Varför slutar allt på HET?

Åter på spåret¹ tänkte jag notera den märkliga situationen att ordboken har ordet osmaklighet men inte smaklighet. Och detta i en tid när vi alla bör iaktta positivt tänkande.

Då kommer gamla NE:s sökfunktion väl tillpass. På sådär en hyllmeter förekommer smaklighet hela fem (5) gånger. Exempel:

upplevelsemätning, kvantifiering av upplevelser, t.ex. av styrkan hos känslor och sinnestillstånd, av smaklighet hos maträtter eller viner, ...

Ordet osmaklighet förekommer endast en (1) gång i NE. Positivt tänkande är inget nytt.

¹ Den av Hamilkar nämnda urspårningen hade referenser till en ordlekare inom det gebisset.

1. Avledning med -ande ger även substantiv som i den resandes ensak.

2. Därom tvista de lärde. På en annan tråd kom en klassisk och en ny skola fram i frågan om snabbt och fort tillhör samma ordklass (adverb). Som alla frågor av någon rang måste den diskuteras i ljuset av engelskan, i detta fallet i anslutning till engelskt -ly.

https://www.flashback.org/t694505

Du är duktig på detta, det vet jag och medges... men nu hänger jag inte med? Snabb är ett adjektiv i "En snabb bil kallas `supercar´" men adverb i "Ferrarin kör snabbt"... Vad har det med snabbt och fort att göra?

Ps: ska läsa tråden...

En del hävdar att neutrumformen »snabbt« (som i ett snabbt fordon) uppträder som satsdelen adverbial. Det är ju mycket som kan vara adverbial, till exempel en komplett sats. Andra anser att bokstäverna »snabbt« byter ordklass i olika satsbildningar och är ett adverb i adverbiell ställning. Så har jag uppfattat diskussionen efter förströdd läsning av SAS (Svenska Akademiens språklära).

Till stöd för den första teorin gäller att det inte finns något adverb »snabbt« i ordböckerna, medan adverbet »fort« har en egen plats. Dessutom finns substantivet »fort« men det är en bisak här.

Fast "snabbt" i ett " ett snabbt fordon" är väl ett kongruensböjt adjektiv (för att "fordon" är genus neutrum)? Det är s.a.s. ändå ett ett adjektiv, fast kongruerat med fordon?

Som adverbial i "han springer snabbt" beskriver ju "snabbt" verbet - också i syntax, där "snabbt" blir ett sätts.adv.?

Fattar m.a.o. fortfarande inte...

Domheten kom då inte av upphörd smak- & ljudlek?