Citat:
Ursprungligen postat av skorolf
Själv tolkar jag det som att slutet är verkligt.. men det är två saker som är oklara för mig
1. vem är den gamle mannen som filmen börjar och slutar med
2. för att komma från flygplatsen skulle Saito ringa ett samtal. Och för att han skulle vakna vart han tvungen att bli räddad från Limbo (4e nivån) men det får man inte se..
Inväcklad film.. skallen vänder sig ut och in om man tänker för mkt..
Om ni gillar filmen så kolla på Shutter Island, "same shit different name" men handlar om psykiska sjukdommar ist för drömmar
1. Den gamle mannen är Saito som då är fast i Limbo som jag tolkar det, där går åren oerhört fort enligt filmen.
Logik som jag inte får ihop=
Om nu Cobb skulle vara kvar i drömstadiet i slutet, Eller Limbo, varför har han inte åldrats som t.e.x Saito...
I slutet när Cobb träffar barnen är det till en början precis som Cobb drömt innan..(dejavu) fast denna gången kommer barnen in till Cobb, tyder på fragment av drömmande, men totem:et börjar vobbla, tyder på verklighet..
Skitsamma, Nolan mindfuckar med oss och det är precis det han vill, att man skall fundera på filmen och inte lämna den som en obetydlig "dussinaction", alltså har han gjort en bra film eftersom många diskuterar den och ger den eftertanke, logisk eller ej får man applådera Nolan