2010-12-28, 11:19
#1
Tripp rapport
Kön: Kvinna
Ålder: 24
Drog: 4 Ho Met
Dos: Vet inte men uppenbarligen väldigt mycket för mycket.
Erfarenhet: amfetamine, kokain, methadrone, citodon
02:30 Jag kommer hem aspackad på alkohol till x. Jag vill inte sluta festa efter att festen är slut, så jag och x bestämmer oss för att vi kör en tripp. Vi mäter upp något som verkar som en bra dos och blandar ut i ett shotglas med vatten. Dricker. X går på toa och jag ringer en komips, efter 3min avslutade jag samtalet väldigt abrupt då jag kände att hjärtat pumpade allt vad de kunde och de började svajja. X kommer tillbaka från toan och hans tripp har oxå satt igång. Vi låg endast i soffan under hela trippen. Det började med att människorna på tven började smälta ihop med varandra. Dom såg ut som gummi. Och färger sprakade här och där i rummet. Julgranen svajjade. Ett konstant ljud hade jag i öronen hela tiden, det lär som ett robotljud. Min kropp var helt förlamad. Jag låg ner och blundade mesta delen av trippen. Det var min första tripp så jag ville försäkra mig om att "det är okey?" Vet inte hur många gånger jag frågade X "Men det är väl okey det här? "Vi behöver väl inte ringa ambulansen?" "det är väl okey allafall" Och X var min trygghet och jag litade på att det var okey. Det känndes jätte skönt så jag förstår inte varför jag skulle vara så orolig att dö. "det här är aldelles för mycket" sa jag också med jämna mellanrum. För det var precis så det kändes. När jag blundade så såg jag massa mönster och jag var typ inne i tetris, spelet. Det var runda mönster i alla färger som finns i hela världen, sedan ändrades det till andra mönster och mönstrerna flöt ihop med varandra och passade med varandra.
Kroppen svävade, jag kännde inte en enda kroppsdel eller funktion. Endast synen och rösten fungerade. Jag sa vid ett antal tillfällen "Rösten är den vi har kvar" "allt annat är borta". Så vi pratade med varandra. Ibland fick x hjälpa mig med andetagsljud eftersom jag glömde bort att andas. Så fort jag andades med normala andetag, då var trippen jätte skön! Då drunknade jag i massa färger och allt var underbart. Men det gick upp och ner, helt plöttsligt fick jag panik (antagligen för att jag slutade med andningen) och trodde att vi skulle dö. Vi båda insåg ju att vi hade tagit WAY TO MUCH än vad man ska ta. Men samtidigt så visste vi att även om vi hade tagit allt som fanns i påsen så skulle det inte vara skadligt/dödligt. Så när vi insåg att vi hade tagit för mycket så bara fick vi infinna oss i det och rida ut stormen. Jag var aspackad och hade druckit jätte mycket alkohol, och så hade jag inte gått på toaletten på HELA kvällen! Så det jobbigaste med trippen det var när vi fick sjuka skrattanfall för jag kände att jag MÅSTE gå å kissa, men jag kunde ju inte. Jag hade säkert kunna gå på toa rent fysiskt. Men i hjärnan tog det stopp. Så fort jag tänkte tanken på att jag måste gå på toa, då var det de roligaste jag nånsin hade hört så då var jag tvungen att knipa igen och snabbt som fan tänka på något annat. Och så tänkte jag på det igen "jag måste gå på toa" sa jag till x och började ASGARVA och då började ju han oxå skratta, och det ledde till att jag blev ännu mer kissnödig och inte kunde komma iväg på toa. Det var så sjukt jobbigt. Jag fick hålla mig och akta mig för skrattattacker. Och jag kunde ju inte berätta att jag är så kissnödig att jag måste undvika att skratta, för x heller, för då skulle jag ju börja asgarva igen. Haha..
Så här låg vi i typ 7-8timmar. Det gick upp och ner. Jag hade olika stadier:
1: Endast rösten och den inre synen (blundande) fungerade och jag befann mig i spelet tetris med massa olika former och färger, jag hade mina hander på x:s bröst hela tiden för att känna tryggheten i att jag endå lever.
2: Jag öppnade ögonen och det var fullt med röda och rosa blixtrar i hela rummet, och figurerna på tv var av gummi, nerverna i ansiktet spökade, det kändes som att jag hade hårstrån i munnen och halsen, men jag insåg ganska fort att det bara var mina nerver.
3: Jag hade öppna ögon och tittade på x som såg ut som en ailen med bästa beskrivning. STORA mörka ögon och ovalt huvud med tunn liten hals och kropp. Här var jag ganska kapabel till att prata "normalt" med x. Jag var under gränsen till verkligheten, jag kunde se verkligheten men jag var inte där. Jag hade saker jag ville förklara för x men jag kunde bara få fram halva meningar kändes det som.
Ca: kl 9-10 så vaknade jag i badkaret med pyttelite vatten i. Då tror jag att trippen hade nått sitt slut för jag såg normalt och kände min kropp igen. Jag vet inte hur jag kom till badkaret eller nånting. Totala minnesluckor. Jag gick upp och la mig i soffan med x igen som verkligen behövde sova, stackarn hade tagit hand om mig under mina paniker hela natten trotts att han själv var helt lost i trippen. Jag minns inte om trippen fortsatte här eller om jag somnade. Jag minns allafall att antingen innan badkaret eller efter så fick jag två sömntabletter och ett glas vatten och vattenglaset såg ascoolt ut, och det var världens projekt att få i mig dom för jag var helt väck och såg bara massa färger och mönster.
Jag somnade tillslut i sovrummet i sängen men vaknade till med världens jobbigaste ångest. Jag trodde att jag hade vart jätte hemsk och elak och att jag hade skämmt ut mig totalt. X låg vaken inne i vardagsrummet men jag vågade inte gå ut dit för jag skämmdes. Jag satt mig på golvet och tårarna bara sprutade. Jag förstod verkligen ingenting. Jag visste inte vad som hade hänt, fast jag endå visste. Jätte konstig känsla.
Tack och lov så kom x in till mig sedan och frågade om de är en bra ide att bjuda över några polare, och det var vårt bästa beslut den dagen! Det kom över folk så vi hade lite rörelse runt om oss. Och Atn gick över.
I efterhand berättade x för mig att jag helt plöttsligt skulle in och ta ett bad och han sa till mig att inte låsa toalettdörren, men de första han hörde när jag stängde dörren var, "klick" hahahah.. han knackade på och bad mig låsa upp så jag gjorde det, och sedan lät han mig vara där inne. Jag låg tydligen där väldigt länge, och jag är så besviken över att jag inte minns! Jag hade förmodligen värsta resan där inne!
Så fort x ville gå upp och hämta ett täcke (eftersom jag tog hela täcket och vägrade ge honom lite) så tog jag tag i honom och drog ner honom i soffan igen. Han fick INTE gå någonstans. haha.
Well.. Intressant resa. Trotts att jag i den tyckte att det var skitjobbigt och hemskt så tycker jag nu i efterhand att det var sjukt roligt
Kön: Kvinna
Ålder: 24
Drog: 4 Ho Met
Dos: Vet inte men uppenbarligen väldigt mycket för mycket.
Erfarenhet: amfetamine, kokain, methadrone, citodon
02:30 Jag kommer hem aspackad på alkohol till x. Jag vill inte sluta festa efter att festen är slut, så jag och x bestämmer oss för att vi kör en tripp. Vi mäter upp något som verkar som en bra dos och blandar ut i ett shotglas med vatten. Dricker. X går på toa och jag ringer en komips, efter 3min avslutade jag samtalet väldigt abrupt då jag kände att hjärtat pumpade allt vad de kunde och de började svajja. X kommer tillbaka från toan och hans tripp har oxå satt igång. Vi låg endast i soffan under hela trippen. Det började med att människorna på tven började smälta ihop med varandra. Dom såg ut som gummi. Och färger sprakade här och där i rummet. Julgranen svajjade. Ett konstant ljud hade jag i öronen hela tiden, det lär som ett robotljud. Min kropp var helt förlamad. Jag låg ner och blundade mesta delen av trippen. Det var min första tripp så jag ville försäkra mig om att "det är okey?" Vet inte hur många gånger jag frågade X "Men det är väl okey det här? "Vi behöver väl inte ringa ambulansen?" "det är väl okey allafall" Och X var min trygghet och jag litade på att det var okey. Det känndes jätte skönt så jag förstår inte varför jag skulle vara så orolig att dö. "det här är aldelles för mycket" sa jag också med jämna mellanrum. För det var precis så det kändes. När jag blundade så såg jag massa mönster och jag var typ inne i tetris, spelet. Det var runda mönster i alla färger som finns i hela världen, sedan ändrades det till andra mönster och mönstrerna flöt ihop med varandra och passade med varandra.
Kroppen svävade, jag kännde inte en enda kroppsdel eller funktion. Endast synen och rösten fungerade. Jag sa vid ett antal tillfällen "Rösten är den vi har kvar" "allt annat är borta". Så vi pratade med varandra. Ibland fick x hjälpa mig med andetagsljud eftersom jag glömde bort att andas. Så fort jag andades med normala andetag, då var trippen jätte skön! Då drunknade jag i massa färger och allt var underbart. Men det gick upp och ner, helt plöttsligt fick jag panik (antagligen för att jag slutade med andningen) och trodde att vi skulle dö. Vi båda insåg ju att vi hade tagit WAY TO MUCH än vad man ska ta. Men samtidigt så visste vi att även om vi hade tagit allt som fanns i påsen så skulle det inte vara skadligt/dödligt. Så när vi insåg att vi hade tagit för mycket så bara fick vi infinna oss i det och rida ut stormen. Jag var aspackad och hade druckit jätte mycket alkohol, och så hade jag inte gått på toaletten på HELA kvällen! Så det jobbigaste med trippen det var när vi fick sjuka skrattanfall för jag kände att jag MÅSTE gå å kissa, men jag kunde ju inte. Jag hade säkert kunna gå på toa rent fysiskt. Men i hjärnan tog det stopp. Så fort jag tänkte tanken på att jag måste gå på toa, då var det de roligaste jag nånsin hade hört så då var jag tvungen att knipa igen och snabbt som fan tänka på något annat. Och så tänkte jag på det igen "jag måste gå på toa" sa jag till x och började ASGARVA och då började ju han oxå skratta, och det ledde till att jag blev ännu mer kissnödig och inte kunde komma iväg på toa. Det var så sjukt jobbigt. Jag fick hålla mig och akta mig för skrattattacker. Och jag kunde ju inte berätta att jag är så kissnödig att jag måste undvika att skratta, för x heller, för då skulle jag ju börja asgarva igen. Haha..
Så här låg vi i typ 7-8timmar. Det gick upp och ner. Jag hade olika stadier:
1: Endast rösten och den inre synen (blundande) fungerade och jag befann mig i spelet tetris med massa olika former och färger, jag hade mina hander på x:s bröst hela tiden för att känna tryggheten i att jag endå lever.
2: Jag öppnade ögonen och det var fullt med röda och rosa blixtrar i hela rummet, och figurerna på tv var av gummi, nerverna i ansiktet spökade, det kändes som att jag hade hårstrån i munnen och halsen, men jag insåg ganska fort att det bara var mina nerver.
3: Jag hade öppna ögon och tittade på x som såg ut som en ailen med bästa beskrivning. STORA mörka ögon och ovalt huvud med tunn liten hals och kropp. Här var jag ganska kapabel till att prata "normalt" med x. Jag var under gränsen till verkligheten, jag kunde se verkligheten men jag var inte där. Jag hade saker jag ville förklara för x men jag kunde bara få fram halva meningar kändes det som.
Ca: kl 9-10 så vaknade jag i badkaret med pyttelite vatten i. Då tror jag att trippen hade nått sitt slut för jag såg normalt och kände min kropp igen. Jag vet inte hur jag kom till badkaret eller nånting. Totala minnesluckor. Jag gick upp och la mig i soffan med x igen som verkligen behövde sova, stackarn hade tagit hand om mig under mina paniker hela natten trotts att han själv var helt lost i trippen. Jag minns inte om trippen fortsatte här eller om jag somnade. Jag minns allafall att antingen innan badkaret eller efter så fick jag två sömntabletter och ett glas vatten och vattenglaset såg ascoolt ut, och det var världens projekt att få i mig dom för jag var helt väck och såg bara massa färger och mönster.
Jag somnade tillslut i sovrummet i sängen men vaknade till med världens jobbigaste ångest. Jag trodde att jag hade vart jätte hemsk och elak och att jag hade skämmt ut mig totalt. X låg vaken inne i vardagsrummet men jag vågade inte gå ut dit för jag skämmdes. Jag satt mig på golvet och tårarna bara sprutade. Jag förstod verkligen ingenting. Jag visste inte vad som hade hänt, fast jag endå visste. Jätte konstig känsla.
Tack och lov så kom x in till mig sedan och frågade om de är en bra ide att bjuda över några polare, och det var vårt bästa beslut den dagen! Det kom över folk så vi hade lite rörelse runt om oss. Och Atn gick över.
I efterhand berättade x för mig att jag helt plöttsligt skulle in och ta ett bad och han sa till mig att inte låsa toalettdörren, men de första han hörde när jag stängde dörren var, "klick" hahahah.. han knackade på och bad mig låsa upp så jag gjorde det, och sedan lät han mig vara där inne. Jag låg tydligen där väldigt länge, och jag är så besviken över att jag inte minns! Jag hade förmodligen värsta resan där inne!
Så fort x ville gå upp och hämta ett täcke (eftersom jag tog hela täcket och vägrade ge honom lite) så tog jag tag i honom och drog ner honom i soffan igen. Han fick INTE gå någonstans. haha.
Well.. Intressant resa. Trotts att jag i den tyckte att det var skitjobbigt och hemskt så tycker jag nu i efterhand att det var sjukt roligt
