Borde inte regeringen börja samtala med SD?

Dörren för samtal borde ha öppnats nu när S bryter tabu och röstar gemensamt med SD, trots att S-motionen röstats ned i utskottet. Så slipper regeringen onödig nederlag i kammaren.

Är väl bättre att låta kommunisterna och rasisterna flyta samman för att Alliansen ska visa sig vara det enda vettiga alternativet?

Mer realistiskt är väl att SD är i en tillväxtfas som kan hotas om partiet plötsligt blir ett stödparti till regeringen. Så även om regeringen är intresserad av samarbete så blir det nog inte så ändå...

Men det är väl klart att SD måste få någonting tillbaka för att stödja regeringen...

Alliansen är ONDA så det hoppas jag de inte gör!

Fel, SD röstade på de rödgrönas motion. Kan knappast förbjuda SD att rösta i riksdagen...

Det är för tidigt än, efter valet 2014 när SD får 8-10% då börjar närmandet från Alliansen och 2018 när SD får 10-12% då kommer de ingå i alliansen.

S eller något annat av de rödgröna partierna har inte brutit något tabu. SD har precis som alla andra partier rätt att rösta som de vill. Hur skall de rödgröna kunna driva opposition utan att riskera att SD röstar på dem? Man kan omöjligt börja dra tillbaka förslag enbart på grund av att SD röstar med dem det är ju absurbt att tro något dylikt. Reinfeldt verkade mer puckad än vanligt idag när han drog paralleller mellan S och SD. Det är ett hån att den mannen representerar Sverige i omvärlden.

Jag tror inte allians-samarbetet kommer överleva så länge ens.

Hoppas inte det heller. Vad fan är det för vits med 1-2 block där alla partier tycker i princip likadant?

haha det är ju det S har gjort hela tiden fram tills nu (röstat emot sina egna förslag enbart för att SD planerat att rösta på samma). och enda anledningen de inte gjorde det igen var för att SD höll det hemligt den här gånge.

Egentligen kan man säga att normaliseringen av SD började redan inför valet 2002. Då hade man i princip varit i en dvala sedan 1994. All kritik mot invandring, identitetspolitik, multikulturalism var i princip förbjudet. Folkpartiet som var på väg att gå under. De hade fått 4,8 i valet 1998 och var i princip döende. Samtidigt insåg Lars Leijonborg, Johan Pehrson och Jan Björklund att någonting behövdes göras. Om de fortsatte på Bengt Westerberg-politiken skulle de mer eller mindre åka ut ur riksdagen. Alla borgliga partier var i kris inklusive Moderaterna.

Den Folkpartistiska partiledningen såg att det fanns stora väljargrupper som var missnöjda och kritiska till den svenska invandringpolitiken. De förmådes dock inte rösta på Moderaterna, eftersom de skulle få tillhörande nyliberalism med sig. Folkpartiet tänker då. Vi skall profitera på "mångkultur-kritiken" samtidigt som vi skall kritisera dem och så gör man! Valet går kanonbra. Nu presenterar man Maurico Rojas och Nyamko Sabuni som deras "integrationstalesmän". Liberalerna i media hänger på. Valet 2002 blir Folkpartiet nästan lika stora som Moderaterna. Trots detta så växer SD.

Samtidigt är den svenska mångkulturvänstern i kris. Krisen når senit när Mona Sahlin utredare Kamali släpper sin "anti-diskrimineringsrapport" och säger att de som talar om hedersmord är rasister. Detta är alltså ett år innan valet 2005. Nu är det dags för alliansen. Moderaterna har jobben, Folkpartiet har invandrarkritiken, Kristdemokraterna har familjerna och Centerpartiet har sålt sig till nyliberalerna i Stockholm. Folkpartiet backar ordentligt nationellt valet 2006. De har ju trots allt inte drivit några anti-invandrarfrågor alls i riksdagen. Samtidigt växer SD som blir en av de största partierna i Landskrona och Skåne efter valet 2006.

I det här läget kan man inte samarbeta med Sverigedemokraterna, även om det hörs en del röster lokalt om att göra det. Inför valet 2010 blir det extra tydligt att många ute i landet gärna vill samarbeta med SD. I vissa kommuner har Sverigedemokraterna suttit sedan 1994, alltså 16 år. De är inte alls lika negativa till SD. Innan valet 2010 säger alla borgliga partier att man inte tänker samarbeta med SD och de som tycker annat i kommunerna tystar man eller sparkar ut. Hela media arbetar (Media hatar SD mest, framförallt Bonnierföretagen) för att hindra SD från att ta sig in i parliamentet. Även borgliga tankesmedjor arbetar mot SD.

När SD kommer in i riksdagen blir mer eller mindre kaos. Nu ett par månader senare pågår ett lågintensivt krig mot Sd. Men Arkelsten har sagt att Moderaterna nu skall jobba mer med värderingsfrågor. Vad det innebär är att Moderaterna och Folkpartiet nu skall driva en tuffare linje i invandrarfrågor. Centerpartiet och i Kristdemokraterna är däremot hopplösa i de här frågorna - och motarbetar ständigt Folkpartiet och Moderaterna. Kristdemokraterna försökte köra med "verklighetens folk", som egentligen utmynnade i att man var litet kritisk mot Queerfeminism och vill ge mer frihet till familjen, ungefär.

Erik Ullenhag fick en framträdande roll i regeringen 2010 för Folkpartiets räkning. Målet var väl att få de här socia-liberala dumskallarna i Folkpartiet att glädjas litet. Sedan insåg Folkpartiet att de nu inte behövde Nyamko Sabuni som negeralibi, hon fick en annan roll istället. Rojas var sedan länge redan utmanuvrerad. Han var för "extrem".

Nu börjar i alla fall socialist-liberalerna i Folkpartiet droppa av. Senast igår avgick Mikael Trolin. Han åkte ut i kylan redan 2004, men nu fick han nog. Även i ordförande för liberal mångfald finns de fler och fler som vill bli mer hårdföra, så som Philip Wendahl som gillar Geert Wilders och Pim Fortuyn. Nu när Sverigedemokraterna sänkte regeringen i en fråga borde de borgliga vakna upp än mer. Trolin är ett tecken i tiden. Det är även Kamali som efter sin senaste hatartikel på Newsmill fick skit av den samlade kåren kravliberaler. Med tanke på att SD har visat på att de kan bli farligare är det bättre att ha Sverigedemokraterna pissande ut ur tältet än in i tältet.

Vi kommer se mer "högerretorik" från de borgliga den här valperioden. Inget kommer göras, men det kommer nås flera konsensus och Trolin-folket kommer förpassas till skuggan. Valet 2014 , om SD når sina 10 procent, kommer vi se litet mjukare framtoning. Kanske kommer man under 2014-2018 göra upp i hemlighet rörande en del frågor. År 2018 lär borgligheten öppna för ett samarbete med SD, och då kommer vi se SD stabiliseras på runt 10-15 procent. Situationen blir då precis som i Danmark. SD i sin tur kommer se ett förjävla stor medlemsuppsving, man kommer få in intelligent folk osv.


Om nu det inte blir så här och istället vår situation blir som i Belgien, ja då är SD ett 20 procent parti 2018.

Du får jättegärna lägga fram de förslagen de röstat annorlunda för att inte få SD:s stöd. Att S och MP kompromissade om Afghanistan var inte oväntat då speciellt S säkert inte var helt nöjda med uppgörelsen inom de rödgröna före valet. Sedan har SD relativt konstant röstat med borgarna i de olika utskotten hitills.

Sedan var det ingen hemlighet att SD skulle rösta med de rödgröna i denna fråga utan det stod klart relativt tidigt och därför försökte alliansen få till en överenskommelse med S utan att lyckas. Lägg därtill att ledande personer inom de tre partierna i de rödgröna gått ut och sagt att de inte kan styra SD:s röster i någon fråga och att de aktivt inte söker SD:s stöd.