Mefedron: en försenad historia.

Oj. Meph var det alldeles säkert, och jag drog en ganska fet lina, ja. Men jag drog två till (små) under kvällens gång. Själva ruset varade inte heller så länge som det kanske låter. Kom till festen väldigt sent, vid tvåtiden eller nåt sånt. Sen peakade det rätt fort. Större delen av kvällen bestod av den vidriga avtändningen (panikkänslorna, febern, svettningar). Oh just det, "ingen avtändning på meph heller". Ehe.
Som sagt, ingen regelrätt rapport, mest försöker jag beskriva själva upplevelsen av ruset och efterföljderna typ

Jag är inget troll! Slarvig dock.

Får FORTFARANDE ångest när jag tänker på första gången, inte lika mycket, men det håller i sig, helt klart.

Jag slutade faktiskt ganska abrupt även med andra droger efter mephupplevelsen då den påverkade mig såpass negativt. Men jag är nog en ganska känslig person... Min serotoninbalans har alltid varit lite urfuckad.

Vill kommentera det där ytterligare. Alltså verkligen ett helt ÅR efter första ruset led jag så hårt av ångestattacker direkt kopplade till första gången. Minnesbilder från den kvällen som kom och gick som basebollslag mot huvudet. Musiken som spelades, vissa dofter. För att inte säga doften av meph som är en ganska distinkt sådan :P gav effekter som nog skulle kunna liknas vid posttraumatisk stress. Fy jävla fan.

Mycket fint skrivet. Skönt och uppfriskande att för en jävla gångs skull läsa en (både språkligt och tematiskt) välskriven rapport!