Vad är yttemperatur?

Vad är yttemperatur i detta sammanhang? Är den verkligen nästan -40c i Uppsala?

http://big.met.uu.se/default.aspx?pageid=1&lan=0

Vattnets temperatur i Celsius vid ytan.

källa var en sida som hette wikisailing, men den tycks inte vilja visa sig där den en gång återfanns.
"404"

Det låter helt otroligt med tanke på frekvensen, den har gått från -20 till 0 gradigt men sedan ner till -40 igen, på 4-5 dagar.. vädret har varit jäkligt konstigt på senaste.

Jag tror att det som avses är temperaturen närmast marken (på några centimeters höjd). Den kan skilja sig väldeliga från den officiella lufttemperaturen, som mäts på två meters höjd. Det gäller åt "båda håll"; på sommaren har jag sett att yttemperaturen varit och nosat på 50-gradersstrecket.

Finns det ett namn på det fenomenet så man kan ta reda på vad det beror på?

Att luften närmast marken är varmast är ju "normaltillståndet" och jag vet inte om det finns något namn för det. Det motsatta förhållandet kallas i alla fall för inversion.

Vid klara nätter kan marktemperaturen sjunka en bra bit under lufttemperaturen. Värme från marken strömmar då upp mot himmeln(nattutstrålning), vilket sänker marktemperaturen. På hösten är det vanligt med s.k. markfrost vid klara nätter, marken fryser fastän lufttemperaturen ligger över noll.

Troligen menas yttemperaturen i länken vara marktemperaturen, och den kan som sagt bli mycket lägre än lufttemperatutren.

http://www.trygghetsvakten.se/wiki/i...str%C3%A5lning

Jag funderade på om det kunde vara den faktiska marktemperaturen, och inte bara temperaturen på den marknära luften, som avsågs. Vet du om det finns en standardmetod för sådana mätningar med avseende på själva substratet? Det gör ju stor skillnad om "marken" är av bar jord, sand, gräsbevuxen, snötäckt, etc.

I fysikalisk mening är yttemperatur en storhet uppmätt på en yta, luften "cirkulerar" kring ytorna varför lufttemperaturen skiljer sig från yttemperaturen vid nattutstrålning. Detta hänger ihop med fasta föremåls betydligt större värmekapacitet än för luften, marken avger värme bättre, vilket leder till ett tunt skikt med ett drastiskt temperaturfall, det blir ju inte metertjock tjäle på någon timma.
Jag skulle tro att markens beskaffenhet är betydelselös då det rör sig om ett mycket tunt skikt, det bildas ishinna på vattenpölar, markfrost i gräs eller frost på hustak.

Beträffande mätmetoder är jag fel person att fråga när det rör sig om meterologi, för byggnaders olika delar används ir-intrustment för att mäta yttemperaturen, det borde gå att använda för en nyfiken lekman också.

Hur är det vid direkt solinstrålning? UU:s mätutrustning är igång på sommaren också, och då har jag sett "yttemperaturer" på runt 50°C. Jag förmodar att detta måste vara uppmätt i solen (eller kan marken verkligen uppnå sådana temperaturer i skuggan?) och då förutsätter jag helt enkelt att det måste finnas någon slags standard för "ytans" beskaffenhet. Annars blir det ju lika meningslöst som när folk berättar hur de har haft "40 grader i solen", etc.

Samma sak här, ett tunnare skikt på markytan blir mycket varmt i solsken t.e.x. kan asfalt smälta, men en bit ner svänger inte temperaturen så kraftigt. Nattutstrålning och direkt solljus leder till de mest extrema yttemperaturerna.
För solinstrålning på ytor är färgen avgörande, svarta ytor absorberar mer solstrålning än ljusare. Hur UU mäter, uppskattar mätfel och definerar sin metod ´har jag inga kunskaper om, kontakta dem och fråga!