2010-12-23, 18:35
#1
Jag hade planerat ända sedan jag köpte biljetten till Pendulum på Berns att jag inte skulle käka mina 2 sparade Rosa fjärillar utan spara dessa till Daft Punk. Jag hade verkligen vilja poppa dom på Pendulum på berns efter besvikelsen på Pendulums Roskilde spelning, vilket kan hänvisas till att jag var emotionellt död av allt drickande, äschande och rökande att jag ibland funderar på om man kunde röka så mycket att tankarna faktiskt tog slut ett tag.
En andra anledning till varför jag inte vill skjutsa i mig ecstasy är på grund av julafton. Pallar inte vara avtänd och smyg deppig medan jag träffa släktingar. Så mitt val blev självklart att ta en låg dos svamp! Mängde var enbart 15 stycken toppisar, av blandad storlek.
Vid 19.50 tiden började jag äta de oborstade svamparna som knastrade lite från jord och fastnade i hela munnen, men jag håller fast vid att det smakar pinjenötter. Jag hade ätit väldigt lite under dagen för att få snabb effekt och slippa illamående, Duktig och ordentlig! Jag har av någon anledning en väldigt orolig och pirrig känsla medan jag äter som att något kommer gå fel. En klassiker hos mig men som aldrig har gått i uppfyllelse. Och nu handlade det om 15 ynka toppisar.
20.00 drar jag utanför dörren för att dra ut i kylan och sätta mig på tunnelbanan som är glest befolkad, det var skönt, men det är alltid lite ledsamt att sätta sig på tunnelbanan för det är verkligen det stället där människor ansiktsuttryck är som dödast, Det är på gränsen till ensamma och tomma självmords-ögon. Vilket ja, som ni kan förstå inte sätter en i det bästa tankarna när man vet att man ska bli en smula svampberusad. Men runt 20.30, fortfarande sittande på tunnelbanan så märker jag att jag faktiskt kommer bli hög, vilket får mig att komma på andra tankar till konstruktiva ideer att jag helt enkelt kan lätta upp stämningen lite om jag drar på smilbanden!
Ett signum av reaktioner från svampen är självklart också det fuktiga och smått pirrande elektriska känslan i händerna. En annan reaktion är den periferia synen som startar, och av någon anledning så blir periferirn starkast nedåt mot mina röda byxor som har blivit klarröda. Ansiktena runt om mig har också fått en betydligt mjukare touch. Jag ler och går av tunnelbanan på t-centralen, där jag märker att blå tunnelbanan till kungsträdgården inte går så jag får vandra hela vägen dit, vilket enbart kommer visa sig är mysigt!
När jag kommer upp vid spärrarna får jag en snabb lokalsinnes förlust och funderar på vilket håll berns ligger åt, först börjar jag gå lite mot drottninggatan fast sen kommer jag på exakt hur jag ska gå och fnissar lite åt mig själv. Jag går och smsar medan jag varvar att kolla runt på hamngatan och hela NK och Gallerian som är väldigt vackert julpyntat!
Genom stadsmiljön kommer jag fram till Pendulum kön i berzellipark, det var mycket män och förvånats värt mycket tjejer tyckte jag, det var en mycket bra stämning! Väl inne på berns så mötte jag upp 4a vänner! Vi stog och vänta på konserten, det var verkligen packat, folk skulle fram och tillbaka överallt. Okay vi spolar fram några minuter tills då pendulum gick på!
Baam. Nu har dom släckt ner i Salongen och riktat lamporna mot scenen och röken flödade. Jag stog ganska långt bak, i höjd med mixerbordet. Konserten tog fart och en massa låtar flög förbi, det kändes mycket bra att dansa när man väl fick utrymme för det, jag märkte hur jag dansade väldigt väl; jag tog ett grep om byxorna över fickorna och stog och digga med både knän o huvudet i takt! Ofta var det någon som skulle någonstans och man önskade att bara folk kunde stå o njuta konserten där dom stod! Jag började bli väldigt, väldigt varm. Fast det var absolut ingen fara.
Tillslut hittade jag och mina kompisar ett ställe där man båda hade utrymme att dansa och chilla samt se scenen okay! Konserten ändrade karaktär när In Flames sångare kom och gästa till Self vs Self. Jublet vart galet högt när Anders Friden hälsade på publiken och dom drog igång låten. Och här märkte jag hur jag själv kunde påverka hur bra konserten var, Ju mer jag ger mig in konserten och jublar, klappar, dansar och sjunger med destå högre blev jag. När låten The Island satte igång var jag den första att börja hoppa och röra på mig. Och ruset blev väldigt väldigt Ecstasy likt.
Lokalen utvidgades, ljusen blev starkare och stannad kvar längre, ljuset stannade kvar som jätte många små svarta prickar i det nya ljuset som sats på. Berns takkronor glitrade och blev större och taket blev glasklart, ljuset i röken blev väldigt väldigt mjuk, som den hade fått bättre frames per second. Jag sjöng med, och hade verkligen funnit mig själv och gett mig in till 100% i det jag gjorde och det kändes så jävla rätt. Musiken blev lite långsammare fast höll sin intesivitet!
Så här fortsatte det Pendulum levererade fetare och fetare låtar nu, Dom drog igång någon dubstep låt som fick en att totalt vilja gå banans. Sista låten Watercolour blev helt fantastisk då jag och mina vänner höll om varandra och sjöng med i texten! Det var mycket vackert! Min kompis beskrev konserten på ett roligt sätt och det var så här; "Det var som att lyssna på Pendulum jätte högt medan det luktade svett".
Konserten tog tråkigt nog slut och jag hämta min jacka och vänta ute på det andra som tog jätte långtid på sig att få sina jackor, utanför hade en pické polisbil parkerat och jag skratta lite för mig själv. Och till vänster om entre så satt det någon stackars ungdoms som polisen var tvungen att ta hand om.
Små andra effekter jag märkte under denna tiden med periferiet var att det gick en julbelysning långt över berns som gick i en båge över berns och att i tanken såg jag hur julbelysningen fortsatte långt upp i himlen som den inte skulle ta slut. Och jag tror det är samma del av hjärnan som "fyller ut" det som när hjärnan fyller ut för ögats "blindspot". http://www.mi.sanu.ac.rs/vismath/fila/Fig05.jpg.
Såhär såg det ut för mig(paint bild). http://i55.tinypic.com/zxvg4h.jpg
Kvällen gick vidare och vi tog några öl på Pub Anchor och stog och skapade vackra små konstverk på djns önska-en-låtlappar, (dom finns förhoppningsvis kvar!). Vi kom hem till polaren och drog några bloss på bongen och däckade till skön musik!
Det två negativa grejerna är väl man känner sig lite extra varm(kan bero på att jag hade långkalsonger på mig, vinter ute jöh) och ja man känner ju svett lukten rätt bra!
I sin helhet var detta en fantastisk kväll, men som ni läst, inte så mycket till tripp. Jag önskar att jag tog runt 20 stycken toppisar istället. Men kan lova er som inte är speciellt människo nojjiga och pallar att folk stöter i er hela tiden att det är en fantastisk konsert drog i dessa mängder! Kan tänka mig att konserter där det är en massa väntan mellan låtarna kan vara lite jobbigare att gå på under den här influensen!
Men helt klart 2 tummar upp för detta, en för svampen och en för pendulum!
En andra anledning till varför jag inte vill skjutsa i mig ecstasy är på grund av julafton. Pallar inte vara avtänd och smyg deppig medan jag träffa släktingar. Så mitt val blev självklart att ta en låg dos svamp! Mängde var enbart 15 stycken toppisar, av blandad storlek.
Vid 19.50 tiden började jag äta de oborstade svamparna som knastrade lite från jord och fastnade i hela munnen, men jag håller fast vid att det smakar pinjenötter. Jag hade ätit väldigt lite under dagen för att få snabb effekt och slippa illamående, Duktig och ordentlig! Jag har av någon anledning en väldigt orolig och pirrig känsla medan jag äter som att något kommer gå fel. En klassiker hos mig men som aldrig har gått i uppfyllelse. Och nu handlade det om 15 ynka toppisar.
20.00 drar jag utanför dörren för att dra ut i kylan och sätta mig på tunnelbanan som är glest befolkad, det var skönt, men det är alltid lite ledsamt att sätta sig på tunnelbanan för det är verkligen det stället där människor ansiktsuttryck är som dödast, Det är på gränsen till ensamma och tomma självmords-ögon. Vilket ja, som ni kan förstå inte sätter en i det bästa tankarna när man vet att man ska bli en smula svampberusad. Men runt 20.30, fortfarande sittande på tunnelbanan så märker jag att jag faktiskt kommer bli hög, vilket får mig att komma på andra tankar till konstruktiva ideer att jag helt enkelt kan lätta upp stämningen lite om jag drar på smilbanden!
Ett signum av reaktioner från svampen är självklart också det fuktiga och smått pirrande elektriska känslan i händerna. En annan reaktion är den periferia synen som startar, och av någon anledning så blir periferirn starkast nedåt mot mina röda byxor som har blivit klarröda. Ansiktena runt om mig har också fått en betydligt mjukare touch. Jag ler och går av tunnelbanan på t-centralen, där jag märker att blå tunnelbanan till kungsträdgården inte går så jag får vandra hela vägen dit, vilket enbart kommer visa sig är mysigt!
När jag kommer upp vid spärrarna får jag en snabb lokalsinnes förlust och funderar på vilket håll berns ligger åt, först börjar jag gå lite mot drottninggatan fast sen kommer jag på exakt hur jag ska gå och fnissar lite åt mig själv. Jag går och smsar medan jag varvar att kolla runt på hamngatan och hela NK och Gallerian som är väldigt vackert julpyntat!
Genom stadsmiljön kommer jag fram till Pendulum kön i berzellipark, det var mycket män och förvånats värt mycket tjejer tyckte jag, det var en mycket bra stämning! Väl inne på berns så mötte jag upp 4a vänner! Vi stog och vänta på konserten, det var verkligen packat, folk skulle fram och tillbaka överallt. Okay vi spolar fram några minuter tills då pendulum gick på!
Baam. Nu har dom släckt ner i Salongen och riktat lamporna mot scenen och röken flödade. Jag stog ganska långt bak, i höjd med mixerbordet. Konserten tog fart och en massa låtar flög förbi, det kändes mycket bra att dansa när man väl fick utrymme för det, jag märkte hur jag dansade väldigt väl; jag tog ett grep om byxorna över fickorna och stog och digga med både knän o huvudet i takt! Ofta var det någon som skulle någonstans och man önskade att bara folk kunde stå o njuta konserten där dom stod! Jag började bli väldigt, väldigt varm. Fast det var absolut ingen fara.
Tillslut hittade jag och mina kompisar ett ställe där man båda hade utrymme att dansa och chilla samt se scenen okay! Konserten ändrade karaktär när In Flames sångare kom och gästa till Self vs Self. Jublet vart galet högt när Anders Friden hälsade på publiken och dom drog igång låten. Och här märkte jag hur jag själv kunde påverka hur bra konserten var, Ju mer jag ger mig in konserten och jublar, klappar, dansar och sjunger med destå högre blev jag. När låten The Island satte igång var jag den första att börja hoppa och röra på mig. Och ruset blev väldigt väldigt Ecstasy likt.
Lokalen utvidgades, ljusen blev starkare och stannad kvar längre, ljuset stannade kvar som jätte många små svarta prickar i det nya ljuset som sats på. Berns takkronor glitrade och blev större och taket blev glasklart, ljuset i röken blev väldigt väldigt mjuk, som den hade fått bättre frames per second. Jag sjöng med, och hade verkligen funnit mig själv och gett mig in till 100% i det jag gjorde och det kändes så jävla rätt. Musiken blev lite långsammare fast höll sin intesivitet!
Så här fortsatte det Pendulum levererade fetare och fetare låtar nu, Dom drog igång någon dubstep låt som fick en att totalt vilja gå banans. Sista låten Watercolour blev helt fantastisk då jag och mina vänner höll om varandra och sjöng med i texten! Det var mycket vackert! Min kompis beskrev konserten på ett roligt sätt och det var så här; "Det var som att lyssna på Pendulum jätte högt medan det luktade svett".
Konserten tog tråkigt nog slut och jag hämta min jacka och vänta ute på det andra som tog jätte långtid på sig att få sina jackor, utanför hade en pické polisbil parkerat och jag skratta lite för mig själv. Och till vänster om entre så satt det någon stackars ungdoms som polisen var tvungen att ta hand om.
Små andra effekter jag märkte under denna tiden med periferiet var att det gick en julbelysning långt över berns som gick i en båge över berns och att i tanken såg jag hur julbelysningen fortsatte långt upp i himlen som den inte skulle ta slut. Och jag tror det är samma del av hjärnan som "fyller ut" det som när hjärnan fyller ut för ögats "blindspot". http://www.mi.sanu.ac.rs/vismath/fila/Fig05.jpg.
Såhär såg det ut för mig(paint bild). http://i55.tinypic.com/zxvg4h.jpg
Kvällen gick vidare och vi tog några öl på Pub Anchor och stog och skapade vackra små konstverk på djns önska-en-låtlappar, (dom finns förhoppningsvis kvar!). Vi kom hem till polaren och drog några bloss på bongen och däckade till skön musik!
Det två negativa grejerna är väl man känner sig lite extra varm(kan bero på att jag hade långkalsonger på mig, vinter ute jöh) och ja man känner ju svett lukten rätt bra!
I sin helhet var detta en fantastisk kväll, men som ni läst, inte så mycket till tripp. Jag önskar att jag tog runt 20 stycken toppisar istället. Men kan lova er som inte är speciellt människo nojjiga och pallar att folk stöter i er hela tiden att det är en fantastisk konsert drog i dessa mängder! Kan tänka mig att konserter där det är en massa väntan mellan låtarna kan vara lite jobbigare att gå på under den här influensen!
Men helt klart 2 tummar upp för detta, en för svampen och en för pendulum!
