Vad är det som gör Fysik B så svår och "tung"?

Hehe.

Men seriöst, vad fan är ditt fel? Du har ju redan bestämt dig för att fysik B är sjukt tråkig. Vad i helvete läser du en linje där den kursen ingår i så fall? Fysik B var den näst roligaste kursen på NV, efter matematik H. Kemi B var betydligt tråkigare men innehöll verkligen ingen matematik att tala om. I enstaka fall fick man lösa andragradsekvationer, men mer avancerat blir det inte.

Fysik B är förmodligen det mest avancerade man kan läsa på gymnasienivå, men det är inga problem att fixa kursen. Snälla, sluta uttala dig om hur tråkiga kurserna är innan du läst dem. Tycker du det är så jävla tråkigt, hoppa av din linje. Gymnasiet är inte svårt.

I princip alla formler i ellära (i fysik B) och en del i mekaniken kommer från integraler. Så att kunna det ger en ökad förståelse för fysiken.


Helt onödiga, har inte sett dem sedan gymnasiet. Sambanden i "triangelsatserna" är väldigt lätta att härleda med elementär vektoralgebra.

Du måste vara riktigt klåfingrig när det kommer till matten, vad fan är Matematik H, egentligen? Läser man det på gymnasiet?
Och ja, jag är medveten om att jag blir tvungen att harva med biologin (tråkigt), kemin (väldigt tråkigt) & fysiken (dötrist) under en väldigt lång tid, men anledningen till att jag valde naturlinjen, är att jag ville ha en bred sådan, då jag inte har bestämt mig för vad jag vill bli när jag blir stor. Då har man inget annat val än att välja natur, även om man får tampas med just såna här ämnen.

Matematik H var en kurs på det individuella valet som lästes på universitetet (dock fortfarande gymnasiekurs). Bestod av diskret matte, linjär algebra och envariabelanalys. Hur som helst, tycker du fysik är "dötrist" så är det klart fysiken blir jobbig. Men fysik B är ingen tung kurs.

Hur länge sen var det du gick på gymnasiet, då? Fysik B kan ha utvecklats sen dess, om det var ett tag sen?

Tog studenten i somras

Hur som helst, står fast vid att ditt påstående om fysiken är fel.

Som jag personligen ser det, så är det tre olika personer som klarar fysiken utan särskilt många problem:

1) den som är übersmart-dvs. han behöver nästan aldrig studera, för allting går redan in i huvudet hos honom, på nåt intressant sätt. Han förstår samband osv. blixtsnabbt…
2) den som är väldigt intresserad av fysik. Dvs. han tänker på & ”omedvetet studerar” fysik på fritiden. På samma sätt som vi gillar CoD, gillar han fysik (ungefär).
3) den superambitiöse som ser till att alltid göra klart läxorna i tid, plugga ordentligt till proven, hänga med under lektionerna, vara aktiv & delta i diskussioner osv.

Vem tror du har bäst koll på hur kursen är? Jag som har läst den eller du som inte har läst den utan endast har blivit uppskrämd av äldre?

På gymnasial nivå finns det inget som är svårt. Allt handlar bara om din fallenhet för ämnet och vad du gör åt denna fallenhet.

Men skärp dig. Det är klart att den som är "smart" eller lägger ner tid och ansträngning på ett ämne (hobby eller plugga) har det lättare. Så är det med alla ämnen. så är det med hela livet. bara att acceptera att visa är smartare, duktigare, rikare, snyggare, flitigare. vissa saker kan du påverka, andra inte.

För dom flesta dimper inte fysikkunskaperna in i skallen när dom kollar på paradise hotel så sluta klaga och börja plugga istället. Eller.. strunta i det.. Bara du kan bestämma om det är viktigt nog.

Fysik b kanske kräver lite mer ansträngning än andra vissa gymnasieämen men vinsten är desto större. Du kommer att få en bättre förståelse för massa häftiga företeelser i naturen och universum och kanske få lite intressata filosofiska tankar på köpet.


Lite tips om du bestämmer dej för att ge det en chans. Repetera matte nu på jullovet om du har tid. Om du kan din matte så blir fysiken så mycket enklare. Fysik är i princip tillämpad matte. Var grundlig (nog det viktigaste tror jag) och försök förstå varje moment innan du går vidare till nästa. Och plugga ordentligt

Jag trodde fysik skulle vara helt omöjligt men istället visade det sej vara fullt genomförbart och till och med roligt. Och jag tyckte fysik b var mycket roligare än fysik a.

Det läskiga är ju förstås hur spridd uppfattningen om nr 3 är bland gymnasiestudenter. Om du planerar att studera på högskolan och faktiskt lära dig för förståelsen så är "den superambitiöses" sätt att studera egentligen vad en normal student bör ligga på. Skolan ska ses som heltidsjobb och därför ska man lägga ner tillräckligt med tid för studierna. Att vara ambitiös är inte samma sak som att göra det man ska utan den kategorin bör snarare innehålla fördjupning som går längre än kursplanen; en ambition som inte sträcker långt från marken är ingen ambition.