2010-12-20, 13:27
#1
Igår natt poppade jag 2 Space Trips kapslar i hopp om hallisar, men jag fick något ännu bättre.
Tid: 19:00-6:00
Ålder: 24
Kön: Man
Vikt: Runt 100kg
19:00
Ja, så var det söndag kväll. Ensam och deprimerad som vanligt. Jag bestämde mig för att jag behövde göra något roligt och kom att tänka på att jag hade ett gäng Space Trips kapslar som utlovade hallisar, så jag tog mig ett glas vatten och svalde 2 st. Jag fick genast ångest och tankarna började virvla i skallen: "Fan, jag skulle inte ha gjort det. Nu går det åt pipsvängen"
Jag slog tankarna ur huvudet och drog igång ett gäng Simpsons avsnitt, gled ner i fotöljen och inväntade effekterna.
22:00
Ingenting händer. Besviken reser jag mig upp för att hämta mer vatten och just när jag rest mig upp börjar det gunga till och jag blir lätt yr och illamående, jag står och försöker hämta mig i någon minut och valsar ut i köket och lyckas fylla på glasset. Väl tillbaks i datorrummet sjunker jag ner i fotöljen igen och fortsätter titta på Simpsons. Jag mår nu ganska dåligt, det känns som när man har feber - Jag är matt, dåsig och yr.
23:30:
Nu börjar illamåendet släppa lite och jag känner mig bara gladare och gladare. Jag vet inte varför men allt är så fantastiskt. Simpsons verkar så otroligt bra. Färgerna är så glada.
00:00
Nej, nu är jag så glad så jag vet inte vart jag ska bli av! Jag bryr mig inte ens om att jag inte fått några hallisar. Det känns som om det sitter raketer på mina armar, försöker jag lyfta min arm så flyger den rakt upp i luften. Jag har ingen större kontroll på mina rörelser. Jag reser mig upp och pang! Jag flyger som en raket upp ur stolen. Jag bestämmer mig för att gå och duscha och pang! Där står jag i duschen och har ingen aning om hur jag kom dit. Men naken och blöt är jag iallafall. Jag glider ut ur duschen och torkar mig, och bestämmer mig för att gå och försöka sova.
00:30
Jag glider in i sovrummet och svävar ner i sängen, jag har aldrig i hela mitt liv känt något så mjukt. Jag blir näst intill lyrisk och ligger och tar på allting. Efter en stund drar jag fram min MP3 spelare och lyssnar på Harry Potter. Brukar alltid lyssna på historier innan jag ska sova, det är ganska lugnande. Men inte den här gången. Jag ligger i vad som känns 3 timmar och när jag blundar kan jag se vad som händer i berättelsen. Det är magiskt. Jag tittar på klockan och det har bara gått 20 minuter. Allt rör sig i slow motion nu. Jag sticker ut min arm för att släcka lampan och det tar en evighet! När mörkret lagt sig kan jag fortfarane se. Allt är svart, men saker är olika svarta. Jag är fashinerad av mina armar som ser ut som skuggor. Jag leker med fingrarna och ser hur dom blir längre och kortare.
Nej, nu måste jag sova! Jag lägger mig ner på sidan och smälter ihop med madrassen och blir liggandes. Jag vet inte hur lång tid som går men det känns som en evighet. Jag kan inte röra på mig för jag är fast i madrassen, jag har phasat till hälften igenom den och jag är fortfarande äckligt glad och tänker på julen. Min kropp känns som bomull. Jag lyfter en arm och lägger den på magen, men armen glider igenom mig och fastnar någonstans i mitten.
Nu händer något riktigt märkligt. Jag har blivit diagnostiserad med Kronisk Rhinit och polypos för 4 år sen, vilket gör att jag har svårt att andas med näsan. När jag ligger där känner jag hur mina bihålor expanderar och näsborrarna växer. Jag ligger och blundar och får en bild av en tegelvägg där en tegelsten glidit ur och luft kan passera, väggen går sönder sten för sten tills jag kan andas nästan utan besvär. Jag är inte säker på vad som hände efter det, men jag tror att jag somnade.
6:00
Jag vaknar till och mår fortfarande super. Jag kan andas? Jag kan andas! Jag flyger upp ur sängen och sätter mig vid datorn och kollar några småsaker. Jag är nästan mig själv igen, men fortfarande glad, och kroppen känns fortfarande som bomull. Efter några minuter går jag och lägger mig igen.
12:30
Vaknar ännu en gång och mår utmärkt! Jag kan andas ordentligt för första gången på 4 år, och jag känner mig väldigt positiv.
Slutsats:
Så här vill jag må hela tiden. Om man bara kunde slippa illamåendet, minnesluckorna och allt det där så vore det en fantastisk drog.
Tid: 19:00-6:00
Ålder: 24
Kön: Man
Vikt: Runt 100kg
19:00
Ja, så var det söndag kväll. Ensam och deprimerad som vanligt. Jag bestämde mig för att jag behövde göra något roligt och kom att tänka på att jag hade ett gäng Space Trips kapslar som utlovade hallisar, så jag tog mig ett glas vatten och svalde 2 st. Jag fick genast ångest och tankarna började virvla i skallen: "Fan, jag skulle inte ha gjort det. Nu går det åt pipsvängen"
Jag slog tankarna ur huvudet och drog igång ett gäng Simpsons avsnitt, gled ner i fotöljen och inväntade effekterna.
22:00
Ingenting händer. Besviken reser jag mig upp för att hämta mer vatten och just när jag rest mig upp börjar det gunga till och jag blir lätt yr och illamående, jag står och försöker hämta mig i någon minut och valsar ut i köket och lyckas fylla på glasset. Väl tillbaks i datorrummet sjunker jag ner i fotöljen igen och fortsätter titta på Simpsons. Jag mår nu ganska dåligt, det känns som när man har feber - Jag är matt, dåsig och yr.
23:30:
Nu börjar illamåendet släppa lite och jag känner mig bara gladare och gladare. Jag vet inte varför men allt är så fantastiskt. Simpsons verkar så otroligt bra. Färgerna är så glada.
00:00
Nej, nu är jag så glad så jag vet inte vart jag ska bli av! Jag bryr mig inte ens om att jag inte fått några hallisar. Det känns som om det sitter raketer på mina armar, försöker jag lyfta min arm så flyger den rakt upp i luften. Jag har ingen större kontroll på mina rörelser. Jag reser mig upp och pang! Jag flyger som en raket upp ur stolen. Jag bestämmer mig för att gå och duscha och pang! Där står jag i duschen och har ingen aning om hur jag kom dit. Men naken och blöt är jag iallafall. Jag glider ut ur duschen och torkar mig, och bestämmer mig för att gå och försöka sova.
00:30
Jag glider in i sovrummet och svävar ner i sängen, jag har aldrig i hela mitt liv känt något så mjukt. Jag blir näst intill lyrisk och ligger och tar på allting. Efter en stund drar jag fram min MP3 spelare och lyssnar på Harry Potter. Brukar alltid lyssna på historier innan jag ska sova, det är ganska lugnande. Men inte den här gången. Jag ligger i vad som känns 3 timmar och när jag blundar kan jag se vad som händer i berättelsen. Det är magiskt. Jag tittar på klockan och det har bara gått 20 minuter. Allt rör sig i slow motion nu. Jag sticker ut min arm för att släcka lampan och det tar en evighet! När mörkret lagt sig kan jag fortfarane se. Allt är svart, men saker är olika svarta. Jag är fashinerad av mina armar som ser ut som skuggor. Jag leker med fingrarna och ser hur dom blir längre och kortare.
Nej, nu måste jag sova! Jag lägger mig ner på sidan och smälter ihop med madrassen och blir liggandes. Jag vet inte hur lång tid som går men det känns som en evighet. Jag kan inte röra på mig för jag är fast i madrassen, jag har phasat till hälften igenom den och jag är fortfarande äckligt glad och tänker på julen. Min kropp känns som bomull. Jag lyfter en arm och lägger den på magen, men armen glider igenom mig och fastnar någonstans i mitten.
Nu händer något riktigt märkligt. Jag har blivit diagnostiserad med Kronisk Rhinit och polypos för 4 år sen, vilket gör att jag har svårt att andas med näsan. När jag ligger där känner jag hur mina bihålor expanderar och näsborrarna växer. Jag ligger och blundar och får en bild av en tegelvägg där en tegelsten glidit ur och luft kan passera, väggen går sönder sten för sten tills jag kan andas nästan utan besvär. Jag är inte säker på vad som hände efter det, men jag tror att jag somnade.
6:00
Jag vaknar till och mår fortfarande super. Jag kan andas? Jag kan andas! Jag flyger upp ur sängen och sätter mig vid datorn och kollar några småsaker. Jag är nästan mig själv igen, men fortfarande glad, och kroppen känns fortfarande som bomull. Efter några minuter går jag och lägger mig igen.
12:30
Vaknar ännu en gång och mår utmärkt! Jag kan andas ordentligt för första gången på 4 år, och jag känner mig väldigt positiv.
Slutsats:
Så här vill jag må hela tiden. Om man bara kunde slippa illamåendet, minnesluckorna och allt det där så vore det en fantastisk drog.
