De är bägge kvintstämda men med olika
mensur d.v.s. du flyttar ett arpeggiomönster från violin till cello genom förstoring: fingrarna får samma greppunkter men sinsemellan större avstånd. Relationen är nästan likadan som mellan gitarrens 4 lägsta strängar & en 4-strängad elbas' men violin & cello har som sagt olika grundton. Det är närmre till cellon från violan (samma stämning & grundton samt lite mindre mensurskillnad). Kontrabasen skiljer sig helt från resten, kommer egentligen från violfamiljen, har sluttande axlar och är kvartstämd, i standard 4-strängad version som vanlig elbas (kanske snarare omvänt: elbas som kontrabas).
En generell skillnad utöver bandlösheten är att vibrato på stråkinstrument brukar utföras i strängriktningen, vilket med normal gitarr & -teknik är ganska dödfött p.g.a. banden. En till är stråkens kontinuerliga tonbildning: På knäppta stränginstrument räcker det för högerhanden att lyckas med anslaget medan du med stråken måste kontrollera tonens jämnhet hela vägen igenom. Samtliga skillnader inverkar på intonationen, direkt för den spelande &/eller indirekt för den lyssnande.
