Vem leder (s), Vem talar för partiet?

Efter självmordsattentatet i Stockholm går Morgan Johansson ut och säger att (s) vill följa regeringen i deras förslag att ge säpo möjlighet att signalspana.
Andra företrädare för partiet säger annorlunda.
- "Så länge verkställande utskottet, partistyrelsen eller riksdagsgruppen inte fattat ett annat beslut så är det kongressens beslut som gäller: riv upp, gör om, gör rätt", säger riksdagsledamot Eva-Lena Jansson.

Detta är inte den enda frågan där (s) är splittrat och där olika falanger har olika åsikter och således inte det sista ämnet där olika företrädare kommer med utspel om att (s) tycker si, (s) tycker så...

Hur tror du att detta påverkar:
1, (s) fortsättning efter kongressen som parti?
2, Arbetet i riksdagen? Vem kan veta vad (s) tycker i vissa frågor

Intressanta frågeställningar; har själv också funderat på dessa tvetydiga uttalanden från (s)-representanter. Koset inom (s) är verkligen rejält påtagligt nu.

Rent logiskt så borde det givetvis vara partiordförandens ord som gäller i slutändan, och Mona innehar ju fortfarande den positionen.
Dock så är det väl inte helt långsökt att anta att hon är så pass försvagad nu att hon överhuvudtaget inte förmår styra skutan.

Vad gäller fråga 1 så kommer troligtvis (s) även med en helt ny ledning få extremt svårt att återhämta förtroendet bland väljarna fram tills nästa val.

Vad gäller fråga 2 så är väl svaret på den frågan lite svårare att utröna, men helt klart så kommer det påverkas om partiets representanter inte står enade inom de egna leden i riksdagen.

Det tycks nu råda fullständig kalabalik inom det röd-gröna lägret.
1) Sossarna är ledarlösa och agerar mest hönsgård: http://www.skanskan.se/article/20100...701259997/1057
2) De gröna khmererna har sitt eget inbördeskrig: http://www.dn.se/debatt/mps-stallnin...slut-1.1227118
3) Kommunisterna är ovänner om vem som bör leda partiet: http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=4238042

Sedan är förstås hela Triadsamarbetet havererat. Så å ena sidan kan man säga att valförlusten verkligen slagit ur botten ur vänstertunnan, men å andra sidan kan man ju säga att det var tur inte dessa vettvillingar fick regeringsmakten. Tänk hur det då kunde ha gått!

Vilket förtroende?
De har förbrukat sitt förtroende för länge sedan, under Mona eran så har de knappt kunnat hålla näsan över vattenytan med östblocksmaffian.

Denna "politik" som förs nu är enbart för att skaffa sej egna positioner inför extrakongressen, det har inget med S partipogram att göra.
Den (s)ituation som uppkommit nu med ingen given ledare eller partistyrning visar också på de interna strider om vem som ska bli partiordförande och vilken riktning de vill att S ska gå i framtiden.
Att inte Mona tar ton och reder ut denna situation som uppkommit understryker bara hennes otroliga dåliga ledarskap, sedan kan det vara så att hon fullständigt skiter i vilket hur det går för S då hon ändå fått sparken som S partiordförande och känner en stor bitterhet över detta.

Det är ju precis det jag säger om du läser mitt inlägg en gång till.
De har tappat så extremt mycket i förtroende att det även med en ny ledning blir väldigt svårt att återupprätta den.

Det kommer ta tid, och den nya ledningen kommer verkligen att tvingas kämpa hårt med just den punkten.

Det är långt till extra kongressen i mars och mycket hinner hända både i Sverige och Världen.

Varje händelse fram till dess kommer olika företrädare för (s) att uttala sig om och dessa uttalanden kommer att gå stick i stäv med varandra.
Olika falanger, grupperingar och människor inom (s) kommer inte missa en chans att säga "sin" åsikt och detta kommer att göra det ohyggligt svårt att ena till ett parti efter kongressen.

Är varje (s) riksdagsman att räkna som "politisk vilde" tills dess att (s) fått en enad ledning för de partier som sitter i Regeringen? Då det inte går att veta vart partiet står i vissa frågor.