Uppfosta/skapa den pefekta idrottsmannen?

Går det att uppfostra ett barn så att han vid ex 25 års ålder är en av de bästa idrottsmännen i sin kategori?

Låt oss säga såhär: Jag får en son och spenderar all min tid på att göra denna till världens bästa fotbollsspelare. Han får inte gå i skolan, istället kör han individuell fotbollsträning,styrketräning osv. Han får ingen kunskap om vänskap, kärlek osv, det enda han blir uppfostrad till att förstå är att livet=fotboll. Allt han gör kretsar kring fotboll, allt han lär sig kretsar kring fotboll, hans liv ÄR fotboll, skulle denna pojke bli en av världens främste fotbollsspelare?

Diskutera!

Han kommer få ett psykiskt sammanbrott vid tonåren, förmodligen ha stora socialafobier och tillslut hittar du honom hängd i källaren
Lycka till med din son

kanske i teorin, men jag tror inte att det skulle fungera i praktiten

Är han med i 10 000-timmarsklubben innan 10-års ålder har han nog ganska goda möjligheter.

Varför skulle det inte gå? Han kanske inte skulle bli världsbäst, men riktigt bra skulle han bli.

En gammal bekant till mig avskydde hockey (vi spelade i samma lag) och ville leva ett normalt liv med fester, dricka och chips etc. tvingades av sin pappa att träna stenhårt och strikt följa en strikt diet. Min pappa och jag skrattade när vi hörde farsan säga "Vi drar till McDonalds" varpå ungen svarade "NEEEEEJ PAPPA NEEEEJ". Farsan tillät inte sin son någonting annat än sallad och juice på Donken. Just nu har han lyckats bra inom sporten, och fortsätter att göra bra ifrån sig.

Låter faktiskt som ett bra koncept. Om han bara hade haft fotboll i sitt liv, skulle han inte tyckt att det varfrihetsberövande för det är ju det enda han känner till. Men när han väl blir professionell spelare och får känna på allting som världen har att erbjuda, blir det inte lite för mycket?

Ungefär som i Kina menar du?

Jag har sett det själv och det är inte helt ovanligt inom vissa individuella sporter där det finns en hel del pengar. Ingen av dem blev proffs, bra men inte tillräckligt.

Sånt här har faktiskt forskats en hel del på när det kommer till yrkeslivet. Alltså strikt tvång och auktoritär uppbyggnad av en organisation kontra mer eget ansvar och mindre kontroll. Och det är verkligen inte så enkelt som att något slags militärt ledarskap automatiskt leder till bäst resultat. Istället visade det sig vid en bilfabrik där det undersöktes att folk istället tenderade att dra sig undan, maska och vara allmänt desillusionerade när ledarstilen var alltför hård.

Så då riskerar du att du snart står där med en loj ointresserad 13-årig pojk som lite slentrianmässigt drar iväg frisparkar och antingen smiter eller sätter sig att slöa så fort du vänder ryggen till.

Det finns ett annat bra exempel med en fabriksägare i 1700-talets England. På den tiden var billigt barnarbete regel, men ägaren prövade en annan approach och satte ungarna i skola, byggde vettiga bostäder åt arbetarna, lät folk avancera och ta ansvar o.s.v. och rätt snart hade man överlägset bäst effektivitet och högst vinster i landet.

Något som kanske kan liknas vid att du som förälder ställer upp och kanske inspirerar ungen, och om denne då har talang och intresse så står han kanske själv där klockan tio på kvällen på en grusplan när alla har gått hem för att han har en genuin vilja att bli bättre.

Han skulle inte fungera i ett lag.

Yao Ming är ju ett sånt exempel. Regeringen mer eller mindre beordrade att Kinas längsta kvinna och längsta man skulle skaffa barn. Sagt och gjort, "lille" Yao föddes och sattes i hårdträning i nåt avskilt läger med massa andra "regeringsprojekt" vid 6 års ålder fram till tonåren. Kanske inte lika extremt som TS exempel att helt skära av honom från allt som finns i världen men.

Nej, det skulle inte fungera förmodligen. Däremot om han fick umgås med kompisar och liknande och inte var helt instängd men fortfarande tränade istället för att gå i skolan o.s.v. skulle det eventuellt fungera.

Definitivt inte i teorin, inte med det upplägg som diskuteras.

Sen bör det väl finnas andra upplägg som gör det mer eller mindre troligt att han lyckas... Kanske göra som i "Inception"?

TS drar exemplet till sin spets och givetvis är det för mycket riskfaktorer då fotboll ändå är en socialsport med kommunikation, umgänge och även kontakt med motståndaren och till viss del domaren.

Däremot finns det exempel på folk som tränar galet mycket mer än vad genomsnittliga elitidrottaren gör under sin uppväxt (så kallade träningsprodukter) i vissa av dessa fall viger även papporna sitt liv till att slipa på barnets talang.

Två praktexempel är ju:
John Guidetti (farsan är gymnastiklärare men jobbar numera heltid med att invidviduellt träna JG då han inte är på akademin)

Systrarna Williams vars far var tränare på en av Floridas kändaste Tennisskolor gjorde en liknande grej.

Tror detta kan lyckas mycket mer i Tennis och ännu mer i en sport som Golf (där du egentligen spelar mot dig själv bara).

Men det måste komma innifrån spelaren med motivation, så jag tror om du vill att din unge ska bli fotbollsproffs måste du snarare vara en bra psykolog och få honom att inse att det är hans egna drömm och inte din (lex Inception). Det är mycket mer effektivt en att tro att du ska vara ngn mini-diktator då du riskerar att hela projektet slås sönder av tidig trotsålders i tonnåren.

En annan grej är miljön i Sverige speciellt i storstäderna är det inte "de coola grabbarna" som tränar idrott 4-5timmar om dagen på sin sport. Gäller att sätta han i rätt miljö, finns vissa småhålor i USA som fostrar mer 7-8gånger så många NFL spelare som genomsnittet. Mest beroende på att dom har en sådan (amerikansk) fotbollskultur där. Speciellt att beakta är då High School där att vara "the captain of the football team" per automatik ger dig titeln som skolans mest eftertraktade kille. Hela tanken med Cheerleaders kom ju till för 50år sedan av ngn sporttokig överambitös college som ville sätta det i system att skapa en slags konkubiner (glädjeflickor) åt sportkillarna. För att på så sätt slippa att killarna skulle slösa sin tid på att driva runt och söka flickor och försöka efterlikna James Dean.

Så det Viktigaste är nog Miljön, den fotbollsmiljön som kommer närmast amerikanska småstadshålor. Är Listerlandet (Hällevik/Mjällby). Listerlandets totala befolkning är knappa 3000. Hela Sölvesborgs kommun har förövrigt en befolkning på 13 000. Mjällby har 8 spelare som kommer från listerlandet och en 8 till som kommer från Sölvesborg kommun. Vi pratar här alltså om 8 allsvenska spelare på en befolkning på 3000 eller 16 på en befolkning på 13 000. Lägg därtill Erton, Tobias Linderoth, M Lantz, och C Wilhelmsson och vi pratar 20aktiva fotbollsproffs på en befolkning på 13 000.

Tänk dig miljön på listerlandet, har pratat med folk som kommer därifrån. Det finns inte att man lirar hockey, handboll eller Tennis utan det är fotboll och inget annat som gäller där. Är du en 14-15årig kille som börjar mogna till, vill hitta en identitet, börjar intressera sig för tjejer etc. Ponera att du spelar i Mjällby U17 lag (tidigt uppflyttad pga av talang) det är typ det coolaste/trendigaste/creddiga man kan göra. Mjällby hade iår en snittpublik som är mer än Sölvesborgs kommun halva befolkning det betyder att har du chansen att bli lagets nya stjärna så kommer du bäras fram i den rådandemiljön där.