Citat:
Ursprungligen postat av PabloP
Ja det är korrekt då drivningen är oberoende av farkostens rotation. Ni måste ha varit nära för att höra detta ljud. Har sett några gånger men inte hört ett skvatt, dock snett underifrån på lite längre avstånd och "rejält" långt bort. De verkar kunna generera fält som är lite utforskade av människor vilka hänger ihop med gravitationen. Finns en del utländska forskare, däribland i Ryssland, som gjort vissa studier. Svårt att veta om den elektriska faktorn har något med själva framdriften att göra eller om den endast försörjer interna system inklusive generering av drivfälten. Var det i Sverige och på vilken ort? Hur långt ifrån var ni cirka och uppskattad storlek på farkosten?
Vi va ute sent på kvällen i slutet av juli. Kl va ca 21.30. Vi va ute på denna ensliga väg vid sjön Hjälmaren för att se på hästar. Jag såg minst det va mina barn som såg det. Jag stod och tittade ner i en blommkruka när ljudet kom det var högt och brummande. Jag hörde inte vad mina barn sa, men tänkte inte så mycket på det. Jag förnam två personer som stod bakom mig och utgick ifrån att det var mina barn. Men senare när vi ritade upp var vi stod så var dom flera meter ifrån mig på vägen.
Skeppet var enormt stort som en halv fotbollsplan. Grönt under i rutor där det gick lysrör emellan rutorma. en ruta var rund. Dt stod helt stilla i luften och i höjd med trädtopparna precis ovanför oss. Mina barn blev rädda för jag svarade inte på det dom sa på en långstund. För jag uppfattade inte vad det va de sa. Jag va som i en bubbla. När det sen for iväg skrämde det en stor hästflock i sken. Djur flydde och fåglar och syrsor slutade spela så länge det var i närheten och en bra stund efter.
Jag såg inte skeppet men har ändå en klar minnesbild av det fast då direkt under ifrån.
Jag minns också att jag talade med en man ur besätningen men jag minns fler en man till och två kvinnor.
Jag har försökt berätta för människor jag känner, men känner att de börjar fundera på om man behöver läggas in någonstans så jag har slutat prata om det och jag har sagt till mina barn att inte berätta för någon vad vi såg och vad vi var med om den där kvällen förra året.
Men den här upplevelsen har förändrat våra liv. Den har också fått mig att tänka i nya banor. Jag läser bibeln på ett nytt sätt och jag ser på saker ur ett nytt perspektiv. De känner oss människor väl och det beror nog på att de levt sida vid sida med oss länge, ja längre än vi tror.