr kontoret.

Lnsstyrelser, statliga verk och hgskolor r statliga arbetsgivare. Dr arbetar arkitekten med kulturminnesvrd, utredningar, undervisning och forskning.

Det r vanligt att arkitekter ven arbetar som konsulter.

Utbildning
Arkitekter utbildas vid de tekniska hgskolorna i Stockholm, Gteborg och Lund. Utbildningstiden r 180 pong (4,5 r), med mjlighet att frlnga till 200 pong (5 r). Det r vanligt att ta ett halvrs eller ett rs uppehll fr att praktisera p arkitektkontor eller liknande. Frutom grundlggande behrighet krvs srskild behrighet i matematik, samhllskunskap samt i fysik och kemi alternativt naturkunskap enligt de enhetliga behrighetsreglerna.
Till arkitektutbildningen kan du ocks antas genom att gra Akitektprovet - som r gemensamt fr de tre arkitekturskolorna. Alla som sker till arkitektutbildningen via Verket fr hgskoleservice och som uppfyller behrighetskraven fr i frsta hand gra provet. Provet kan ses som en extra chans fr den som har fr lga gymnasiebetyg eller inte tillrcklig hg pong frn hgskoleprovet.

Mycket av undervisningen bedrivs i projektform. Det innebr att studierna mer bestr av vningar och eget arbete och mindre av frelsningar. Du lser bland annat arkitekturhistoria och byggnadsteknik.

Fr att kunna arbeta sjlvstndigt som arkitekt krvs oftast flera rs erfarenhet av praktiskt arbete. Med tiden kar svrighetsgraden p uppdragen och du fr kat ansvar.

Utbildningar.ams.se ger dig exempel p yrken.


Framtid
Arbetsmarknaden fr arkitekter r mycket beroende av den allmnna konjunkturen och av den bostadspolitik som frs. Arbetsmarknaden fr arkitekter har frbttrats i takt med att konjunkturen har strks inom byggnadsverksamheten.
Arkitekterna kommer att bredda sitt verksamhetsomrde.Yrkesrollen frndras frn att som enda uppgift rita nya hus till att ocks vrda och utveckla befintliga byggnader och miljer. Andra arbetsuppgifter r fastighetsfrvaltning och planering av samhllsbyggande och infrastruktur.


Ln
Lnen varierar frn person till person och pverkas av arbetsuppgifter, prestation och grad av ansvar. Det har ocks betydelse om du r anstlld inom kommun, stat eller p privat arkitektfretag.
Enligt Arkitektfrbundets rekommendationer fr 2002 br lnen fr en nyexaminerad arkitekt vara lgst 22 000 kronor i mnaden.

Efter fem r i yrket r en vanlig lneniv 23 000 - 27 000 i mnaden.


Att tnka p
Du mste vara en god lyssnare och ha ltt fr att samarbeta med mnniskor.
Du mste ha inlevelsefrmga.

Du br vara intresserad av form.

Yrket krver att du har fantasi och frmga att verblicka mnga saker samtidigt.


Mer info
Vnd dig exempelvis till:
Arkitektfrbundet

Svenska Arkitekters Riksfrbund

Arbetsfrmedlingen

Skolans studie-och yrkesvgledare



Liknande yrken
Ingenjr inom byggbranschen
Inredningsarkitekt
Konstruktr inom bygg, vg och anlggning
Landskapsarkitekt
Citera
2004-08-03, 11:30
  #3
Medlem
Vdurs avatar
...men d jag gissar att det var den hr typen av arkitekt/ingenjr som du tnkte p, smller jag med ven den:


Ingenjr inom byggbranschen
Arbetschef inom bygg, Arbetsledare inom bygg, Byggnadsingenjr, Ingenjr, Planeringsingenjr inom bygg, Platschef inom bygg, Produktionsingenjr inom bygg, Civilingenjr, Hgskoleingenjr, Tillgnglighetskonsult


Arbete
En stor del av miljn runt omkring oss bestr av byggnadsverk. Det r hus och anlggningar av olika slag. Som ingenjr inom byggbranschen kan du vara med och skapa vrden som bestr i rtionden framt.


Arbetsuppgifterna r mnga och varierande och spnner ver ett brett verksamhetsomrde. Som utbildad civilingenjr arbetar du oftare i beslutsfattande positioner och med utvecklingsarbete n du gr om du har ingenjrsutbildning (se vidare under Utbildning).

Beroende p dina arbetsuppgifter och vilken grad av ansvar du har benmns du som ingenjr inom byggbranschen olika. Hr fljer ngra exempel:

Arbetsledaren r den ingenjr som leder bygget ute p byggarbetsplatsen. P de strre byggena finns fler arbetsledare som ansvarar fr var sin del.

Du bevakar att maskiner och material finns p plats och samordnar arbetet med de fretag, det vill sga underentreprenrer, som skter om till exempel rr- och elinstallationer.
Du har ansvaret fr att arbetet utfrs enligt gllande ritningar och anvisningar och fr att skerhetsfreskrifterna fljs.

Som platschef har du en eller flera arbetsledare under dig men p sm byggen kan platschefen och arbetsledaren vara samma person.
Platschefen har det vergripande ansvaret fr personalen och fr bygget och ser till exempel till att tidplanen hller.
Som platschef finns du ute p byggena men du har ven en del kontorsarbete att skta om.

Arbetschefen har det totala ekonomiska ansvaret fr bygget. Upphandling av underentreprenrer och kontakter med bestllare och myndigheter hr till arbetschefens arbetsuppgifter. Som arbetschef kan du ha ansvar fr flera byggen samtidigt. Du kan ven kallas fr projektledare.

Produktionsingenjren r den ingenjr som till exempel kan ha till uppgift att hjlpa arbetschefen och ansvara fr ett bygge. Produktionsingenjren kan flja upp budget och skta upphandling av entreprenrer.

Att rkna ut hur lng tid ett bygge kommer att ta, att bestmma tid fr nr det ska starta och i vilken ordning de olika byggmomenten ska gras r arbetsuppgifter fr planeringsingenjren. Datorn r ett viktigt hjlpmedel i arbetet.

Att kontrollera pgende byggen och att besiktiga frdiga byggen r en annan arbetsuppgift fr ingenjrer med byggteknisk utbildning.

Arbetstiderna fr ingenjrer inom byggbranschen varierar, men jobbar du p ett bygge brjar du ofta tidigt p morgonen och slutar lite tidigare p eftermiddagen.
Fr vriga gller fr det mesta vanlig kontorstid.

Din arbetsplats skiftar beroende p vilket bygge du arbetar p och resor frekommer. Mnga ingenjrer ker ocks utomlands och arbetar en tid.

I Sverige bygger man ret om vilket innebr att det ibland kan vara mycket kallt p din arbetsplats.

Som ingenjr inom byggbranschen kan du vara anstlld hos en entreprenr, det vill sga ett byggfretag som utfr arbeten p bestllning.

Du kan ocks arbeta p ett fastighetsbolag och ansvara fr, till exempel drift och underhll eller upphandling av tjnster.
Ingenjrer finns p kommunernas tekniska kontor, p landstinget, liksom p statliga verk, hgskolor och myndigheter.
Stora arbetsgivare r de privata konsultbyrerna. En del byggnadsingenjrer arbetar som byggnadsinspektrer/kontrollanter. De kan ocks arbeta som tillgnglighetskonsulter/rdgivare och d handlar det om att skra att byggobjekten utformas s att de blir tillgngliga ven med folk som har ngon form av handikapp. Detta yrke r ven ppet fr personer med en srskild ettrig utbildning i mnet tillgnglighet fr handikappade.


Utbildning
Utbildningen till byggnadsingenjr 80/120 pong (2/3 r) finns p ett flertal hgskolor.
Du kan utbilda dig till civilingenjr genom att lsa Vg- och vattenbyggnad. Utbildningen r 180 pong (4,5 r) och ges vid de tekniska hgskolorna i Stockholm, Gteborg, Lund och Lule. Vid Hgskolan Falun/Borlnge kan man lsa de tv frsta ren av utbildningen drefter fortstter utbildningen vid KTH i Stockholm.

Frutom grundlggande behrighet krvs (fr bda utbildningarna) srskild behrighet i matematik, fysik och kemi.

Fr tillgnglighetskonsulter krvs en ettrig utbildning som innefattar viss byggteknik

Kontrollera kraven fr den utbildning som du r intresserad av.


Utbildningar.ams.se ger dig exempel p yrken.


Framtid
Byggbranschen r konjunkturknslig. Den framtida arbetsmarknaden pverkas bland annat av politiska beslut om bostadsbyggande och satsningar p infrastruktur som vgar och jrnvgar.
Medelldern bland byggnadsingenjrer r hg. Cirka 40 procent lmnar arbetsmarknaden fram till r 2015. Fr civilingenjrer r andelen ngot mindre. Behovet att anstlla byggnadsingenjrer varierar med kobnjunkturen men det kan snabbt uppst brist p utbildade ingenjrer inom branschen. Byggbranschen tror p lga byggvolymer fr 2004.


Ln
Lnen skiljer sig beroende p utbildning, erfarenhet, arbetsuppgifter och grad av ansvar. Om du arbetar p ett privat fretag eller r kommunalt eller statligt anstlld har ocks betydelse. Att ange ngra exakta lneuppgifter r drfr svrt.
Byggnadsingenjrer som r medlemmar i Svenska Industritjnstemannafrbundet (SIF) har vanligtvis en ln p mellan 18 000 och 25 000 kr per mnad. (SIF april 2003)

Enligt Civilingenjrsfrbundets (CF) statistik frn 2003 varierar medellnen fr civilingenjrer inom bygg mellan cirka 20 000 och 24 500 kr i mnaden. Topp- och bottenlner avviker. Efter mnga r i yrket r det inte ovanligt med lner p 30 000 - 50 000 kr/m.


Att tnka p
Du mste kunna hlla mnga bollar i luften samtidigt.
Du br tycka om att lsa problem och komma med ider och frslag.

Du br ha ltt fr att samarbeta med mnniskor.

Du br tycka om att rkna.
Citera
2004-08-03, 11:31
  #4
Medlem
Vdurs avatar
...och en lat-lnk till yrkeskategorierna p arbetsfrmedlingens sida...


http://afi3.ams.se/Yrken/ListaYrkesOmraden.aspx
Citera
2004-08-03, 15:31
  #5
Medlem
Draugs Hargs avatar
oow.. tack s mycket fr all bra information
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in