Hur effektivt är gengas?

Gamla gengasaggregat till bilar är ju baserade på 30-talsteknik. Vad händer om man sätter turbo, intercooler och partikelfilter samt eldar med hampa eller annan energiskog, kan man se en utveckling inom dessa områden inom en rad aspekter månntro. Inte endast motorfordon utan även som uppvärmning då gasen kan komprimeras och användas vid uppvärmning av hus.

Något att satsa på, tycker ni, klimatsmart?

Bumpar denna, kan mod tänka sig att flytta den till teknik och vetenskap? Det skulle vara kul att diskutera olika konstruktionslösningar och dess effektivitet. Att driva bilar på energiskog är ju åtminstone Co2-neutralt.

Gengas är inherent mycket ineffektivare än många andra lösningar. Orsaken till detta är att förgasningssteget har en termodynamisk verkningsgrad på maximalt 60% och den praktiska verkningsgraden ligger lägre än så. Efter själva förgasningen av bränslet ska ju dessutom gasen brännas i motorn vilket för att man får ännu mer förluster. Problemet är helt enkelt att man har fler led i kedjan än de normala lösningarna och förlusterna i varje steg gör att det blir ineffektivt i jämförelse med de processer som kräver mindre steg, däribland både bensin och dieselmotorer.

Givetvis är dock moderna gengasaggregat effektivare och bättre än de som fanns på 30-talet men det rent fysikaliska problemet med ineffektiviten kvarstår ändå. Någon större förändring i det relativa gapet har ju inte skett eftersom den moderna gengastekniken även tävlar mot moderna motorer som är avsevärt effektivare än de som fanns på 30-talet.